- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
113-114

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF)

[Read further instructions below this scanned image.]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1838–48), men ännu omfattande en del af den
medeltidsbyggnad, som bevittnat så många stormiga
uppträden i Böhmens historia. Midt emot ligger
Teynkyrkan (fig. 3), de kalixtinske husiternas
gamla kyrka, påbörjad 1370, tillbyggd 1458–63,
med Tyko Brahes graf. En annan intressant byggnad
är det s. k. Pulverturm ("kruttornet"; fig. 2),
egentligen ett porttorn mellan Alt- och Neustadt
(byggdt 1475). I Altstadt ligga ock den tyska tekniska
högskolan och flera fakulteter af universiteten,
universitetsbiblioteket (i det af jesuiterna uppförda
Clementinum) samt andra undervisningsanstalter och
museer. De märkligaste moderna byggnaderna i denna
stadsdel äro sparbanken och Rudolfinum (1884),
en stor renässansbyggnad vid kajen, som jämte
musikkonservatorium och konsertsalar innehåller
konstföreningens utställningar och Patriotiska
konstvännernas tafvelgalleri. Kreuzherrenkirche
är en imponerande byggnad med vacker kupol, och
Clam-Gallaspalatset är en smakfull renässansbyggnad
från 1700-talets början (en del af detsamma
är upplåten till det tjechiska universitetets
teologiska fakultet). – Omslutet af Altstadt ligger
Josephstadt, den forna judestaden (nu bebodd mer
än till hälften af kristna), förr en labyrint af
trånga och smutsiga gator, till hvilken judarna voro
hänvisade ända till 1848, nu till stor del bestående
af ståtliga nybyggnader. Judiska kyrkogården med
sina tusentals grafstenar med hebreiska inskrifter
hör till de mest sevärda föremålen i P. I denna
stadsdel ligger konstindustrimuseet (1899),
med bibliotek och utställningar. – Neustadt
omger Altstadt i en halfcirkel och når floden
både n. och s. om densamma. Den gamla vallen och
graf ven, som skilde dem åt, äro nu jämnade till
gator, de vackraste och lifligaste i P. (den mest
bekanta kallas alltjämt Graben). Neustadt, P:s
största stadsdel, har breda gator samt är rik på
monumentala byggnader af alla slag, af hvilka må
framhållas: bömiska museet (1885–90), nya tyska
teatern (1887), s. om stadsparken, den tjechiska
nationalteatern (ombyggd efter branden 1881),
det gamla rådhuset (nu kriminaldomstolens lokal),
den tjechiska tekniska högskolans hus samt kyrkan
Maria Schnee och Emausklostret (från Karl IV:s tid),
med Mariakyrkan, en gotisk hallbyggnad (1348–72). I
öfre (södra) delen af Neustadt ligga nästan samtliga
P:s sjukvårdsinrättningar samt de båda medicinska
fakulteternas kliniker, hörsalar och samlingar. –
Söder om Neustadt ligger Vyšehrad eller citadellet,
den äldsta delen af P. Den ursprungliga fästningen
vardt nästan fullständigt förstörd af husiterna,
och de nuv. befästningarna äro nya. – De på vänstra
Moldaustranden högt belägna stadsdelarna
Kleinseite och Hradschin äro ännu omslutna af dels äldre,
dels yngre fästningsverk och bebos hufvudsakligen af
ämbetsmannaklassen, klerus och adeln. Intressantast af
de många adelspalatsen (med få undantag härstammande
från 1600- och 1700-talen) är Wallensteinska palatset
(fig. 5), en af hjälten i 30-åriga kriget uppförd
ofantlig byggnad, som ännu tillhör släkten och är
tämligen oförändrad, med stor festsal och i trädgården
en präktig loggia med förträffliga ornament och
fresker. Nära detta ligga landtdagens hus samt
