Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prinsens droppar - Prinsens gula droppar, farm. Se Prinsens droppar - Prinsens palae. Se Köpenhamn, sp. 656 o. pl. III - Prinsep, Valentine - Prinsesedler - Prinsessa. Se Prins - Prinsessan i den sofvande skogen - Prinsesskorn, lantbr. Se Korn, sp. 1055 - Prins Georgs land. Se Frans Josefs land - Prins Gustafs öga, bot. Se Nemophila - Prins Karls kyrka. Se Loftahammar - Prins Karls uppfostringsanläggning för fattiga barn - Prins Oskars land. Se Oskars land 2 - Prins Patrick, en af Parryöarna (se d.o.) - Prinsterer. Se Groen van Prinsterer - Prinsöarna. Se Demonesoi - Printz, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt ammoniumkarbonat och destilleradt vatten
så mycket, som erfordras. Preparatet utgöres
af en klar, i början ljusgul, senare något
mörknande vätska med vidbränd lukt och neutral eller
svagt sur reaktion. Prinsens droppar nyttjas som
upplifvande, svettdrifvande och krampstillande
medel mot anfall af konvulsioner hos hysteriska
individer och hos barn äfvensom mot reumatism, gikt,
akuta exantem (mässling, scharlakansfeber o. d.).
Dosen för vuxna är 20–40 droppar, för barn
3–15 droppar efter åldern.
O. T. S. (C. G. S.)
Prinsens gula droppar, farm. Se Prinsens
droppar.
Prinsens palæ. Se Köpenhamn, sp. 656
o. pl. III.
Prinsep, Valentine, engelsk målare, f.
1838 i Calcutta, d. 1904, studerade i London,
Paris och Rom, bosatte sig sedan i London.
Han utförde taflor, berömda för känsla och behag:
Bianca Capello söker förgifta kardinal de’Medici,
Mirjam och Mose som barn, Bakchos och Ariadne,
Kleopatras död, Evas uppvaknande, På
återseende (Kunsthalle i Hamburg) samt Kejsardömet
proklameras i Indien (1880). P. skref romaner,
dramer och reseskildringar, bl. a. Imperial India
(1879).
(G–g N.)
Prinsesedler var i Norge den allmänna
benämningen på de af prins Kristian Fredrik
i jan. 1814 utfärdade penningsedlarna. De
ofonderade sedlarna, som gingo till ett
nominellt belopp af 3 1/2 mill. riksbanksdaler,
bidrogo blott att förvärra ställningen och öka
den rådande förvirringen i landets finanser.
K. V. H.
Prinsessa (fr. princesse}. Se Prins.
Prinsessan i den sofvande skogen, en på många
håll spridd saga om en skön konungadotter
(ty. Dornröschen), som stack sig på spinnrockstenen
och jämte hela sin faders hof föll i hundraårig
slummer, under hvilken slottet kring- och öfverväxtes
af törnrosbuskar. En ung prins tränger slutligen
igenom snåren, väcker prinsessan och de öfriga
sofvande och blir hennes make.
Prinsesskorn, landtbr. Se Korn, sp. 1055.
Prins Georgs land. Se Frans Josefs land.
Prins Gustafs öga, bot. Se Nemophila.
Prins Karls kyrka (eg. Storamiralen Prins Karls
kyrka). Se Loftahammar.
