- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
5-6

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Possibilister - Possieth, Johan - Post - Post, Die, ty., två gånger om dagen utkommande tidning i Berlin - Post, von, svensk adlig ätt - Post. 1. Hampus Adolf von P.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(lat. possibile) i fråga om smärre
förbättringar i de arbetande klassernas
villkor. Gruppen kallades äfven, efter sin
ledare, broussister. – Namnet "possibilister"
har äfven burits af en moderatrepublikansk grupp
spanska politiker. Se Castelar, sp. 1270.

V. S–g.

illustration placeholder

Possieth, Johan, predikant, vitter författare,
f. 1667 i Sebende, Söderby-Karls socken, Uppland, af
vallonsläkt, d. 1728 i Stockholm, vardt 1697 filos.
magister i Uppsala, 1698 docent och prästvigd. 1700
kallades han till huspredikant hos k. rådet grefve
Wrede. Han väckte snart uppseende i hufvudstaden genom
sina predikogåfvor samt blef 1705 regementspastor,
1709 e. o. och 1711 ord. hofpredikant och 1722
kyrkoherde i Riddarholmen och Bromma. Utom en mängd
likpredikningar utgaf P. åtskilliga andaktsskrifter,
kväden på latin och svenska m. m. samt efterlämnade
i handskrift "Gråmunkeholm" (en beskrifning af
Riddarholmen) och öfver 2,000 predikningar. I sitt
testamente ihågkom han Stockholms och Roslags nationer
i Uppsala med en gåfva af 70,000 dal. kmt, af hvilken
räntorna fortfarande utgå till stipendier.

–rn.*

Post (af lat. positus, ställd), det ställe, som
anvisats någon för fullgörandet af hans plikt;
syssla, beställning, ämbete; parti af försända
varor; i räkning särskildt upptagen vara eller
arbetsprestation jämte därför utsatt penningbelopp;
budskap, nyhet (t. ex. jobspost); stolpe, mellanbalk
i fönsterkarm; sidoinfattning till en dörr.

1. (Fr. flanc dextre), her. Om i en sköld en
lodrät skura dragés så, att delen till
höger (i heraldisk bemärkelse) om densamma
innefattar 1/3 af skölden, så kallas denna del
post. Jfr Ginpost.

2. (Ty. posten, fr. le poste, it. posto]
l. Skiltvakt (ty. schildwache), krigsv., hvarje
vakt eller soldat, som, vanligen beväpnad, utställes
på någon bestämd plats för att vaka öfver ordningen
eller för att bevaka byggnader, förråd m. m.; platsen,
där en sådan vakt är utsatt. Man skiljer
mellan honnörsposter och bevakningsposter,
hvilka sistnämnda uteslutande afse bevakningsändamål.
Består vakten af två man, kallas den dubbelpost,
eljest enkel post. Den vid vaktstället
utsatta posten kallas gevärspost.
I förposttjänsten (se Förposter) bestrides
själfva säkerhetsbevakningen af dubbelposter,
hvarjämte enkla poster kunna inskjutas. Om alla
tre aflösningarnas män under ett underbefäl
som bevakningsafdelning utsättas vid poststället,
kallas posten underbefälspost, hvilken benämning
i fredstjänsten användes för en mindre vakt.
Är styrkan så stor, att en eller två
dubbelposter kunna utsättas och patrull utsändas,
benämnes den postering och betraktas som en mindre
fältvakt. – Post eger vid poststället kvarhålla den,
som förolämpar honom. Blir han öfverfallén med
våld eller hot, som innebär trängande fara, eger
han rätt till nödvärn (Strafflagen för krigsmakten §
36). I krig eger han nedskjuta den, som icke åtlyder
hans tredje gången afgifna befallning att stanna
eller att ge sig till känna.

3. Postv. Se Postverket och Postväsen.

2. C. O. N.

Post, Die [di påst], ty., två gånger, om
dagen utkommande tidning i Berlin, organ för de
frikonservative och rikspartiet, uppsattes 1866 af
B. H. Strousberg; W. Kronsbein är dess redaktör
sedan 1897.

Post, von, svensk adlig ätt, som härstammar från
Westfalen och introducerades på svenska riddarhuset 1664.

illustration placeholder

1. Hampus Adolf von P., agronom, geolog, f. 15
dec. 1822 på herrgården Tisenhult i Östergötland,
d. 14 aug. 1911 i Uppsala, blef student i Uppsala
1840 och underlöjtnant vid Västmanlands regemente
1841 samt biträdde 1842–45 sin farbroder vid järn-
och glasbruket Frängsäter i Östergötland. 1846–47
studerade P. i utlandet kemisk teknologi och 1848 kemi
i Stockholm under L. F. Svanbergs ledning, kallades
1849 till lärare i kemi, fysik och geologi vid
Ultuna landtbruksinstitut och befordrades 1850 till
löjtnant, men lämnade 1852 sin tjänst vid regementet
samt lärarplatsen vid Ultuna för ätt i stället
öfvertaga disponentskapet för Rejmyre glasbruk,
hvilket han skötte till 1869, då han åter blef lärare
i agrikulturkemi och geologi samt föreståndare för
landtbrukskemiska försöksanstalten vid Ultuna. Från
denna tjänst afgick han 1892. Om än P. sålunda under
större delen af sitt lif var bunden vid jordbruk och
industri som lärare och som ledare, voro dock hans
intresse och verksamhet ständigt i främsta rummet
egnade naturvetenskapliga studier, hvilka sträckte
sig till snart sagdt alla områden. Utmärkande var
hans skarpa iakttagelseförmåga och outtröttliga flit
i att anteckna och beskrifva föremål och företeelser
i naturen, och under sina tidigare år offentliggjorde
han flera afhandlingar, som väckt stort beaktande, men
han saknade håg för en sammanhängande utarbetning af
sina iakttagelser och slutsatser, och till följd däraf
har hans arbete ej så, som önskvärdt varit, kommit den
vetenskapliga utvecklingen till godo. Främst var han
geolog och gjorde grundläggande iakttagelser rörande
rullstensåsarnas byggnad samt de olika lerornas och
koprogena jordarternas bildning. Han var den förste
svenske geolog, som förfäktade glaciärteorien emot
Sefströms förut hyllade lära om rullstensfloden,
förklarade jättegrytornas uppkomst, påpekade ungefär
samtidigt med Darwin daggmaskarnas och andra lägre
djurs betydelse vid mullbildningen samt gaf den ännu
i hufvudsak gällande indelningen af de kvartära
bildningarna. Men han var också en framstående
svamp- och insektkännare, har lämnat en mängd viktiga
iakttagelser rörande af dem förorsakade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free