Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(West-preussen, Pommern, Posen och Schlesien). Fideikommiss,
hvilka fortfarande få stiftas och 1912 voro 1,276,
tillhöriga 1,160 pers., upptogo s. å. en yta af
2,45 mill. har, och af denna areal hade 28,5 proc.,
men af antalet fideikommiss endast 2,8 proc., en
utsträckning af 10,000 har och däröfver. 1913 voro
af den egentliga åkerjorden
1,17 mill. har besådda med hvete,
4,9 mill. har med råg,
892,000 har med korn,
2,94 mill. har med hafre,
2,33 mill. har med potatis,
443,000 har med sockerbetor och
4,63 mill. har med foderväxter,
eller voro naturlig äng.
Skörden 1913, som var icke obetydligt (7–18
proc.) öfver medelskörd, steg till
2,94 mill. ton hvete,
9,35 mill. ton råg,
2,1 mill. ton korn,
6,6 mill. ton hafre,
39,2 mill. ton potatis,
13,63 mill. ton sockerbetor och
22,5 mill. ton hö.
Hvete odlas mest i reg.-omr. Magdeburg, Merseburg,
Hildesheim och Schleswig, korn i prov. Sachsen samt
i reg.-omr. Hildesheim, Köln och Danzig, hafre i
Sachsen och Hannover, potatis i de östra prov. och
i Hannover. Majs odlas som grönfoder i Schlesien och
Posen. Spannmålsskörden täcker numera icke det egna
behofvet. Detsamma gäller om baljväxterna. Humle
odlades 1913 på en yta af 1,033 har (mest i Posen)
och gaf en skörd af 5,544 deciton. Lin odlas i
alla prov., till högsta kvantitet och kvalitet i
Schlesien, Ostpreussen, Pommern, Hannover och i
reg.-omr. Minden, men skörden räcker ej till för
landets eget behof. Af andra industriväxter odlas
hampa (i mindre mängd), en del färgväxter, cikoria
(mest i trakten af Magdeburg) m. m Sockerbetsodlingen
har sitt hufvudområde i prov. Sachsen (124,000 har),
särskildt kring Magdeburg, Halberstadt och Halle;
vidare i stor skala i Schlesien, särskildt mellan
Breslau och Schweidnitz, i Posen, i Hannover (kring
Hildesheim), i Pommern (vid Oder), i Westpreussen
och i Brandenburg (Oderbruch). Tobaksodlingen
är stadd i aftagande; den afkastade 1912 9,5
mill. kg. (1901: 11,9 mill. kg.). Trädgårdar
(inberäknadt vingårdar, men utom blomsterträdgårdar)
upptogo 1907 en areal af 326,200 har, och deras
skötsel är högt uppdrifven särskildt i närheten af de
stora städerna. Fruktodlingen är mest utvecklad i de
södra provinserna. Vingårdarna hade 1912 en omfattning
af 17,101 har, men äro af större betydelse endast i
Rhenprovinsen. Väl eger P. endast en mindre del af
det renska vinområdet, men inom P. erhållas dock
flera af de bästa renska vinerna (Rüdesheimer,
Johannisberger, Rauenthaler, Hochheimer,
Assmannshäuser m. fl.). Äfven de bästa vingårdarna
vid Mosel ligga på preussiskt område. Sämre viner
produceras f. ö. i Sachsen, Schlesien och Posen. 1912
erhöll man 422,558 hl. drufmust (ojäst vin), men 1911
på samma areal 537,197 hl. Resultatet värderades 1912
till 21,5 mill. mk och 1911 till 44,1 mill. mk. –
P. har jämförelsevis en större areal skog än de
flesta andra länder i mellersta och södra Europa. Den
beräknades 1900 till 8,270,134 har. Störst är den i
reg.-omr. Potsdam (626,801 har), Frankfurt (704,866
har), Liegnitz (501,169) och Marienwerder (403,275);
närmast dem följa Kassel, Königsberg, Oppeln, Posen,
Köslin och Arnsberg med hvartdera öfver 300,000 har
skog. Af skogen voro (1900) 2,556,636 har löfskog och
5,713,498 har barrskog. Staten egde en skogsareal af
2,630,890 har, kommunerna 1,438,047 har, och 4,201,197
har skog voro i enskild ego.
