- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
45-46

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

obetydlig. Antalet å ifrågavarande linjer postförda
kilometer uppskattades för året till 13,269,676 för
landsvägslinjerna, 29,189,974 för järnvägslinjerna

illustration placeholder
Fig. 5. Postboggivagn för trafiken

Stockholm–Trelleborg–Sassnitz–Berlin.


illustration placeholder
Fig. 6. Packrummet i postboggivagnen fig. 5.


samt 6,999,306 för sjöpostlinjerna. – I fråga
om den hos postverket anställda eller eljest vid
förrättandet af postbestyren medverkande personalen se
Poststaten. Rörande postverkets finansiella resultat
se Postmedel. – Af 1868 års riksdag

illustration placeholder
Fig. 7. Ångfärjan "Drottning Viktoria" (den

ena af de 2 à routen Trelleborg–Sassnitz insatta

svenska ångfärjorna) på ingående till Trelleborg.


hade ifrågasatts post- och telegrafverkens förenande
under en gemensam styrelse, men 1893 beslöts, att
frågan icke skulle till vidare åtgärd föranleda. –
Svenska postverket daterar sin begynnelse från 20
febr. 1636, då drottning Kristinas förmyndarregering,
på Axel Oxenstiernas tillskyndelse, utfärdade dels
en förordning "om Post-Boden", dels ock "Bestälning
för Postmästaren Anders Wechell"
samt "Bestälning för Oluff Jönsson att resa omkring
landet och förordna Posterne". Då drottningen 1645,
efter att ha tillträdt regeringen, konfirmerade
en af förmyndarregeringen 1643 utfärdad "General
Riksens Postordning", betecknade hon inrättningen
som "ett högnödigt och nyttigt wärck så för Oss
och Cronan som för alla wåre och Rijkzens trogne
Ständer, Undersåtare och Inbyggiare". Genom 1636
års förordning inrättades de s. k. posthemmanen (se
d. o. och Postbonde). Härigenom lades postföringen på
jordbruket, hvilket föll sig så mycket naturligare,
som allmogen öfverallt i landet af ålder varit
förpliktad att med fri skjuts och gästning
förse dem, som voro ute i konungens ärenden. Den
nya inrättningen afsåg i viss mån att reformera
detta allmogens åliggande, som på grund af grofva
missbruk från de vägfarandes sida blifvit ytterst
betungande och framkallat täta klagomål. Man får
icke tro, att postverket uppkom med ens och liksom
på befallning eller att "postbuden" icke haft några
föregångare. Fastmer hade redan under de tidigare
Vasakonungarnas regeringar och äfven dessförinnan på
de stora landsvägarna, som från hufvudstaden ledde
ut till fogdarnas residens i provinserna eller öfver
gränserna ut till grannländerna, plägat med en viss
regelbundenhet färdas bud, som medförde konungens
och de högste ämbetsmännens äfvensom stundom
hofpersonalens bref; men med enskildas hvarken
kunde eller fingo dessa konungens "brefdragare"
taga befattning. Där färden utsträcktes öfver gränsen,
uppsökte de konungens och rikets agenter hos främmande
furstehof eller på de stora handelsorterna och utbytte
icke blott bref och allmänna skrifvelser, utan äfven
nyheter och tidender. På detta sätt uppstod efter
hand en någorlunda regelbunden postförbindelse mellan
Sverige och utlandet öfver Markaryd vid gränsen till
dåvarande danska Halland. Den på sträckan Stockholm–
Markaryd befordrade regeringsposten fördes öfver
Helsingör vidare till Hamburg, där vi redan 1620
finna ett svenskt postkontor i verksamhet, skött
af en särskildt därför antagen tjänsteman. Denna
regeringspost var det frö, hvarur Sveriges inrikes
offentliga postväsen framsprungit, i det att
åtminstone fr. o. m. 28 juli 1620 – om icke tidigare
– posten Stockholm–Hamburg fick användas jämväl för
befordring af privatbref. Men först genom upprättandet
af en post, som framgick ej blott på en eller annan
kungsväg, utan på alla de vägar och till alla de
orter inom landet, där sådant kunde ske, en post,
som likt ett nät utbredde sig öfver landet till bruk
för alla och enhvar, kan det sägas, att ett svenskt
postverk stod färdigbildadt.

Rörande postverkets äldre öden må antecknas, att
inrättningen 1654–61 innehades som förläning
af riksrådet Vilhelm Taube i egenskap af
"generalrikspostmästare" samt 1662–69 var
bortförpaktadt till den tyskfödde Johan Beijer,
hvilken redan före Taube varit anställd som
postchef och därvid utvecklat mycken duglighet. 1673
bortförlänades postkassan ånyo, då till rikskansleren
Magnus Gabriel De la Gardie, men indrogs 1677 åter
till kronan. Sedan förvaltades verket någon tid
omedelbart af Kanslikollegium, men 1697 inrättades
till verkets handhafvande under kollegiets
öfverinseende ett öfverpostdirektörsämbete. 1809–
33 stod posten under öfveruppsikt af Kanslistyrelsen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free