- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
271-272

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Primäruppgifter, stat. - Primör - Prince, fr. Se Adelstitlar, sp. 156 - Prince Albert - Prince-Consort. Se Albert, sp. 483-484 - Prince of Wales island - Princeps, lat. - Prince Regent´s inlet - Prince-Smith, John - Princeton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

271

Primör-Princeton

272

0. s. v., som uppgiften afser. Då
individualupp-gifter i fråga om tillförlitlighet
i allmänhet öfver-träffa tabellariska sammandrag
och därjämte medge en mångsidigare bearbetning än
dessa, har statistiken mer och mer öfvergått
till användande af dylika primäruppgifter,
ehuru systemet med tabellariska sammandrag
ställer sig, åtminstone skenbart, billigare.
Sålunda grundar sig exempelvis den svenska
befolkningsstatistiken sedan 1860 hufvudsakligen
på nominativa utdrag ur kyrkoböckerna.
L. Wll.

Primör (fr. primeur], förstlingar af årets frukt-eller
grönsaksskörd; förstahandsnjutning af något.

Prince [präs], fr. Se A d e l s t i 11 a r, sp. 156.

Prince Albert [pr^ns ä’lbot], stad i
prov. Saskatchewan, Canada, vid Saskatchewan,
intill 1905 provinsens hufvudstad. 6,254
inv. (1911). College. Sågverk.
J- F. N.

Prince-Consort [pri’ns kå’nsåt]. Se Albert,
sp. 483-484.

Prince of Wales island [prins-ov-oéYls äVlend].

1. Brittisk ö i Torres’ sund, Australien,
mellan York-halfön i Queensland och Nya Guinea,
skild från Yorkhalfön genom Endeavour strait.
Den upptäcktes af kapten Cook 1770 och är ryktbar
för sitt pärlfiske. - 2. En af de 1,100
öarna i Alexander-arkipelagen i södra Alaska,
omkr. 200 km. lång och 50 km. bred, omkr.
8,000 kvkm. Den har ända till 1,300 m.
höga berg, branta stränder och fiskrika
fjordar och är bebodd af haidainlianer.
Kopparmalm brytes, och något guld erhålles. - 3.
Officiell benämning på P e n a n g (se d. o.).
1. (J. F. N.)

Pr^nceps (plur. pri7ncipes), lat., eg. den,
som gör början till eller går i spetsen för
något (t. ex. princeps rogationis, den egentlige
förslagsställaren vid ett lagförslag); förman eller
ordförande (t. ex. för en beskickning), den ypperste
eller den ledande mannen. - Med princeps senatus
menades den, som var uppförd främst på listan öfver
senatorerna, en utmärkelse, som i begynnelsen tillkom
den äldste f. d. censorn, men sedan af censorerna
tilldelades någon framstående man i allmänhet. Då
Augustus hade fått envåldsmakt i samhället, var han
mån om att bevara de republikanska formerna och lät
därför efter 28 f. Kr. kalla sig princeps, såsom den
på listan öfver senaten främst uppförde. Kejsarväldet
såsom sådant gick också länge under namn af
principalns, under det kejsaren kallades imperator
såsom utöfvande den militära makten. Småningom blef
dock sistnämnda titel jämte den af Ccesar Augustus
härskande. - Princeps juventutis, d. v. s. den
förnämste af det romerska ridderskapet, användes,
efter äldre bruk i fråga om unga förnäma riddare, som
hederstitel för Augustus’ dottersöner Cajus och Lucius
Caesar samt sedermera för andra kejserliga prinsar. -
I den äldre taktiska uppställningen kallades romerska
härens l:a linje principes. Senare öfvergick detta
namn på 2:a linjen; den l:a kallades då hastati, den
3:e triarii (se Legion). R. Tdh.*

Prince Regent’s inlet [prms-rirdj9nts 1’nlet], ett
1819 af Parry upptäckt sund i arktiska Nord-Amerika,
för från Barrows sund söder ut till Boothiaviken.
(J. F. N.)

