- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
249-250

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Priene - Priessnitz, Vincenz. Se Kallvattenkur - Priestley, Joseph - Priestleys färgringar. Se Färgringar, sp. 298 - Priest´s Town. Se Preston - Prieur, Barthélemy - Prieur, Pierre Louis P

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

249

Priessnitz-Prieur

250

landsortsstads lugna lif, och de utgräfningar, som
företagits, ha blottat en grekisk-romersk provinsstad,
ett hellenistiskt Pompeji. Att staden äfven under
bysantinska tiden haft någon betydelse, visa rester
af flera kyrkor, en utvidgning af muren omkring
Akropolis och ett litet kastell. Under turkarnas
välde (sedan slutet af 1200-talet) bar den namnet
Samsun kalesi och blef ödelagd. Hvad som fanns ofvan
jord aftecknades af två engelska expeditioner 1765
och 1868-69. När 1870 fynd gjordes af silfvermynt,
följde en stark förstöring af ruinerna genom traktens
befolkning. En systematisk blottläggning af de
viktigaste stadsdelarna börjades af Hu-mann 1895
för Berlins museum samt fortsattes och fullbordades
1899 efter hans död af Th. Wiegand. Utom i Paris
och London finnas därför viktiga fynd (bl. a. goda
hellenistiska skulpturer; se fig.) i Pergamonmuseet i
Berlin samt- i Konstantinopel. Staden låg som nämndt
på södersluttningen af ett berg, där Akropolis höjde
sig omkr. 200 m. öfver den lägre staden. En välbyggd,
2 m. tjock, af torn förstärkt mur går omkring hela
stadssamhället utom på bergets brantaste ställen,
där en trappa leder upp till Akropolis. Muren hade
tre hufvud-portar, en i v., två i ö. Staden hade 6
hufvudgator i ö. och v., 6-7 m. breda, och omkr. 15
något smalare tvärgator, alla stensatta, och staden
hade sålunda omkr. 80 lika stora kvarter (insulse),
hvart och ett med 4 privathus. De offentliga
byggnaderna hade större tomter. Kanaler för afledning
och rör för tilledning af vatten samt brunnar i
gatu-hörr-en funnos. Hela anläggningen vittnar om
ett väldigt arbete med terrassmurar, trappor och
genomsprängning af berg. Ungefär i midten af staden
låg Athenatemplet, en jonisk peripteros af 6: 11
pelare utan fris öfver arkitraven, byggd af Pythios,
Mausoleums i Halikarnassos arkitekt. Kybele-, Isis-,
Demeter- och Asklepiostempel ha blottats, äfvenså
ett romerskt gymnasium, ett par bysantinska kyrkor,
buleuterion (rådhus), prytaneion och en väl bibehållen
teater. Omedelbart vid södra stadsmuren anlades
i 2:a årh. f. Kr. på den nedersta terrassen ett
stadion och ännu ett (hellenistiskt) gymnasium. Se
Th. Wiegand och H. Schrader, "P. Ergebnisse der
ausgrabungen und untersuchungen in den j. 1895-98"
(1904). Om inskrifterna (360 st.) se Hiller
v. Gärtringen, "Inschriften v. P." (1907).
Wbg.

Priessnitz [prisnits], Yincenz, vattenkurens
skapare. Se Kallvattenkur.

Priestley [pr^stli], Joseph, engelsk predikant och
naturforskare, f. 1733 i Fieldhead i West Riding i
York-shire, d. 1804, uppfostrades i en independen-tisk
skola, vardt själf en ifrig nonkonformist och hamnade
1767 i Leeds som predikant för socinianerna. Sedan
tjänstgjorde han några år som bibliotekarie hos en
rik privatman, men antog snart åter en prästerlig
befattning, nu i Birming-

ham. Alltjämt utöfvade han en synnerligen flitig
författarverksamhet, omfattande dels teologiska
stridsskrifter, för länge sedan glömda, dels
naturvetenskapliga arbeten, som skaffat honom en
plats bland kemiens furstar. P:s allmänt kända
sympati för den franska revolutionen ådrog honom
Birminghamsbefolkningens ovilja, och 1791 stormade
pöbeln hans hus och brände upp hans kapell. P. drog
sig undan till London och flyttade tre år senare till
Pennsylvania. - Bland P:s många naturvetenskapliga
arbeten må nämnas Experiments and observations ön
different kinds of air (6 bd, 1774 -86). Åtskilligt
märkligt innehåller hans arbete om elektriciteten
(1767). Bland P:s storartade upptäckter inom kemien
må nämnas hans upptäckt af syret (1774), af ammoniak
(s. å.) och af kväfveoxi-dulen (1776). Bland P:s
teologiska arbeten må nämnas General history of
the Christian church (4 bd, 1790-1803) och History
of the corruptions of christianity (1782). P:s
Theological and miscel-laneous works utgåfvos 1817
i 25 bd. I psykologiens historia har P. gjort en
betydelsefull insats såsom, vid sidan af Hartley,
associationspsykologiens grundläggare. Af den därmed
intagna ståndpunkten utdrog han de deterministiska
och materialistiska konsekvenserna, förnekande
skillnaden mellan själ och kropp. I anslutning
till en af jesuiten Boscovich framställd teori
antog han dock materiens väsen bestå i kraft
(attraktion och re-pulsion) och atomerna vara
kraftpunkter. Solidite-ten tillhör icke materiens
väsen, utan är en på våra sinnesförnimmelser
beroende egenskap. En så fattad materialism anser
han alls icke strida mot kristendomen, under
det att däremot idealismen härstammar från den
hedniska filosofien. Hans viktigaste psykologiska
och filosofiska arbeten äro An examination of
dr. Reids inquiry into the human mind (1774),
Hartley’s theory of human mind (1775), Disquisitions
relating to matter and spirit (1777), The doctrine
of philosophical neces-sity (s. å.), Free discussion
of materialism and philosophical necessity (1778),
Letters to a philosophical unbeliever (1780),
Additional letters (1782 -87), Letters to the
philosophers and politicians of France . ... ön
religion (1793) och A continuation of the letters
(1794). 1874 restes hans staty i Birmingham. Se
biogr, öfver P. af J. Corry (1804) och Thorpe (1906).
E. M. R. S-e.

Priestleys färgringar [pri;stlis], fys. Se F ä r
g-ringar, sp. 298.

Priesfs Town [prirsts täVn]". Se P rest o n.

Prieur [prior], Barthélemy, fransk bildhuggare,
d. 1611, var lärjunge till Germain Pilon och utbildade
sig vidare i Rom. Hans förnämsta verk finnas i Louvre,
nämligen en marmorbild af Anne de Montmorency,
konnetabel af Frankrike (d. 1567), förut befintlig
i kyrkan i Montmorency, ädel i uttryck och enkel i
hållning; vidare en bild af dennes gemål, likaledes
med ett ädelt skildradt hufvud, blott något sirlig
i draperiet, samt tre figurer i brons, tagna från
monumentet öfver samme Montmorency i Celestinkyr-kan:
Freden, Rättvisan och öfverflödet, ej alldeles fria i
rörelsen, men icko affekterade, och med rikt draperi.

Prieur [prior], två franska revolutionsmän. 1. Pierre
Louis P., f. 1756 i Sommesous

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free