Afverkningen å statens skogar värderades 1911 till
133,5 mill. mk.
Boskapsskötseln är liksom jordbruket högt
uppdrifven. Vid räkningen dec. 1912 funnos i P.
3,19 mill. hästar (hvaraf 10,200 militärhästar under 4 år
och 87,700 4 år gamla och däröfver),
7,000 åsnor,
1,300 muldjur och mulåsnor,
11,86 mill. nötkreatur (hvaraf 6 mill. mjölkkor),
4,11 mill. får,
15,5 mill. svin,
2 mill. getter,
4,35 mill. gäss,
45 mill. höns och
1,5 mill. bisvärmar.
Särskildt vinnlägger man sig om hästafveln. För
bibehållandet och förbättrandet af goda raser verka 5
s. k. hufvudstuterier (i Trakehnen, Graditz,
Beberbeck, Neustadt a. Dosse och Georgenburg) samt 18
landtstuterier. Framför öfriga landsdelar utmärker
sig i detta hänseende Ostpreussen, som har största
antalet hästar både relativt och absolut. De hästar,
som där uppfödas, äro i allmänhet lämpliga för lättare
arbete och eftersökas som remonthästar. Starkare
hästraser uppfödas i Schleswig-Holstein och vid
Rhen, men tunga arbetshästar införas från Frankrike,
Holland, Belgien och Danmark. De bästa nötkreaturen
uppfödas i kustprovinserna; högsta proportionen har
Schleswig-Holstein, hvarifrån, liksom från Hannovers
marskland, ett stort antal djur exporteras. –
Fårafveln går tillbaka, en följd af konkurrens på
ullmarknaden af utomeuropeisk ull; störst är den i de
båda prov. Preussen, Sachsen och Hannover. Svinafveln
är störst i Hannover, därnäst i Sachsen, Brandenburg,
Pommern och Westfalen. Gäss och annat fjäderfä
uppfödas i mängd i Pommern, Hannover o. a., och äfven
biskötseln är en inkomstgifvande sysselsättning i
Hannover, Ost- och Westpreussen samt i Rhenprovinsen.
Fisket är af stor ekonomisk betydelse. Hafsfisket
ensamt sysselsatte 1905 560 fartyg (hvaraf 156
ångare) om 127,980 kbm. och med en besättning af
4,524 man. Inräknas äfven kustfiskets idkare,
stiger hela antalet fiskare till omkr. 50,000
pers. I Östersjön består fångsten hufvudsakligen af
strömming och sill, lax, makrill och ål, i Nordsjön
af torsk och ostron. Insjöfisket tillgodoses
genom flera fiskodlingsanstalter och genom en
fiskerilagstiftning, som fastställer vissa tider för
fiskets bedrifvande. De förnämsta fisksorterna äro
karp, abborre, gädda och lax, den senare särskildt
i Rhen; stör tages i Elbe och Oder, och sjöarna i
Ostpreussen vimla af braxen och nättingar.
Bergsbruk. Den viktigaste grenen af P:s industri
är bergsbruket och hyttväsendet. P. intar på detta
område platsen näst efter Storbritannien bland Europas
stater. 1912 voro 720,230 pers. sysselsatta i grufvor
och saliner, och inräknas äfven antalet arbetare
i hyttor, torfupptag etc., steg hela antalet till
1,030,590 pers. Det viktigaste mineralet är stenkol,
som finnes i fem större bäcken: Öfre Schlesien
vid Königshütte, Nedre Schlesien vid Waldenburg,
i Westfalen vid Ruhr, i Rhenprovinsen vid Saar och
vid norra foten af Hohes Venn (vid Eschweiler),
dessutom i flera mindre bäcken, såsom i Sachsen vid
Saale (Wettin), i Westfalen vid Ibbenbüren och på
flera andra ställen, i Hannover vid Osnabrück samt på
andra ställen, i Hessen-Nassau (Rinteln). Brytningen,
som 1864 var 16,5 mill. ton, steg 1912 till 165,3
mill. ton (värda 1,722,6 mill. mk). Förekomsten
af brunkol är ännu allmännare; synnerligen riklig
är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
