Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Postverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på förbindelselinjernas art och, i sammanhang därmed,
beskaffenheten af de fortskaffningsmedel, som stå
till buds, skiljer man mellan landsvägspost,
järnvägspost och sjöpost; dessutom kan
skönjas annalkandet af ett fjärde slags post,
luftposten. Om landsvägspostföringen i äldre tid
se Postbonde. 1705 och 1757 äro i fråga om
landsvägsposten märkesår genom upprättandet på
vissa hufvudlinjer af ett slags enklare diligens-
eller s. k. forvagnsposter, afsedda att af antagna
entreprenörer hållas i gång. Äfven 1827 var ett
märkesår genom anordnandet på en del linjer, med
anlitande af gästgifvarskjuts, af s. k. snällposter, i
början hufvudsakligen afsedda att åstadkomma snabbare
postutväxling med
 |
Fig. 4. Svensk postkupépersonal i verksamhet.
(Till Stockholm adresserad post sorteras under
inresan.) |
utlandet. 1830 fortsattes landsvägspostens reformering,
i det att föreskrift utfärdades om användandet
i väsentlig mån för nya landsvägsposter af
betingad eller gästgifvarskjuts i stället för
posthemmansskjuts. 1860 beredde riksdagen
medel till upprättandet af ett betydande antal
diligensposter, hvilka ock efter hand kommo till
stånd, men i allmänhet snart nog ersattes med
järnvägspostbefordran. 1870 befriades samtliga
då återstående posthemman från åliggandet att
besörja posternas fortskaffande. 1873 indrogs
kronobrefbäringen (se d. o.). 1874 frikallades
gästgifvar-, håll- och reservskjutsskyldiga
från åliggandet att biträda med ordinarie posters
fortskaffande. Anordnandet, med början 1859, af en
särskild järnvägspost och inrättandet, med början
1863, af särskilda järnvägspostexpeditioner
(se vidare Postkupé) hade, här som
annorstädes, inneburit en hel revolution för
postsamfärdseln. Emellertid
fortskaffades ännu så sent som 1876 här i Sverige flertalet
poster på landsvägarna. Sedan blef förhållandet
omvändt. Beträffande sjöpostföringen äro
som särskildt märkliga hufvuddata att anteckna:
1684–85, då befordran af bref och resande med
postjakt anordnades en gång i veckan mellan Ystad och
Stralsund samt öfver Ålands haf; 1716, då regelbunden
sjöpostförbindelse inrättades mellan fastlandet och
Gottland; 1807, då ett särskildt posthemman anslogs
för postens fortskaffande mellan Öland och fastlandet;
1836, då sommarpostföringen, och 1858, då
vinterpostföringen till och från Gottland började ombesörjas
med ångfartyg; 1897, då efter öfverenskommelse mellan
svenska och tyska postverken, i stället för den
förut till seglationstiden begränsade
postångbåtsfarten Malmö–Stralsund, sådan anordnades
året om på linjen Trelleborg–Sassnitz, genom hvilken
kommunikationsleds inrättande svenska postverket
omsider lyckats göra sig i det närmaste oberoende af
den särskildt i postverkets äldre tider med många
bekymmer, svårigheter och kostnader förknippade
genomförselbefordringen öfver Danmark af svensk
post till och från utlandet. Enligt poststatistiken
utgjorde i kilometer sammanlagda längden af
de linjer, på hvilka post befordrades 1913: för
landsvägslinjerna 46,155, för järnvägslinjerna 14,316
och för sjöpostlinjerna 48,339. Sistnämnda siffra bör
emellertid tillmätas endast ett "approximativt" värde,
om ens det. I sjöpostlinjerna inbegripas nämligen
några för postbefordran upplåtna sjölägenheter till
vissa transmarina länder, med hvilka postutväxlingen,
i hvad den med svenska ångare uppehålles, af flera
skäl är försvinnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0038.html