Prince-Smith [pri;ns-smith], John, engelsk-tysk
nationalekonom, f. 1809 i London, d. 1874 i Berlin,

tillbragte sin ungdom i Guyana, där hans fader var
brittisk civilguvernör, drogs sedermera af Cobden
in i frihandelsrörelsen och hängaf sig ifrigt åt
nationalekonomiska studier. Han blef på 1830-talet
lärare i engelska i Elbing, men flyttade till Berlin,
där han i tidningar och ströskrifter förfäktade
frihandelsidén samt vardt grundläggare och under lång
tid ledare af tyska frihandelspartiet (jfr Frihandel,
sp. 1416, och Manchesterskolan). P. var länge
ordförande i Volkswirt-schaftliche gesellschaft,
medlem af Cobdenklubben o. s. v. En briljant
stilist, var P. svuren anhängare af den klassiska
nationalekonomiska skolans frihandelslära, som
denna framställts af skolans grundläggare samt
sedermera utvecklats och populariserats af Bastiat
och Cobden; på samma gång var han den utpräglade
ekonomiska individualismens förespråkare, som ej vill
ge staten annan makt öfver den fria konkurrensen än
att vara vakthållare mot våldsamhet och bedrägeri. -
P:s Gesammelte schriften utgåfvos i 3 bd 1877-80.
(E. H. T.)

Princeton [pri’nston], flera orter i Nord-Amerikas
förenta stater. 1. Köping (borough) i staten New
Jersey, vid Delaware-Karitankanalen och en bibana till
Pennsylvaniajärnvägen. 5,136 inv. (1910). P. är säte
för P. university, ett af de förnämsta i unionen,
stiftadt 1746 som College of New Jersey. Dess
stiftelseurkund var det första stiftelsebref för ett
amerikanskt universitet, som garanterade den religiösa
friheten. Det öppnades i maj 1747 vid Elizabeth,
N. J., flyttades 1748 till Newark och 1756 till
P., fick 1896 namnet P. university och består af
academic department, school of science, school of
electrical engineering och the graduate school, med
tills. 1,568 stud. 1913. Läroverket förvaltas af en
board of trustees af 32 medlemmar (däraf 5 studenter
vid högskolan valda för 5 år af graduerade, en hvarje
år), som kompletterar sig själf, med statens guvernör
ex officio som ordförande. Universitetsbyggnaderna, af
hvilka de förnämsta äro Nassau hall, Alexander hall,
Marquand chapel, John C. Green school of science,
laboratorierna, biblioteket (260,000 bd), Blair
hall, Stafford Little hall och gymnasium, ligga
på en vacker, skuggig "campus", 91 har stor. De
tre sistnämnda byggnaderna äro bland de vackraste
gotiska skolbyggnader i Amerika. Flertalet byggnader
är gåfvor. I Nassau hall satt den kontinentala
kongressen 16 juni-4 nov. 1783, och där mottog
Washington nationens tack för hans lyckliga ledning
af revolutionen. En sjö för rodd-täflingar (5
km. lång) har på Andrew Carnegies bekostnad bildats
genom uppdämning af ett vattendrag, Millstone
river, som rinner förbi universitetet. Dettas
tillgångar uppgingo 1909 till 4,749,482 doll. Ett
par egendomligheter för detta universitet äro dess
system af studentstyrelse, mest utveckladt i ett
hederssystem vid examina och skriftliga prof, i
det hvarje student ger ett skriftligt löfte att ej
använda fusk, hvarigenom bevakningen kan inskränkas
(öfverträdelse häraf behandlas af en studentkommitté),
och dess preceptor-system, som infördes 1905 af
anstaltens dåvarande rektor (numera presidenten
Woodrow Wilson), enligt hvilket äldre studenter ha
konferenser i bestämda ämnen med ett antal yngre. -
IP. ligger ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:36:44 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free