Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prisindextabeller - Priskurant - Prisma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Priskurant-Prisma
298
met: en period af i det hela sjunkande pris
(eller stigande penningvärde) från 1825-49,
därpå en period af i det hela stigande pris
(eller sjunkande penningvärde) till 1873, så åter
en period af fallande pris till 1896 och slutligen
en ny period af stigande pris, hvilken som bekant
ännu pågår och torde komma att fortsätta en rätt
lång tid framåt. Sedan midten af 1800-talet har det
högsta generalindextalet infallit 1873 med siffran
111, d. v. s. den allmänna prisnivån stod då 11
proc. högre än genomsnittsnivån 1867-77, och det
lägsta 1896 med siffran 61, angifvande för detta år
en 39 proc. lägre prisnivå än 1867-77. Skillnaden
mellan dessa båda ytterligheter uppgår alltså till ej
mindre än 50 proc. Trots att Sauerbecks indextabeller,
liksom alla dylika, som hittills utarbetats, lida af
en del ofullkomligheter, kan man dock säga, att de
ge en tillnärmelsevis riktig bild af prisrörelsens
förlopp och att de därför ega ett betydande
intresse. Sauerbecks index (månatliga siffror)
ingår tills vidare i de konjunkturöfversikter, som
af Kommerskollegium sedan slutet af 1913 publiceras
i tidskriften "Kommersiella meddelanden". Emellertid
har Kollegiet af K. M:t anbefallts att upprätta och
i dessa konjunkturöfversikter publicera en svensk
prisindex, som f. n. är under utarbetning. Denna
svenska index, som bör bli af stort intresse och
värde, blir af samma art som den Sauerbeckska och
kommer att baseras på svenska engrospris för 50
viktiga varuslag, fördelade på 7 grupper, i det
hela motsvarande de Sauerbeckska, utom att de
för oss särskildt viktiga trävarorna, som i dessa
ingå i gruppen "diverse", i den svenska indexen
komma att (jämte trämassa) bilda en särskild grupp.
Å. W:son M. Priskurant (af fr. courant, eg. löpande;
gångbart pris), förteckning på varupris, prislista;
kam., förteckning, som årligen upprättas öfver värden
af vissa varor och tjänstbarheter för att tjäna till
ledning vid markegångssättningen. Jfr Markegång.
Prisma, grek. 1. Fys., en genomskinlig kropp, som
på två sidor är begränsad af plan, hvilka göra en
vinkel med hvarandra. ABC i fig. l föreställer
principalsektionen (principalsnittet) 1. den
vin-kelräta genomskärningen af en prisma, omgifven med
luft eller något annat ämne, som i optiskt afseende
är mindre tätt än det ämne, af hvilket prisman är
förfärdigad. Om en stråle homogent ljus, OD, infaller
i principalsnittet mot sidan AB, brytes strålen vid D
och K samt utgår i riktningen KH, så att ett öga i H
tycker sig se ljuset komma från Of. Skärningslinjen
A mellan prismans sidor kallas dess brytande kant,
den motstående gränsytan B C prismans bas samt vinkeln
mellan sidoytorna, BAG, dess brytande vinkel. Vinkeln
OEOf kallas strålens afvikning (se D e v i a t i o
n). Ett föremål, som betraktas genom en dylik prisma,
synes således, när prismans kant är vänd uppåt, hö
j dt öfver, och, när dess kant är vänd nedåt, sänkt
under sitt verkliga läge. Storleken af ljusstrålens
afvikning beror på brytningsindices (se Ljusbrytning,
Fig. l.
sp. 895) för de båda ämnena i fråga (mediet och
prisman), på brytande vinkeln och på strålens
infallsvinkel, O DB. Afvikningen blir minst, när
man vrider prisman så, att den utgående strålen gör
med sidan ÄG en vinkel CKH, som är lika stor med
infallsvinkeln, ODB. Om den infallande ljusstrålen
icke är homogen, är afvikningen äfven beroende på
våglängden, så att de olika färgerna i strålen af
vika olika mycket, och spridning (se Dispersion)
uppstår. Härpå grundar sig prismans användning i
spektralapparater. Prismor användas vidare till
att bestämma kroppars brytningsförhållanden. Vid
undersökning af fasta kroppar bildar man en prisma
af det ämne, som skall undersökas. Vätskor och
gaser innesluter man i ihåliga prismor med sidor af
planparallella glasplattor. Alldenstund ljusstrålen
bibehåller sin riktning (endast förskjutes), då
den går genom en planparallell platta, måste den
afvikning, som iakttages vid ljusets gång genom en
sådan hål-prisma, bero endast på den vätska eller
gas, som fyller hålrummet och intar samma form som
detsamma. Brytningsförhållandet n beräknas efter
formeln
-, där
D är den minsta afvikningen och g prismans brytande
vinkel. D och g bestämmas med tillhjälp af en
goniometer eller ett särskildt för detta ändamål
konstrueradt vinkelmätningsinstrument, kalladt
spektrometer 1. optisk teodolit (se Goniometer och
Spektrometer). - Man sammansätter ofta flera prismor
af olika glassorter till prismasystem, antingen för
att upphäfva spridningen, akromatiska prismor (se
Akromatism), eller för att erhålla spridning utan
brytning af medelstrålen, prismor "å vision directe".
För vissa infallsvinklar inträffar det (för alla,
om brytande vinkeln är lika med eller större än
dubbla gränsvinkeln), att strålen DK råkar A C under
så spetsig vinkel, att genomgång blir omöjlig, och
fullständig återkastning eller s. k. total reflexion
(se Brytningsgräns) inträder. Denna egenskap
tillgodogör man sig till fler-
Fig. 2. Prismor å vision directe med total
reflexion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
