- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
77-78

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potocki, Ignacy - Potocki, Stanislaw Kostka - Potocki, Jan - Potocki, Alfred - Potomac - Potonie, Henry - Potorous - Potosi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

77

Potomac-Potosi

78

ära åt sin gemål, den undersköna Zofia Potocka. -
3. Ignacy P., grefve, den föregåendes kusin,
stormarskalk af Litauen, tillhörde släktens
"pri-maslinje" och var Felix P:s politiske
motståndare, f. 1751, d. 30 aug. 1809, stod redan 1788
i spetsen för det fosterländska reformpartiet. Hans
verk var till stor del konstitutionen af 3 maj
1791. Under befrielsekriget 1794 var han öfverhuf-vud
för Polens politik, men föll i de segrande ryssarnas
våld, fördes till Schliisselburg och frigafs först
1796. Efter den tiden lefde han på sina gods i
Galizien, tills Napoleons polska politik väckte hans
förhoppningar och åter kallade honom till politisk
verksamhet. I spetsen för ombuden från hertigdömet
Warschau begaf han sig till Napoleon i Wien,
men afled där. - 4. Stanislaw Kost ka P., grefve,
f. troligen 1752, d. 1821, var den förres broder
och förnämste medhjälpare i befrielseverket samt
utnämndes 1815 efter Polens förening med Ryssland
till kyrko- och undervisningsminister. Han visade
sig som en framstående estetiker i sin bearbetning af
Winckelmanns konsthistoria (1815) och i sitt arbete
öfver vältalighet och stil (s. å.).

- P:s broder Jerzy (Georg), starost af
Tlu-macz, var 1789-97 envoyé vid hofvet i Stockholm.

- 5. Jan P., grefve, historiker och reseskildrare,

f. 1761, d. 1815, lämnade tidigt den österrikiska
krigstjänsten, gjorde längre studieresor 1788-1803
och deltog 1805 i den stora l ryska beskickningen
till l Kina. Bland hans hi-| storiska, arkeologiska
och etnografiska skrifter märkas Recherches sur
la Sarmatie (1788), Voyage en Turquie et en Égypte
(s. å.), Chro-niques, mémoires et re-cherches pour
servir å rhistoire de tons les peuples slaves (1796),
Histoire primitive des peuples de la Russie (1802),
Atlas archéologique de la Russie européenne (1800)
och Voyage dans Vempir e de Maroc (1792). I Petersburg
utgaf han en tid "Le conservateur impérial".

- 6. Alfred P., grefve, österrikisk statsman,
f 1817, d. 1889, var jordbruksminister 1867-70,
ministerpresident april 1870-febr. 1871 och
ståthållare i Galizien 1875-83. 1-6. (A-d
J.)

Potomac [påutåu’mäk], flod i Nord-Amerikas förenta
stater, till en del gräns mellan staten Maryland å
ena sidan samt staterna Virginia och West Virginia
å den andra, upprinner på Alleghanybergen med två
källfloder, hvilka förena sig på gränsen mellan
Maryland och West Virginia, 32 km. s. ö. om staden
Cumberland. Därifrån
flyter P. till en början mot n. ö., sedan mot s. ö.,
bildande en oregelbunden båge, tills den når staden
Washington. Där vidgar den sig till 10–13 km. bredd,
antager sydlig och sydvästlig samt slutligen sydöstlig
riktning och faller ut i Chesapeakeviken genom ett
bredt æstuarium, som försvaras af forten Washington
och Hunt. Längd omkr. 640 km. P. mottar flera
bifloder; den största är Shenandoah, som förenar
sig med hufvudfloden vid Harper’s Ferry, nedanför
hvilken P. bryter sig igenom Blue ridge. Större fartyg
gå upp ett stycke ofvanför Washington, sammanlagdt
160 km. De forsar och fall, som floden bildar ofvan
Washington, kringgås medelst Chesapeake–Ohio-kanalen
(se Chesapeake-viken).
(J. F. N.)

Potonié [påtånjé], Henry, tysk paleobotanist, f. 16
nov. 1857 i Berlin, d. där 28 okt. 1913, var sedan
1901 preussisk statsgeolog, sedan 1891 professor
vid bergakademien och sedan 1901 privatdocent
i paleobotanik vid universitetet samt sedan
1888 chefredaktör för "Naturwissenschaft-liche
wochenschrift". Af hans botaniska skrifter må
nämnas Elemente der botanik (1888; 3:e uppl. 1894),
Illustrierte fora von Nord- und Mittel-deutschland
(1885; 6:e uppl. 1913) samt Grund-linien der
pflanzenmorphologie im lichte der palä-ontologie
(1912). Hans förnämsta arbeten tillhöra dock det
paleobotaniska området, inom hvilket han publicerat
ett stort antal större och mindre skrifter öfver den
paleozoiska tidens växter, hvarjämte han utgifvit en
mycket anlitad Lehrbuch der pflanzen-paläontologie
(1899). Han redigerade äfven den af preussiska
geologiska statsanstalten sedan 1903 utgifna
serien "Abbildungen und beschreibungen fossiler
pflanzenreste’’ samt den ett år före hans död
påbörjade "Paläobotanische zeitschrift", hvaraf dock
hittills endast ett häfte utkommit. P:s undersökningar
öfver stenkolslagrens bildning, Entstehung der
steinkohle (5:e uppl. 1910), förde honom till
omfattande studier af nutida af organiska ämnen
bildade brännbara aflagringar ("kaustobioliter"),
som publicerats i ett flertal afhandlingar, af hvilka
den mest omfattande är Lie rezenten haustobiolithe
und inre lagerstätten (3 bd, 1908-12). A. G. N.

Poto;rous? Kängururåttan, zool. Se Kängurudjuren.

Potosi [påtåsī]. 1. Hufvudstad i ett för sin rikedom
på ädla metaller bekant departement med samma namn
i sydamerikanska republiken Bolivia, ligger i en
kal och ödslig trakt på 3,960 m. höjd vid foten
af den silfverrika, 4,688 m. höga bergsstocken
Cerro de Potosi. Ehuru terrängen är mycket bruten,
är staden regelbunden. Husen äro byggda af obrändt
tegel och hvitputsade. Utom katedralen, som byggdes
1809–37 och restaurerades 1858, har staden ett stort
antal kyrkor, flera kloster och andra offentliga
byggnader, bl. a. ett stort myntverk, men erbjuder
i sin helhet ett förfallet och dystert utseende,
en följd af dess minskade folkmängd, som nu beräknas
till 20–25 tusen, men under stadens blomstringstid
(i början af 1700-talet) anses ha utgjort
170,000. Stadens hufvudnäring är tillgodogörandet af
den silfverrikedom, som Cerro de Potosi hyser. Man
beräknar, att från 1545 till 1870 erhållits silfver
för omkr. 7,2 milliarder kronor, och ehuru
behållningen nu betydligt minskats, äro dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:18 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free