- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
277-278

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pringsheim, Alfred, tysk matematiker - Prinkipo, ö. Se Demonesoi - Prins - Prins, Adolphe - Prins-Albert-hönan, husdjurssk. - Prins Edvards ö - Prinsens af Wales land - Prinsens af Wales udde - Prinsens droppar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

277 Prinkipo–Prinsens droppar 278


und angeblichen unwert der mathematik
(1904).
P. vardt 1907 led. af Fysiogr. sällsk. i Lund.

Prinkipo, ö. Se Demonesoi.

Prins (fr. prince), manlig, icke regerande medlem
af ett regerande furstehus; hvarje manlig medlem
af ett detroniseradt furstehus. De ena som de andra
pläga kallas prinsar af blodet (se Blod 5), hvilket
uttryck först kom i bruk i Frankrike på 1400-talet om
konungahusets medlemmar. Kvinnlig medlem af dylika
hus bär titeln prinsessa. Om kronprins, arffurste
och arfprins se dessa ord. Äldste sonen till en
storhertig kallas arfstorhertig. Svenska prinsar få
icke gifta sig ined enskild svensk eller utländsk
mans dotter, i intet fall gifta sig utan konungens
samtycke, icke mottaga utländsk krona utan konungs
och riksdags samtycke, icke affalla från den rena
evangeliska läran enligt den oförändrade augsburgiska
bekännelsen - allt vid äfventyr att förlora arfsrätten
till kronan för sig och sina efterkommande. De få
dessutom icke resa utrikes utan konungens samtycke,
icke bekläda civilt ämbete och icke inneha lifgeding,
ehuru de kunna erhålla titel af hertig öfver något
landskap. De ha rätt till epitetet kunglig höghet och
erhålla apanage. - Det franska prince, hvaraf prins
är en försvenskning, har en vidsträcktare betydelse
än detta ord, motsvarande de olika betydelserna af
ordet furste (se d. o.). Det kommer af lat. prifnceps
(se d. o.). Jfr K e j s a r e. S. B.

Prins [pras], A d o l p h e, belgisk rättslärd,
f. 1845 i Bruxelles, först advokat, blef
1878 professor i naturrätt och straffrätt vid
det fria universitetet där. 1884 utnämnd till
generalinspektör för fångvården, bibehöll han likväl
denna professur i hvad den afsåg straffrätt. Hans
viktigare tryckta arbeten äro La démocratie et
le régime parlementaire (1884), Cri-minalité et
repression (1886), Science pénale et droit positif
(1899) och De l’esprit du gouvernement démocratique
(1905). P. stiftade jämte von Liszt och van Hamel 1889
Internationella kriminalist-föreningen (se d. o.).
N. S-g.

Prins-Albert-hönan, husdjurssk., en gökfärgad varietet
af Kochinkinarasen.