ståthållarens palats. Mot n. af slutas Kleinseite
med den efter kronprins
Rudolf uppkallade parken. Hradschin l. borgkullen
uppstiger bakom Kleinseite. Kejserliga palatset, en
stor och oregelbunden grupp af byggnader (fig. 1
o. 4), som kröna höjden, är märkligt mera för
sitt läge och sin utsträckning (711 rum) än för sin
byggnadsstil. Det säges vara grundlagdt af Libuše och
tillbyggdes af kejsar Karl IV och andra, men har nu
knappt mera kvar af sitt medeltidsutseende än två
eller tre torn. I den gamla landtdagssalen visas
det fönster, genom hvilket de kejserlige rådsherrarna
Martinitz och Slavata samt deras sekreterare Fabricius
utkastades 23 maj 1618. På borggården står katedralen
S:t Veit (påbörjad 1344), en tydlig efterbildning af
Kölndomen, men bestående af föga mer än det ofantliga
koret (från 1385) samt ett torn; återstoden är sedan
1867 under byggnad och i det närmaste färdig. Kyrkan
innehåller flera konstverk af stort intresse och
värde, såsom de bömiske konungarnas mausoleum, ett
fint renässansarbete af alabaster och hvit marmor,
som Rudolf II lät utföra genom Alex. Colins (1570–73),
Johans af Nepomuk helgonskrin af silfver (vägande
mer än 2,000 kg.) samt Venceslavkapellet, hvars
väggar äro inlagda med i Böhmen funna halfädelstenar
samt smyckade med förbleknade väggmålningar. I ett
tillstötande torngemak förvaras kroninsignierna. På
samma borggård står den ålderdomliga S:t Georgskyrkan
(ombyggd 1142–50, nu under restaurering sedan
1906), det största byggnadsverk i romansk stil i
Böhmen, med den heliga Ludmilas graf. Väster om
borgen ligger Loretoplatz, omgifven af det forna
Czerninska palatset (nu Frans-Josefskasernen),
ett stort kapucinkloster samt vallfartskapellet
S. Loreto, en efterbildning af det berömda Casa
santa i Loreto. Tätt bredvid stadsmuren på denna
sida af Hradschin ligger på högsta punkten det
rika premonstratensklostret Strahov, med en god
tafvelsamling och ett stort bibliotek. Norr om det
kejserliga palatset är en djup ravin, Hirschgraben
(fig. 4), på hvars andra sida ligger slottsträdgården,
med villan Belvedere, byggd 1536–52 och ansedd som
en af de smakfullaste reproduktioner af italienska
arkitekturen n. om Alperna. – Den nyaste stadsdelen,
Holešovič-Bubna, på vänstra Moldaustranden n. ö. om
Hradschin, är märklig endast som industriort liksom
Lieben och Karolinenthal på den högra.

P. som Böhmens
hufvudstad är säte för landets högsta civila och
kyrkliga myndigheter samt innesluter ett stort antal
undervisningsanstalter och bildningsmedel. Främst
bland de förra stå Karl-Ferdinandsuniversitetet,
genom lag 28 febr. 1882 deladt i två: det tyska
och det tjechiska, men med gemensamt bibliotek, det
förra med 225 lärare och 2,282 stud., det senare med
249 lärare och 4,713 stud. (1913–14), fördelade på
4 fakulteter. Det var den äldsta tyska högskolan,
stiftad af Karl IV 1348, och besöktes af 10–15
tusen studerande, tills en afundsjuk åtskillnad
mellan bömare och tyskar förmådde de senare att
separera sig och upprätta högskolor i andra delar
af Tyskland. Vidare har P. 2 tekniska högskolor. En
teknisk högskola inrättades 1806 (dess första början
går tillbaka till 1717, den äldsta i Tyskland)
och delades 1868 i två högskolor, som 1875 blefvo
statsanstalter, den tyska med 900, den tjechiska med
2,800 stud. (1913–14). Andra högre läroanstalter äro
4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free