- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
155-156

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prefekt - Prefektur - Preferens - Preferensaktier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

Prefektur-Preferensaktier

156

göra under dennes frånvaro, men sedan öfver-gick
verksamheten till stadspretorn, och endast då
konsulerna voro borta i och för ferice latince, fanns
en prsefectus, dock utan verklig betydelse. Under
kejsar Augustus upplifvades det gamla ämbetet,
hvars befogenhet var en helt annan än under
republiken. Stadsprefekten erhöll högsta ledningen af
polisväsendet, dels en ganska betydande rättskipning,
mest i brottmål, t. o. m. i fråga om anklagelser mot
senatorer. Med tiden fick prefekten jämväl mycket
ätt säga i afseende på Roms hela ekonomiska och
civila förvaltning. Han fungerade äfven i kejsarens
närvaro och utsågs af kejsaren på obestämd tid, i
regel bland f. d. konsuler. Ehuru civil ämbetsman,
förde prcefectus urbi befälet öfver gendar-merikåren
(cohortes urbanes). Efter Diocletianus blef
stadsprefekten en i Rom nästan enväldig ämbetsman
med hela den civila och militära makten i sin
hand. - Prcefectus prcetorio (befälhafvaren öfver
det pretorianska lägret) blef under kejsartiden
en särdeles inflytelserik person. Under Tiberius
innehades platsen en längre tid af den bekante
Seja-nus, hvars förhållande till kejsaren som dennes
gunstling och, så att säga, allrådande minister torde
ha bidragit att grundlägga pretorianprefek-tens
ställning för framtiden. Ämbetet bekläddes dels
af en, dels och vanligen af två, någon gång tre,
länge valda ur riddarståndet. Småningom drogos
allt flera civila ärenden (t. ex. cursus publicus,
postväsendet) inom pretorianprefekternas ämbets-krets,
och efter Septimius Severus (193-211), hvilken
inskränkte pretoriangardets betydelse, bekläddes
ämbetet alltid af senatorer och hade jämte sin
militära betydelse - deras befäl sträckte sig till
alla trupper i Italien (med undantag- af cohortes
urbanes] - karaktären af ett öfverdomar-skap,
utöfvadt i kejsarens namn, hvarför platsen från
Alexander Severus bekläddes af utmärkta jurister,
såsom Papinianus, Ulpianus och Paullus. Prsefectus
prsetorio, som hade rang före prsefectus urbi,
egde från början endast kriminell, men sedan äfven
civil domsrätt. I hvad mån verksamheten härutinnan
liksom den ganska omfattande rättskipning, som
den ifrågavarande prefekturen med tiden fick att
handha, utöfvades af en eller flera gemensamt,
är icke utredt. Efter Diocletianus och Konstantin
(300-talet) funnos fyra prcefecti prcetorio, som
stodo i spetsen för den civila förvaltningen i de
4 stora hufvuddelarna (prcefecturce) af Romerska
riket: österlandet (prcefectura Orientis-,
med Konstanti-nopel till ämbetssäte), Illyricum
(pr. Illyrici] hufvudstad Sirmium), Italien jämte
Afrika (pr. Ita-lice; hufvudstad vanligen Mediolanum)
och Gallien (pr. Galliarum; hufvudstad Trier),
hvarförutom funnos två prsefecti urbi: för Rom
och Konstantinopel. Krigsbefälet var anförtrodt
åt 8 magistri militum (generalbefälhafvare). -
Vidare märkas prcefectus annonce, som efter Julius
Caesars eller Augustus’ tid hade att sörja för
tillförseln af lifsmedel till Rom, samt prcefectus
vigilum, chefen för nattvakts- och brandkåren i’
Rom (båda dessa ställda under prse-fectus urbi,
och proefectus classis från kejsartiden, amiral för
en flottafdelning, nämligen en för den i Tyrrhenska
hafvet (vid Misenum) och en för den i Adriatiska
hafvet (vid Ravenna). Under dessa (undantagsvis
en gemensam) stodo särskilda prcefecti navium,
fartygschefer. Dessutom funnos prce-

