- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1497-1498

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Posse. 6. Gustaf Knutsson P. - Posse. 7. Maurits P. - Posse. 8. Karl Henrik P. - Posse. 9. Johan August P.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Jönköping för Småland och Östergötland
1657. Också förstod han på denna för riksdagens
utgång viktiga post till konungens synnerliga
nöje leda ständerna till de önskade besluten,
hvarför han 1658 utnämndes till "geheimeråd"
och kallades till Helsingör att biträda konungen
vid handläggning af kansligöromål och andra
angelägna ärenden. Yid den utskottsriksdag,
som Karl X s. å. sammankallade till Göteborg,
lämnades ånyo landtmarskalksstafven åt P. Äfven
vid 1660 års riksdag anförtrodde konungen
honom samma befattning, hvilken han dock snart
frånträdde, emedan han (endast några dagar
före Karl X:s död) utnämndes till riksråd. Af
förmyndarstyrelsen inkallades P. i slutet
af 1660 i Reduktionskollegium. 1664 kallades
han till hofrättsråd först i Åbo hofrätt, men
sedermera (efter 14 dagar, och innan han hunnit
tillträda denna post) i Göta hofrätt, till hvars
president han utnämndes 1665. Stadskyrkan och
hofrättshuset i Jönköping ha honom att tacka
för sin fullbordan.

B. Friherrliga ätten P. till Säby.

7. Maurits P., grefve, sonson till den i släktöfversikten
nämnde Maurits P., riksråd, f. 1712 i Lybeck,
d. 19 juli 1787 i Stockholm. P. ingick 1731
vid Lifgardet, fick sedermera tillstånd
att gå i fransk tjänst och deltog under
polska tronföljdskriget i fälttåg vid
Mosel och Khen 1735. Efter återkomsten
avancerade han åter vid Lifgardet och
blef 1749 öfverste för ett regemente, som
af honom själf skulle uppsättas. 1752-63
beklädde P. den viktiga ministerposten vid
ryska hofvet; han erhöll under samma tid
värdigheten af generalmajor. 1763 utnämndes
han till landshöfding i Älfsborgs län. Vid
partihvälfningen 1769 insatte hattpartiet honom
i rådet; mössorna uteslöto honom därifrån våren
1772, men han återkallades af Gustaf III efter
revolutionen 19 aug. s. å. Någon politisk roll
spelade P. icke. 1771 blef P. grefve, men tog
som sådan aldrig inträde på Riddarhuset.

8. Karl Henrik P., grefve, den föregåendes
brorsons son, krigare, f. 15 jan. 1767,
d. 4 april 1843 i Mariestad, inträdde 1779
i krigstjänst och innehade, då kriget 1788
utbröt, kaptens grad. Från denna tid deltog
han med utmärkelse i Sveriges krig under tiden
1788-1814. I 1788-90 års finska krig visade
han särskild tapperhet vid Liikala, Sippola,
Partakoski och Kärnakoski samt befordrades 1791
till sekundmajor vid Södermanlands regemente. I
1807 års krig med fransmännen i Pommern
visade han stor duglighet som anförare och
stor personlig tapperhet, ej minst då han, vid
reträtten efter Armfelts djärfva framryckning,
fick efter den sårade general Vegesack, om än
öfvergående, taga befälet öfver arméns högra
flygel på dess reträtt. Under den därpå följande
belägringen af Stralsund belönades P. för sina
förtjänster med svärdsordens stora kors. På
våren 1808 utnämndes

P. till öfverste i armén och öfveradjutant
samt blef brigadchef vid vänstra flygeln af
armén mot Norge med kvarter i Bohus län samt
stabschef hos öfverbefälhafvaren därstädes
general Armfelt. På dennes uppdrag deltog P. på
sommaren i ännu ej fullt klarlagda förhandlingar
med den norske öfverbefälhafvaren prins Kristian
August. Ett par månader före revolutionen 1809
blef han chef för Skaraborgs regemente. Om
Västra arméns åtgärder för åvägabringande af en
statshvälfning var P. underrättad, men ställde
sig kort före utbrottet tveksam. Snart ingrep
han dock och besatte Göteborg, sedan general
Cederström själfmant nedlagt sitt befäl. Efter
revolutionen utnämndes P. till generaladjutant
och spelade i de underhandlingar, som fördes
med prins Kristian August om dennes antagande
till svensk tronföljare, en verksam roll. 29
maj 1809 hade han med prinsen i Svinesund det
viktiga samtal, hvarunder denne lofvade att, om
han af svenska riksdagen valdes, antaga valet,
såframt hans konung ej förbjödo det, ett löfte,
som P. omedelbart personligen öfverförde till
regeringen i Stockholm. Under sommarens och
höstens skarpa partistrider tog P. lifligt del
på Adlersparres sida. Hos kronprinsen Karl Johan,
som väl förstod att bedöma militärisk duglighet,
vann P. stor ynnest. Kort före krigets utbrott
1813 befordrades han till generalmajor och
chef för 2:dra arméfördelningen i Tyskland och
Danmark, deltog i bataljerna vid Gross-Beeren
och Dennewitz samt intog med sina trupper
Frederiksorts fästning i Holstein. I fälttåget
mot Norge 1814 anförde han l:a arméfördelningen och
användes vid underhandlingarna om föreningen med
Sverige. Han belönades 1814 för sina tjänster
med generallöjtnants n. h. o. v. Under
de följande fredsåren egnade han oafbrutet
sina krafter åt armén, 1816-33 såsom inspektör
för 4:e infanteriinspektionen, 1833-37 såsom
generalbefälhafvare i 3:e militärdistriktet.
Under tiden blef han grefve, 1826 (han slöt själf
sin grefliga gren), och general af infanteriet,
1832, samt utnämndes 1836 till En af rikets
herrar. Åtskilligt af hans brefväxling
under 1808 är tryckt, dels i "Bihang till
Schinkels Minnen ur Sveriges Historia", II,
dels i S. Clason, "För hundra år sen", II (1910).

9. Johan August P., friherre, den föregåendes
kusins son, rättslärd, publicist, f. 18 mars
1815 på Ulfstorp i Västergötland, d. 5 juni
1865 i Stockholm, blef 1832 student i Uppsala.
Redan innan han afslutat sina juridiska studier,
lät han inskrifva sig som e. o. kanslist
i Handels- och finansexpeditionen och, 1838,
som e. o. amanuens i Riksarkivet. Efter att
därpå 1839 ha aflagt juris kandidatexamen
inskrefs han i Svea hofrätt, utnämndes 1843
till vice häradshöfding, var 1851-61 ledamot af
riddarhusdirektionen, blef 1852 förste amanuens
i Riksarkivet och 1853 aktuarie där. Hans
vetenskapliga arbete Bidrag till svenska lag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:36:29 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0809.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free