Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Praktik - Praktika. Se Prognostikon - Praktika - Praktisera. Se Praktik - Praktisk - Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom. Se Palmgren, K.E. - Praktiska harmoniläran. Se Harmonilära - Praktiska musiken. Se Musik, sp. 1438 - Praktiska skolor - Praktisk geometri. Se Geodesi, sp. 957 - Praktisk teologi - Praktmynt. Se Medalj, sp. 1374 - Praliner - Pralldrill. Se Mordent - Pram - Pram, Kristen Henriksen - Pranckh, Siegmund von - Prandium. Se Måltid, sp. 202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Praktika-Prandium
124
på of ning grundad sakkännedom, vana; tillopp af
patienter eller klienter, en läkares eller advokats
kundkrets; utöfning af lakar- eller advokatyrket. -
Praktikäbel, användbar, brukbar; görlig, verkställbar;
farbar, gångbar. - P r a’k t i k e r 1. P r ark
t i k u s (lat. plur. praktici), person, som med
sakkunskap utöfvar ett yrke eller en konst; person,
hvars kunskaper grunda sig hufvudsakligen på praktisk
of ning. - Praktisera, sätta i verket, tillämpa;
utöfva lakar- eller advokatyrket; behändigt förflytta
från ett ställe till ett annat. Jfr Praktisk.
Pra;ktika (lat. pra’ctica astrolögica). Se P r
o-gnostikon.
Pra’ktika 1. P r art i k a (sp. praclica,
it. pra-tica), legaliseradt tillstånd för fartyg att
obe-hindradt få kommunicera med land. Jfr Karantän,
sp. 903.
Praktisera. Se Praktik.
Pra’ktisk (jfr Praktik), som afser vilja och handling;
hörande till det verksamma lifvet; ändamålsenlig
med hänsyn till sina följder i lifvet; med anlag att
utöfva verksam handling, handlingsdug-Lig. Motsatsen
är teoretisk. - Praktiskt förnuft kallar Kant den
förnuftiga viljan. Praktiska vetenskaper äro sådana
vetenskaper, som framför allt ha betydelse för
viljelifvet och handlingarna. Praktisk filosofi
är den del af filosofien, som uppställer målen
för viljelifvet. Herbart betraktar etiken som
praktisk filosofi ; Boström hänför till denna äfven
religionsfilosofien och rättsfilosofien (jfr Filosofi,
sp. 252). Praktiska grundsatser kallar Kant maximerna
för det sedliga handlandet. Praktiska idéer kallar
Herbart de viljeförhållanden, som ovillkorligt
väcka vårt gillande. Han upptar fem ursprungliga
och fem härledda sådana (se Herbart, sp. 483).
S-e.
Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom. Se
Palmgren, K. E.
Praktiska harmoniläran, mus. Se Harmoni-lära.
Praktiska musiken. Se Musik, sp. 1438.
Praktiska skolor kalla sig i Sverige privata skolor,
som mera direkt än de offentliga skolorna och på
kortare tid än dessa söka meddela för praktiska
lifvet nödiga kunskaper eller förbereda för inträde
i andra läroanstalter.
Praktisk geometri. Se Geodesi, sp. 957.
Praktisk teologi, den gren af den teologiska
vetenskapen, som behandlar kyrkans s j älf uppbyggande
verksamhet (dess historia och teori). Schleier-macher
är den förste, som vetenskapligt behandlat
det hithörande stoffet. Förut gick det mest
som ämbetsteknik för präster. På olika sätt ha
de hithörande disciplinerna systematiserats af
den praktiska teologiens främsta målsmän, såsom
af Schleiermacher, K. I. Nitzsch, Th. Harnack,
v. Zezschwitz, Achelis, i Sverige af E. G. Bring,
P. G. Eklund, O. Quensel, utan att något system
vunnit allmänt erkännande. Detta beror dels
därpå, att kyrkans verksamhet i mångt och mycket
företer en omläggning mot förr, dels därpå, att den
praktiska teologiens stoff enligt sin natur är ganska
mångskiftande. Hit hör allt, som rör gudstjänstlifvet
och hvad därmed sammanhänger (liturgik), predikan
(homiietik), kyrklig uppfostran (kateketik), själa-
vården (läran härom kallades förr pastoralteologi,
ett namn, som ofta utsträcktes till den
praktiska teologien i dess helhet),
yttre och inre mission, kyrkorätt.
E. M. Ii.
Praktmynt. Se Medalj, sp. 1374.
Praliner (fr. pralines, brända mandlar), half-kulor
eller cylindrar o. s. v. af choklad, fyllda med
vanilj, socker e. d.
Pralldrill, mus. Se Mor d en t.
Pråm, sjöv., en liten, lättrodd norsk båt med
uppspringande för, tvär för och akter samt flat-
bottnad och oftast försedd med en liten köl längst
akterut.. I Sverige kallas en sådan båt ofta eka.
R. N.*
Pråm, Kristen Henriksen, dansk författare, f. 1756 i
Gudbrandsdalen i Norge, d. 1821, blef student 1772
och fullmäktig i Kommer3kolle-gium 1781 samt steg
sedan till deputerad (1812 -16). 1819 flyttade han som
tullförvaltare till S:t Thomas, där han dog. P. var
på samma gång en nitisk ämbetsman och en mångsidigt
produktiv författare. Bland hans många afhandlingar
må nämnas en om folkets klädedräkt (1791) och en om en
högskola i Norge (1795). Tillsammans med Rahbek utgaf
han 1785-93 den frisinnade månadsskriften "Minerva"
och var 1796 en af stiftarna af Det skandinaviske
literaturselskab. Vidare skref han både heroiska
och komiska teaterstycken, såsom Frode og Fingal
(1790) och JEgteskalsskolen (1795), ett stort
epos, Stcerkodder (1785), några berättelser och
idyllen Emilies kilde (1782) m. m. Hans Udvalgte
digteriske arbejder utkommo i 6 bd 1824-29.
E. Ebg.
Pranckh, Siegmund von, friherre, tysk militär,
f. 1821, d. 1888, deltog som bajrare 1866 i kriget
mot Preussen, vardt s. å. krigsminister i Bajern,
genomförde arméns reorganisation och ledde under
kriget mot Frankrike den bajerska härens förplägnad
och förseende med reservmanskap samt afgick 1875
från krigsministerposten.
Prarndium, lat., hos romarna ett slags frukost-måltid,
intagen flera timmar senare än jentäcu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