Prins Karls uppfostringsinrättning för fattiga barn,
på Gålön (Österhaninge socken af Stockholms län), har
till ändamål att emottaga och uppfostra fattiga och
värnlösa barn från Stockholms stad. För sin tillvaro
och utveckling har stiftelsen hufvudsakligen att
tacka den enskilda välgörenheten. På underståthållaren
O. af Wannqvists och pastor primarius J. O. Wallins
uppmaning (1830) insamlades i hufvudstaden ansenliga
bidrag till "en inrättning för uppfostran och lärdom
åt sådana barn, som hafva ovärdiga eller inga
föräldrar och äro vid de år, då deras själsanlag
vanligen få sin rigtning för lifstiden". Inrättningen
öppnades 1832 för 26 barn. Sedermera ökades
år för år skyddslingarnas antal, ända till 100
och därutöfver. Utom årliga bidrag af Allmänna
barnhusets direktion, fattigvårdsstyrelserna
inom församlingarna m. fi. erhöll stiftelsen tid
efter annan rikliga donationer i penningar eller
fastigheter, bl. a. egendomarna n:r 5 i kvarteret
Hästen vid Tjärhofsgatan (1837) samt n:r
16 och 17 i kv. Suggan vid Volmar-Yxkullsgatan
(1843). Inom den förra fastigheten inrättades
1840 Förbättringsajdelningen för vanartade och
vilseförda gossar, och inom den senare kunde 1847
den ursprungliga anstalten, Afdelningen för fattiga
vanvårdade barn af båda könen, slutligen inrymmas och
ordnas. Men oaktadt alla ansträngningar visade det
sig snart, att stiftelsens tillgångar icke förmådde
betäcka dess årliga utgifter, hvarför afdelningen vid
Tjärhofsgatan 1851 öfverlämnades till Stadsnämnden,
och samtidigt vidtogos vissa förändringar inom
afdelningen vid Volmar-Yxkullsgatan, dock utan
att frångå dess syfte "att upptaga, herbergera
och försörja särdeles fattiga vanvårdade barn
inom hufvudstaden öfver 7 års ålder, och att
hos dessa inplanta gudsfruktan, dygd, flit och
ordentlighet jämte bibringande af för arbets- och
tjenstehjonsklassen gagneliga elementarkunskaper,
öfning och färdighet i hvarjehanda slöjder samt vana
till nyttig sysselsättning, lämpad efter barnens
olika ålder och kön". Emellertid befanns det, att
uppfostringsanstalten, till en viss grad därför,
att den var förlagd i hufvudstaden, icke motsvarade
de förhoppningar, som ställts på densamma. I
tanke att dessa skulle lättare förverkligas genom
utbyte för barnen af kasernsystemet i staden mot
familjelifvet på landet försåldes fastigheten vid
Volmar-Yxkullsgatan och inköptes egendomen Stegsholm
på Gålön med därpå befintliga gårdar och torp samt
omkr. 600 tunnland inegor (1860). Större delen af
egendomen afsöndrades i smärre gårdar och sattes i
skick att på arrende utlämnas till godkända hjonelag
af allmogeklassen, hvilka skulle på vissa villkor bli
fosterföräldrar för anstaltens skyddslingar. Sedan
1861, då utflyttningen från Stockholm egde rum, ha
årligen 70 à 80 gossar och flickor varit anförtrodda
åt egendomens arrendatorer. Utom de dagliga
sysselsättningarna, som barnen utföra i hemmen,
deltaga de med sina fosterföräldrar i jordbruket eller
andra yrken. Dessutom erhålla de vid inrättningens
arbetsskola ledning i hand- och slöjdarbeten samt
vid läseskolan undervisning i folkskolans läroämnen
och musik, hvarjämte för flickorna finns anordnad
skolkökskurs. Vid 1913 års slut voro 66 gossar
och 17 flickor intagna i anstalten. - Stiftelsens
angelägenheter vårdas af en öfverstyrelse, bestående
af 40 principaler, med säte i Stockholm, samt en
styrelse, sammansatt af 4 själfskrifna och 12 af
öfversty-relsen valda ledamöter. För 1913 utgjorde
inkomsterna 44,435 kr. och utgifterna 39,140 kr. samt
kapitalbehållningen 593,081 kr. Bland årliga understöd
uppbär stiftelsen 4,000 kr. af Stockholms stads
drätselnämnd och 750 kr. af dess fattigvårdsnämnd.
J.M-r.*
Prins Oskars land. Se Oskars land 2.
Prins Patrick, en af Parryöarna (se d. o.).
Prinsterer. Se Groen van Prinsterer.
Prinsöarna. Se Demonesoi.
Printz, Johan, krigare, ämbetsman, f. 20 juli 1592
i Bottnaryds prästgård, Småland, d. 3 mars 1663,
studerade teologi vid universiteten i Rostock
och Greifswald och fick af Gustaf II Adolf ett
understöd för att besöka utländska högskolor, men
blef i Schwaben jämte några kamrater öfverfallen af en
skara krigsfolk och tvungen att medfölja till Italien,
där han instacks i ett värfvadt regemente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
