Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(engelska och franska), men där dock äfven latin
läses (4–8 timmar i veckan); dessa gymnasier
ha rätt att dimittera till universiteten. För
inträde i gymnasierna förbereda progymnasierna
och realprogymnasierna. Dessutom finnas högre
realskolor (oberrealschulen), likaledes 9-åriga,
men utan latin, hvilka icke äro berättigade att
dimittera till universiteten, ehuru deras lärjungar
kunna genom efterpröfning i latin vinna inträde vid
dem. Antalet gymnasier var (1913) 345 med 103,223
lärjungar, realgymnasierna voro 180 med 53,746 lärj.,
oberrealschulen 105 med 42,769 lärj., progymnasierna
28 med 3,483 lärj., realprogymnasierna 43 med 4,172
lärj. – Slutligen finnas (1913) 180 realskolor
(med 32,078 lärj.), hvilka ha endast 6-årig kurs
och där icke latin läses. Underhållskostnaderna
för alla dessa högre skolor stego 1913 till 90,9
mill. mk, hvaraf 19,76 mill. mk i statsbidrag. – För
undervisning för flickor funnos 1913 469 anstalter
(lyceer, frauenschulen, wissenschaftliche klassen,
seminarklassen o. s. v.), hvaraf 5 statsanstalter,
248 kommunala, 80 hufvudsakligen underhållna med
stiftelsers medel och 136 helt eller hufvudsakligen
underhållna af enskilda, med tillsammans 157,540
lärj. (till alla dessa bidrog staten med 1,083,500
mk). – Antalet universitet var 1912 10 (med 1,980
lärare vinterhalfåret 1912–13 och 27,294 studenter,
oberäknadt de kvinnliga, som vinterhalfåret
1911–12 voro 1,686), nämligen i Berlin, Bonn, Breslau,
Göttingen, Greifswald, Halle, Kiel, Königsberg,
Marburg och Minister (1914 öppnades ett kommunalt
universitet i Frankfurt a. M.). Såsom universitet
har äfven räknats Lyceum hosianum i Braunsberg, som
dock har endast en fakultet (katolsk-teologisk). I
regel ha universiteten 4 fakulteter; universiteten
i Bonn och Breslau ha dock utom en evangelisk äfven
en katolsk teologisk fakultet och universitetet i
Münster blott tre (ingen medicinsk). Universitetens
ordinarie utgifts- och inkomststater stego 1913
till 22,6 mill. mk, hvaraf 16,76 mill. statsmedel,
de extraordinarie till 4,85 mill. mk. Därtill komma
Kejsar-Wilhelms-akademien i Posen, 5 tekniska
högskolor (Charlottenburg, Hannover, Aachen,
Danzig, Breslau), 2 forstakademier (Eberswalde,
Münden), 2 bergsakademier (Berlin, Klausthal),
2 landtbrukshögskolor (Berlin, Bonn-Poppelsdorf)
jämte 6 landtbruksinstitut förenade med universitet,
2 veterinärhögskolor (Berlin, Hannover) samt ett
flertal skolor för speciella grenar af jordbruket,
klerikalseminarierna i Fulda, Paderborn, Pelplin,
Posen och Trier, 5 handelshögskolor (Berlin,
Köln, Frankfurt a. M., som nu uppgått i det
nybildade universitetet, Königsberg, Dusseldorf),
stadshögskolan för kommunal och social förvaltning
i Köln, navigationsskolor i Stettin, Flensburg och
Geestemünde, 4 konstakademier (Berlin, Königsberg,
Dusseldorf, Kassel), kunstgewerbemuseums i Berlin
undervisningsanstalt, konstskolan i Berlin samt
akademien för konst och konstslöjd i Breslau,
högskolan för musik i Berlin, dessutom många andra
specialskolor, krigsskolor af alla slag etc. – De
ordinarie utgifter för undervisningsväsendet, som äro
uppförda under kultus- och undervisningsministerns
budget, stego för finansåret 1913–14 till omkr. 225
mill. mk och de extraordinarie till 20,9 mill. mk. För
undervisningsändamål voro under andra ministeriers
budget anslagna
omkr. 20 mill. mk. Läggas därtill kommunernas utlägg
för folkbildningen, uppgår hela summan till omkr. 600
mill. mk.
Bland öfriga anstalter för vetenskap och konst må
först framhållas de många stora biblioteken, dels
statsbiblioteket i Berlin, dels universitetens,
landsbiblioteken i Fulda, Kassel, Wiesbaden och
Düsseldorf samt fackbibliotek vid olika institutioner
och speciella undervisningsanstalter; astronomiska
Observatorier i Berlin, Danzig, Düsseldorf, Potsdam,
Wilhelmshafen samt vid universiteten i Königsberg,
Breslau, Kiel, Göttingen, Marburg och Bonn;
geodetiska institutet, meteorologiska institutet;
Vetenskapsakademien i Berlin (stiftad 1700),
jämte en mångfald vetenskapliga föreningar af olika
slag. En mängd stora museer finns särskildt i Berlin,
såsom Museum für völkerkunde, Nationalgalleriet,
Kaiser-Friedrich-museum, Kunstgewerbemuseum,
Museum für naturkunde, Reichspostmuseum etc. Äfven
i många andra städer finnas konstmuseer, såsom
i Breslau, Kassel, Düsseldorf, Danzig, Frankfurt
a. M., Köln m. fl. Botaniska trädgårdar finnas vid
universiteten och dessutom i många större städer;
zoologiska trädgårdar i Berlin, Köln, Breslau,
Frankfurt a. M. och Hannover. För hälsovården sörjde
1912 20,424 legitimerade läkare. S. å. funnos 3,787
koncessionerade apotek och (1911) 2,352 allmänna
sjukhus (med 166,304 sängar), i hvilka vårdades
1,416,167 sjuka, hvarjämte 1911 funnos 362 offentliga
dårvårds- och nervsjukanstalter med 148,705 vårdade
sjuka.
Materiell kultur. Nedanstående tabell, som i procent
visar för åren 1882 och 1907 det preussiska folkets
fördelning på olika slag af yrken och sysselsättning,
ådagalägger, hvilket märkligt omslag i detta afseende
inträffat under de mellanliggande 25 åren.
| 1882 | 1907 | |||
| Jordbruk, ladugårdsskötsel, skogshandtering och fiske | 43,63 | proc. | 23,59 | proc. |
| Industri jämte bergsbruk o. byggnadsverksamhet | 34,42 | » | 42,76 | » |
| Handel, sjöfart och landtransport | 9,99 | » | 13,17 | » |
| Aflönadt arbete af växlande art | 2,53 | » | 1,48 | » |
| Personer anställda i militärtjänst, i statens, kommunens, kyrkans o. s. v. tjänst och i s. k. fria yrken | 4,78 | » | 5,38 | » |
| Personer utan sysselsättning eller intagna i anstalter | 4,65 | » | 8,02 | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
