- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1451-1452

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hälften hvart tredje år. Deputeradekammaren
(nationalrådet) består af 164 ledamöter af minst
25 års ålder, hvilka utses genom direkta val med
allmän rösträtt för tre år. Kongressen samlas 28
dec. hvarje år till en fyra månaders session,
som dock genom beslut af båda kamrarna vid
gemensamt sammanträde kan förlängas, hvarjämte
urtima session kan kräfvas af regeringen eller en
fjärdedel af kongressens medlemmar. Dessa åtnjuta
arfvode. Deputeradekammaren har ensam initiativ i
fråga om skatter, armé- och marinfrågor, beslut
om ministrars tjänsteförseelser, revision
af författningen, sessionens förlängning,
hvarjämte regeringens förslag först skola
behandlas i deputeradekammaren. Senaten
har att genom hemlig omröstning besluta om
regeringens förslag om utnämning af guvernörer
och kommissarier i kolonierna. Dylika utnämningar
mellan kongressens sessioner bli därför endast
provisoriska. Kongressen har rätt att pröfva
fredsslut och internationella aftal samt
kan bemyndiga regeringen att börja krig, den
har att proklamera belägringstillstånd, den
väljer president, beslutar om skatter och lagar
samt om grundlagsändringar. Administrativa
förordningar gälla blott provisoriskt,
till dess de godkänts af kongressen. Med
ofvan nämnda undantag äro kamrarna alldeles
likställda. Om en kammare antagit ett förslag,
men ej vill godkänna ändringar, som den
andra kammaren däri vidtagit, eller om den
ena kammaren afslår ett af den andra antaget
förslag, samlas hela kongressen på ett rum och
beslutar i frågan. – Författningsrevision skall
normalt ega rum hvart tionde år, då kongressen
erhåller en konstituerande nationalförsamlings
oinskränkta befogenheter. Om två tredjedelar
af kongressens ledamöter vid gemensamt
sammanträde af båda kamrarna så besluta, kan
dylik författningsrevision dock ske redan efter
fem år. Dock få inga förslag om republikens
afskaffande upptagas till behandling.

Presidenten väljes af kongressen 60 dagar före
hvarje ämbetsperiods utgång och för en tid af
4 år. Valet sker slutet, och två tredjedelars
majoritet erfordras; dock kan enkel majoritet
vara tillräcklig vid tredje valomgången. Blir
ämbetet ledigt under mandattiden, samlas genast
kongressen för att välja efterträdare för
den återstående mandattiden. Under ledigheten
utöfvas ämbetet af ministerrådet. Presidenten
måste vara infödd portugis, 35 år gammal och
i besittning af fullständiga medborgerliga
rättigheter; han kan ej omedelbart omväljas,
han får ej utan kongressens medgifvande resa
utom portugisiskt område, offentliga byggnader
få ej ställas till hans eller ministrarnas
disposition. Lönen bestämmes före hvarje val
och får ej ändras under mandattiden. F. n. är
den 11,700 escudos och hälften så mycket i
representationskostnader. Genom gemensamt
beslut af kamrarna kan presidenten afsättas,
så ock genom dom för ämbetsbrott. Presidenten har
ingen rätt till veto mot kongressens beslut. Han
utöfvar regeringsmyndigheten på ministrarnas
ansvar, och utan deras medverkan äro hans
beslut ej bindande för någon. En af ministrarna
betecknas af presidenten som ledande minister
och är ansvarig ej blott för sitt departement,
utan också för regeringens allmänna politik. Vid
politisk anklagelse mot president eller ministrar
äro de vanliga domstolarna laga forum,
men utslaget skall underställas
kongressen. Ministrarna äro f. n. 9, nämligen
finans-, inrikes-, justitie-, krigs-, sjö-,
utrikes-, kolonial- undervisningsministrarna
och ministern för allmänna arbeten. – Landets
hufvudstad är Lissabon.

Finanser. P:s finanser befinna sig i ett mycket
dåligt skick. Nästan hvarje budget har slutat
med statsbrist (1899-1911 gick budgeten endast
för ett år ihop), men för finansåren 1912-13 och
1913-14 har budgeten haft att uppvisa åtminstone
ett beräknadt öfverskott. Oerhörd är landets
statsskuld, som vid 1912 års slut utgjorde
tillhopa 884,51 mill. escudos, i svenskt mynt
nära 3,6 milliarder kronor, d. v. s. öfver 604
kr. för hvarje inv., den relativt högsta summa
något land har att uppvisa (för Sverige stiger
statsskulden till 107 kr. per invånare). Räntorna
på denna skuld äro budgetens största utgiftspost
och stego 1913-14 till 27,9 mill. escudos (112,4
mill. kr.) samt bidraga att framtvinga tryckande
skatter, både direkta och indirekta. För
finansåret 1913-14 beräknades inkomsterna
till 75,89 mill. escudos och utgifterna till
74,92 mill.

Lokalförvaltning. Det kontinentala P. var sedan
äldre tider deladt i 6 provinser, men dessa
fördelades 1835 på 17 distritos (distrikt, län),
nämligen: Entre Douro e Minho (med distrikten
Vianna do Castello, Braga, Oporto), Tras os
Montes (Villa Real, Bragança), Beira (Aveyro,
Vizeu, Coimbra, Guarda, Castello Branco),
Estremadura (Leiria, Santarem, Lisboa), Alemtejo
(Portalegre, Evora, Beja), Algarve (Faro),
hvartill komma öarna Azorerna och Madeira,
hvilka räknas som integrerande delar af riket
och bilda de förra 3 distrikt (Angra, Horta,
Ponta Delgada), den senare ett (Funchal),
således inalles 21 distrikt. Hvarje distrikt
har sin civilguvernör med ett distriktsråd
vid sin sida och en representation, kallad
generaljunta. Distrikten äro delade i kommuner
(concelhos, sammanlagdt 292) med styresmän
(administradores) och en representation (junta
de concelhos
), som bl. a. utser medlemmarna i
generaljuntan. Hvarje församling (freguezia)
har likaledes en vald junta de parochia. Dess
ordförande är presbytero (prosten); regedor är
ett slags polisman.

Rättskipningen utöfvas i bagatellmål af
valda bydomare, juizes eleitos, hvarjämte
fredsdomare finnas, som dock blott äro
förlikningsmän. För något viktigare mål finnas
folkvalda s. k. juizes ordinarios, hvilkas
domsagor kallas julgados, men hvilkas domsrätt
likaledes är starkt begränsad. Viktigare civila
mål handläggas af första instansdomstolarna,
en i hvarje domsaga (comarca, tills. 193),
hvilkas domare kallas juizes de direito. För
kriminella mål bildas särskilda jurydomstolar
(dock höres jury äfven i vissa civila
mål). Appellationsdomstolarna (tribunaes de
relacão
) äro tre, i Lissabon, Oporto och Ponta
Delgada på Azorerna. Högsta domstolen (tribunal
supremo da justiça
) har sitt säte i Lissabon.
J. F. N.

Försvarsväsendet ombildas enligt lag af 2
mars 1911; dock känner man icke, huru långt
ombildningen fortskridit. Högsta ledningen af
alla krigsmaktens angelägenheter utöfvas af
"högsta rådet för nationalförsvaret" med två
afdelningar, den ena för armén, den andra för
marinen. Under rådet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0786.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free