Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Premonstratensorden - Prem Sagar - Premysl - Prenez garde aux enfants - Prenotioner - Prensare manus - Prentis - Prenumerationsköp. Se Köp, sp. 649 - Prenumerera - Prenszlau - Preobrazjenskoje - Prep. Se Preposition - Prepalataler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de reguläre kanikerna och de nya sekulära tendenserna
i kapitlen och var ett försök af Norbert att skaffa
munklifvet seger bland prästerna, blef lefnadssättet
asketiskt strängt. Ordensdräkten blef hvit. Äfven en
kvinnlig gren stiftades, och dubbelkloster anordnades,
hvilka dock af sedliga skäl snart måste förbjudas. Då
orden hastigt vann stor utbredning, indelades den
i provinser, kallade cirkarier, hvar och en med
en föreståndare, som benämndes cirkator. Abboten
i Prémontré utöfvade högsta uppsikten öfver alla
till orden hörande kloster. Där höllos också
årliga generalkapitel. Orden liknade sålunda,
ehuru ej munkorden, närmast cistercienserna;
som prästorden hade den utöfver cistercienserna
yttre själavård och missionstendens. Den blef en
af medeltidens mest betydande, särskildt i fråga
om verksamhet bland slaverna i östra Tyskland och
som kolonisatör (nuv. Brandenburg är till stor del
skapadt genom denna orden; i Skåne hade den flera
kloster). Under sin glanstid förfogade orden öfver
30 cirkarier. Från 1200-talet förvärldsligades den,
delades vid medeltidens slut i en reformerad och
en laxare gren, led stora förluster just i sina
hufvudområden till reformationen och nytt afbräck
genom Josef II:s kyrkoreform, upplöstes genom franska
revolutionen och tog nytt uppsving först med Pius
IX. På ett generalkapitel i Wien 1883 kunde orden
åter konstituera sig. 1913 hade den 5 cirkarier med
1,081 manliga medlemmar, mest i Österrike, Belgien och
Holland (mission i Afrika, Danmark och England). De
kvinnliga stiften äro nu 8 med omkr. 286 medlemmar. – Jfr
Heimbucher, "Orden und kongregationen" (2:a uppl., II, 1907), och
B. Grassl, "Catalogus generalis totius ordinis præmonstratensis" (1912).
Hj. H–t.
Prem Sagar (sanskr. Prema-sagara,
eg. "kärlekshafvet"), ett modernt indiskt, på
Bhagavata Puraṇa’s 10:e bok grundadt litteraturverk
på hindi af Lalluji-Lal (Lal Kavi),
som i erotiskt sinnliga uttryck framställer den
religiösa kärleken, särskildt Kṛshṇadyrkarnas
mystiska hängifvenhet (bhakti). Först tryckt i
Calcutta 1805 och sedan oftare, utg. med ordbok af
Eastwick (1851), öfv. på eng. af Hollings (1848).
K. F. J.
Přemysl [pʃe’məsl], enligt traditionen stiftaren af
Premyslidernas dynasti i Böhmen (se d. o., historia,
och Ottokar) och förmäld med Libuše. Denna
uppgift, först nämnd i den s. k. Christianska
legenden om den helige Wenzel (Václav) och sedan
utsmyckad af krönikörerna Kosmas m. fl., har dock af
den nyaste forskningen hänvisats till sagans och
mytens värld. Måhända har Perun-kulten haft något
inflytande på denna historiska mytbildning. Enligt
en annan hypotes skulle P. vara identisk med
den historiske Samo, hvilket dock är alldeles
obevisligt. Litteratur om P. i
Zíbrt, "Bibliografie české historie II". Jfr
H. Schreuer, "Untersuchungen zur verfassungsgeschichte der böhmischen sagenzeit" (1902).
Jfr Przemysl.
A–d J.
Prenez garde aux enfants [prənega’rd åṡãfã’], fr.,
tag er till vara för barnen (som kunna lyssna), små grytor ha också öron.