fecti legionum, hvilka från början af 200-talet
e. Kr. synas ha fört befälet öfver de särskilda
legionerna, förut under en längre tid kommenderade
af legati, samt prcefectus castrorum, ett slags
läger-ingenjör och intendent, hvilken undantagsvis
fick befäl jämväl öfver någon legion, och prcefectus
fabrum, sappörchefen direkt under kommenderande
generalen, vidare prcefecti sociorum, högre officerare
i bundsförvantshären, motsvarande tribuni militum
i den romerska hären, och prcefecti equitum,
hvilka synas ha stått i spetsen för flera förenade
rytteriafdelningar. Proefecti iuri dicundo voro
romerska ämbetsmän i municipierna (jfr Prefektur). För
öfrigt brukades ordet prcefectus äfven om ståthållare
i Egypten, prcefectus jEgypti, en romersk riddare, som
stod direkt under kejsaren, samt i fråga om uppdrag af
olika slag. Litt. bl. a.: G. Haenel, "Corpus legum"
(1857), P. E. Vig-neaux, "Praefectura urbis" (1896),
och Mommsen, "Römisches staatsrecht" (d. 2 och 3). -
2. (Fr. préfet, it. prejetto) I Frankrike och Italien
titel på ett departements eller en provins’ styresman
(landshöfding). I departementens underafdelning,
arrondissemangen, ombesörjes förvaltningen af
underprefekter (fr. sous-préfets). Se vidare
Frankrike, sp. 1133 ff., och Italien, sp. 1046. -
Polisprefekt (fr. préfet de police) är titeln på
chefen för Paris’ polis. Paris’ civile styresman
kallas préfet de Seine, Seineprefekten. - 3. Titel
på föreståndare för vissa vetenskapliga institutioner
vid universiteten i Lund och Uppsala. 1. R.Tdh. (j.c.)

Prefektur (lat. prcefectura; se P r e f e k t). I
det gamla romerska riket förstods till 89 f. Kr.,
då alla italiska städer fingo medborgarrätt,
med prcefectura särskildt ett italiskt samhälle,
som från Rom fick sig tillsänd en prcefectus,
hvilken hade att utöfva rättskipningen. Invånarna
i en prcefectura hade utan tvifvel blott inskränkt
romersk medborgarrätt, så att de visserligen hade
medborgarnas skyldigheter, men saknade både rösträtt
och valbarhet till ämbeten. I fråga om de lagar, efter
hvilka rätt skipades, antar man, att de i sak voro
samhällenas gamla lagar, men till formen bestämda
genom förordnanden från Rom. Från Konstantin den
store betecknade ordet prcefectura en af de fyra stora
riksdelarna, som styrdes af en prcefectus prcetorio
(jfr Prefekt). - I Frankrike menas med préfec-ture
prefektens ämbetslokal eller verksamhetsområde.
R. Tdh. (J.C.)

Prefere’ns (af fr. préférence}. 1. Företräde;
förmånsrätt. Jfr Par préférence. - 2. [pre-fera^s]
Kortspel, bedrifvet i Tyskland och Sverige, men med
högst olika regler i de båda länderna. I Sverige
äro spelarna i regel fyra och bilda två stridande
bolag på så sätt, att förhand och tredje hand äro i
kompani mot de två andra. Äro spelarna endast tre
(trekarl 1. träkarl), sköter en af dem både sina
egna kort och "trekarlens". Yanlig lek nyttjas, och
hvarje spelare erhåller 13 kort. Spelet går ut på
att vinna trick (utom i nolle, som är ett misärspel)
och spelas med bud (preferens, nolle, färgnamnen
och pass). Det har sitt namn, som ofta förändras
till priffe, däraf, att den ena färgen har företräde
framför den andra. Se "Små spelböcker", n:o 3 (1889).
2. R-n B.

Preferensaktier [-ra^s-] 1. Prioritétsak-t i e r äro
aktier utrustade med en viss förmånsrätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free