Prins Edvards ö (eng. Prince Edward island), ö i södra
delen af S:t Lawrenceviken, provins i Dominion of
Canada, skild från Nova Scotia och New Brunswick genom
det 15–20 km. breda Northumberlandsundet. Största
längden i ö. och v. är 240 km., bredden omkr. 55
km. och arealen 5,656 kvkm. Ön, som består af sandsten
dels från stenkols-, dels från triasperioden, har
klippig, af fjordar djupt inskuren kust, inga berg,
bördig, för sädesodling lämplig jordmån samt mildt
klimat (i Charlottetown -8,3° i jan., 17,8° i juli,
5° i årsmedium). Hufvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel, som lämna betydligt öfverskott för
export, och fisket (makrill, torsk, sill, hummer
och ostron) är en viktig binäring, som inbringar
öfver 1 mill. doll. Farmernas sammanlagda areal var
1911 486,500 har, hvaraf åkerjorden utgjorde 193,600
och skogsmarken 128,000 har. En ny inkomstkälla är
uppfödande af silfverräf; 1913 funnos 3,130 räfvar i
fångenskap på 277 inhägnade områden, och värdet af
dessa och djuren beräknades till 15 mill. doll. Af
malmer finnes endast koppar-och myrmalm i mindre
kvantiteter. Industrien
(1911 442 företag med 3,762 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 3,13 mill. doll.) omfattar
tegelbruk, kvarnar, sågverk och någon
textilindustri. Utrikeshandeln, som går öfver
Charlottetown och Summerside, hade 1912 ett värde af
1,3 mill. doll., hvaraf 583,200 doll. i export. 1913
hade ön 438 km. järnvägar. – Befolkningen,
som 1911 räknade 93,728 pers. (minskning sedan
1891 med 16,3 proc.), är af blandad härkomst; en
stor del utgör emigranter från Storbritannien och
återstoden infödingar på ön, ättlingar af franska
akadier, skotska, engelska och irländska nybyggare
samt af de rojalister, som flyttade till ön efter
amerikanska revolutionen. Urinvånarna (omkr. 200)
tillhöra den fordom talrika stammen micmac. Nära
hälften af befolkningen är katolsk (biskop i
Charlottetown). I denna stad finnas 2 colleges
(1 katolskt) samt en normalskola. I spetsen för
förvaltningen stå en viceguvernör och en ansvarig
ministär af 9 medlemmar. Lagstiftande församlingen
räknar 30 ledamöter, valda för 4 år, till hälften
af fastighetsegare. I Dominion-parlamentet är
ön representerad af 4 senatorer och 4 medlemmar i
House of commons. Inkomsterna för 1913 upptogos
till 511,000 doll. och utgifterna till 490,000. Mot
994,320 doll. skulder hade provinsen 1912 i tillgångar
893,400 doll. Hufvudstad är Charlottetown, 11,203
inv. (1911). – Giovanni Caboto säges ha upptäckt ön
1497, men för denna uppgift saknas hemul. Säkert
är, att Jacques Cartier gaf ön namnet S:t Jean,
när han upptäckte den 24 juni 1534 under en af
sina resor uppför S:t Lawrence, och detta namn
behöll den till 1798, då den erhöll sitt nuvarande
namn efter hertigen af Kent, prins Edvard, som då
var befälhafvare öfver de brittiska trupperna i
Brittiska Nord-Amerika. Champlain tog ön i början af
1600-talet i besittning för fransmännen, hvilka gjorde
obetydligt för öns kolonisering. Engelsmännen intogo
den 1745 och 1758 samt fingo besittningsrätten sig
tillerkänd i freden 1763. Den lades då först till
Nova Scotia, men blef efter några år en särskild
provins, som 1873 ingick i Dominion of Canada.
(J. F. N.)

Prinsens af Wales land [-ωei′lṡ-], en stor ö i
arktiska Nord-Amerika, midtemot Boothia Felix,
från hvilket den är skild genom Franklinsundet.
Arealen beräknas till 36,300 kvkm.

Prinsens af Wales udde [-ωei′lṡ-; eng. Cape
Prince of Wales
], västligaste udden af Alaska och
på nordamerikanska fastlandet, under 65° 33′
n. br. och 167° 59′ v. lgd, skild från Ostkap i Asien
genom Berings sund. S. ö. därom ligger Port
Clarence
, nödhamn för hvalfångare.
(J. F. N.)

Prinsens droppar benämndes förr Liquor acetatis
ammonici pyroleosi
, farm., som bereddes af ättiksyra,
hjorthornssalt, rektificerad bärnstensolja och
destilleradt vatten. Detta medel hade, nyligen
beredt, klar, gulaktig eller gulbrun färg, men blef
med tiden mörkare och grumligt genom de
vidbrända oljornas syrsättning och utfällning.
Preparatet är struket ur Sv. farmakopén. Numera finnes
i denna under namn af Prinsens droppar
preparatet Liquor succinatis ammonici pyroleosus,
tidigare kändt under namnet ”Prinsens gula
droppar”. Det beredes numera af renad
bärnstenssyra, 100 dlr, renad benolja (Pyroleum
animale
, se Benolja 2 och Dippels olja)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free