Prenotioner (lat. prænotiones, förbegrepp,
förkunskaper), Teologiska, kallas den teologiska
inledningsvetenskap, hvars innehåll och uppgift äro
en vetenskaplig utredning och utveckling af de
begrepp, som, betraktade ur synpunkten af
sitt förhållande till det allmänt mänskliga
medvetandet, utgöra förutsättning och
grundläggning för all teologi. Dessa begrepp
äro religion, uppenbarelse och teologi.
J. P.
Prensare manus, lat., eg. "trycka någons händer",
gå omkring och värfva röster genom inställsamhet;
skaffa sig beskyddare.
Prentis (eng. apprentice), sjöv.,
skeppslärgosse. Enligt gamla sjölagen var det
kofferdiskeppare tillåtet att på svenskt fartyg i
lära och till skeppstjänst antaga af svensk ungdom
ända till en fjärdedel af besättningen. Dessa
s. k. "prentices" voro förbundna att tjäna, till
sjöss hos den skeppare, som antagit dem, eller
hos dennes efterträdare i 7 år, såvida icke,
till följd af framstående duglighet, tiden kunde
förkortas. Under denna tid voro de fria, så i freds-
som i krigstid, för all värfning och pressning,
men de voro ej berättigade till månadshyra, utan
blott till kläder och föda samt den öfning och
undervisning, medelst hvilken de efter tjänstetiden
kunde bli skickliga till styrmän eller skeppare.
R. N.*
Prenumerationsköp. Se Köp, sp. 649.
Prenumerera (af lat. præ, före, och numerare, räkna),
på förhand erlägga betalning för en tidningsårgång
eller häftevis utkommande skrift; på förhand anmäla
sig som köpare af en utkommande tidskrift; på förhand
betinga sig något. – Prenumerant, person,
som prenumererat. Jfr Abonnera och Subskribera.
Prenzlau l. Prenzlow, kretsstad i preussiska
reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), vid floden Uker
och norra ändan af Nedre Ukersjön, vid järnvägen
Angermünde–Stralsund. 21,386 inv. (1910), hvaribland
många af fransk härkomst. P. är hufvudstad i
Ukermark, har kvar delar af den gamla stadsmuren
med tre märkliga porttorn. Gymnasium, 1 lärar- och
2 lärarinneseminarier; fornsaksmuseum. Sockerfabrik,
järngjuterier, tobaksfabriker samt annan industri. Det
har statyer af Vilhelm I, Bismarck och Moltke. –
P. intogs af Gustaf Adolf 30 jan. 1631 och stormades
af svenskarna under Lantingshausen 6 sept. 1760. Vid
P. dagtingade 28 okt. 1806 sista återstoden af den
vid Jena och Auerstädt slagna preussiska armén under
furst v. Hohenlohe.
(J. F. N.)
Preobrazjenskoje, en by nära Moskva vid ån Jausa. Där
byggde tsar Aleksej Michajlovitj ett mindre slott
och en teater, där pjäser uppfördes. Där vistades
Peter den store i sin barndom och upprättade sina
lek-regementen, af hvilka ett sedan fick sitt
namn efter platsen (Preobrazjenskij polk). Där
anlades också fästningen Presburg. 1702 inrättades
ett särskildt kansli, det s. k. Preobrazjenskij
prikaz, som skulle ha uppsyn dels öfver de tsariska
egendomarna, dels öfver tobakshandeln. Dessutom
tjänstgjorde det som ett politiskt undersökningshäkte,
tills det hemliga kansliet inrättades i Petersburg
(1718). Vid byn ligger en i det ryska sektväsendets
historia välbekant kyrkogård, där raskolnikerna hade
sina hemliga andaktsöfningar.
A–d J.
prep., förkortning för preposition (se d. o.).
Prepalataler (af lat. præ, framför, och
palatum, fonet., kallas de konsonanter, som bildas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
