Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Postväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mexikanska och peruanska rikena, äfvensom hos hebréerna,
funnos postinrättningar af hög ålder. I det gamla
Europa var romarnas cursus publicus
 |
Fig. 2. Romersk postvagn af den typ, som benämndes
rheda. (Antik relief.) |
en betydande, öfver hela det romerska väldet
utbredd statskurirpost, som först i senaste tid ånyo
blifvit uppnådd och öfverträffad. Folkvandringarna
upprefvo detta postväsen. Karl den store
|
Fig. 3. Knäböjande postbud, som till Karl
den store öfverräcker ett bref. (Ur en handskrift
"Chronique de France" från 1400-talet.) |
(768–814) hade i västra Europa en efter mönstret af
"cursus publicus" ordnad post. Tyska orden, som var
utbredd öfver Preussen, Livland, Tyskland och Italien,
inrättade 1276 en postgång med hög grad af teknisk
utbildning för samfärdsel mellan ordenskonventet,
högmästaren i Venezia, utländska furstar, de särskilda
ordenshusen samt riddarna och deras bekanta. Ludvig XI
inrättade 1464 inom Frankrike en statskurirpost med
ridande postiljoner och bestämda ombyten m. m. Som
betecknande för tidens uppfattning om "kungliga
posten" må anföras, att Ludvig XI:s ifrågavarande
postförordning
stadgade dödsstraff för det postbud, som utan
tillstånd medförde privatpersoners bref. –
Kastar man en blick på de poster, som medeltidens
handelsintressen skapade, finner man handelsmannen på
resande fot eller, i dennes ställe, hans "Boten",
medförande bref och uppdrag, en postgång, som
utvecklade sig till storartade dimensioner och under
hela medeltiden florerade utan afbrott. Hansans och
Rhenförbundets städer voro i
|
Fig. 4. Titelbild till ett tyskt flygblad från
1590: ett ridande postbud förtäljer för ett
haltande gångpostbud hvad sig i fjärran tilldragit
året förut. (Dylika flygblad, benämnda "relation"
l. "post-bothe" l. "post-reuter" o. s. v., utgjorde
föregångare till tidningsväsendet.) |
synnerhet verksamma, och flera städer förenade sig om
vissa periodiska budskickningar. Hamburg blef
utgångspunkt för posten utåt Östersjöns och
Nordsjöns kuster, Köln för förbindelserna med
Holland och södra Tyskland, Nürnberg för posterna
åt södern och östern. Budbärarna stiftade gillen
till ömsesidigt skydd, och dessa gillen leddes
af de stora städernas köpmannasällskap, tills
städernas styrelser därmed togo befattning. Förutom
det allmänna handelsintresset kallade flerstädes
speciella yrkesintressen till lif mer eller mindre
omfattande postinrättningar, hvilka – äfven de –
togos i anspråk af de offentliga myndigheterna. De
mest omtalade af dessa skråposter voro de på sin
tid i synnerhet inom södra Tyskland mycket spridda
s. k. slaktarposterna (metzgerposten). I den mån
de kringresande slaktarna af myndigheterna ålades
postbefordran, frikallades de från skatter och
utskylder, ett aflöningssätt, som längre fram i tiden
fick en motsvarighet inom vårt eget postverk vid dess
grundläggning (jfr Postbonde). – Äfven den andliga
odlingens män erforo tidigt behof af regelbunden
befordran af bref och skrifter. Men detta intresse
kunde gifvetvis, af brist på yttre hjälpmedel, icke
tillgodoses med den lätthet och i den utsträckning,
som för köpenskapens och yrkesnäringarnas män varit
möjliga. Emellertid funnos redan under den tidigare
medeltiden klosterposter och universitetsposter i
verksamhet på åtskilliga ställen. Den märkligaste
af dessa poster var den budförsändning, som
Parisuniversitetet underhöll för stundom mycket
långväga befordran af sina egna äfvensom lärarnas
och den studerande ungdomens bref och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0041.html
