Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Procházka, Rudolf von - Procida, Giovanni da - Proclus. Se Proklus - Procopé, Hjalmar Fredrik Eugen - Pro copia. Se p.c. - Procopius. Se Prokop och Prokopios - Procoracoideum, zool. - Procris, zool.. Se Zygaenidae - Procrustes, zool. Se Jordlöparsläktet - Procter, Bryan Waller - Proctitis, med. - Proctodaeum - Proctor, Richard Antony
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Procida-Proctor
320
1899), biografierna Robert Franz
(1894) och Johann Strauss (1900) m. m.
E. F-t.
Procida [pråtjida], en till italienska prov. Neapel
hörande ö i Neapels golf mellan ön Ischia och udden
Miseno, är till sin naturbeskaffenhet lik Ischia,
men icke så bergig, och mycket bördig, så att hela
ön liknar en trädgård. De båda vackra vikarna på
södra kusten äro rester af kratrar; en tredje,
mindre krater bildar viken Chiajolella på sydvästra
ändan och en fjärde den närliggande ön Vi vara,
som skilts från P. genom någon naturrevolution, ön
har en areal af 4,2 kvkm. med 17,009 inv. (1911), som
hufvudsakligen idka trädgårdsskötsel, vinodling, fiske
och kustfart. Hufvudorten, Sancio Cattolico (vanligen
kallad P.), ligger på östra ändan och har ett slott,
nu be-gagnadt som fängelse, en navigationsskola samt
ett gammalt kungligt palats, som tillhört bourbonerna,
hvilka hade en jaktpark på ön. 1799, 1806-09 samt
1813 hölls ön besatt af engelsmännen. (J. F. N.)
Procida [pråtjida], Giovanni da, italiensk politiker,
f. omkr. 1210 i Salerno inom en familj, som hade ön
Procida i län, d. 1298 i Rom, slöt sig helt ung till
Hohenstaufernas parti (traditionen låter honom vara
kejsar Fredrik II:s och sicilianske konungen Manfreds
läkare) och var 1260 en af Salernos ledande män,
Manfreds vän och hjälpare. Efter Manfreds död, 1266,
gick P. i hans besegrares, Karls af Anjou, tjänst. Men
hans sympatier för den unge Hohenstaufern Konradin,
som sökte rycka Sicilien från Karl, drogo härskarens
onåd öfver honom. 1270 blef han förvist och hans
egendom konfiskerad. Länge irrade landsflyktingen
omkring utan hem och utan bröd. 1276 kom han till
Peters af Aragonien hof, där han träffade före sig
andra hohenstaufenska emigranter. Peter, som af
dem eggades att göra sina arfsanspråk på Sicilien
gällande, sände 1279 P. till grekiske kejsaren för
att underhandla om dennes biträde till planerna mot
Karl af Anjou. Under denna diplomatiska resa skall
P. enligt senare, mycket osäker tradition ha besökt
Sicilien och genom hemliga bearbetningar underminerat
Karls tron. Man vet, att han icke var närvarande i
Palermo under den s. k. Sicilianska aftonsången, den
folkresning, som gjorde slut på Karls herravälde på
Sicilien, och ej heller vid förberedelserna anses
han numera ha spelat någon huf-vudroll. Han var
sedermera kansler på Sicilien under Peter af Aragonien
och dennes son, men närmade sig på 1290-talet åter
huset Anjou, lämnade 1297 Sicilien och sökte genom
påfvens förmedling återfå sina konfiskerade gods
i konungariket Neapel. Jfr 0. Cartellieri, "Peter
von Aragon und die sizilianische vesper" (1904).
(V. S-g.)
Pro’clllS. Se P rök l os.
Procopé, Hjalmar Fredrik Eugen, finländsk skald,
f. 28 april 1868 i Helsingfors, filos, magister
1897, utgaf 1900 en samling Dikter, som allmänt
betecknades som en lycklig debut. Med undantag af
det praktfulla skådespelet Belsazars gästabud (1905)
och det nutidssatiriska lustspelet lädrens anda
(1909) har P. sedan egnat sig uteslutande åt lyriken,
inom hvilken han utvecklat en betydande produktivitet
(samlingarna Mot öknen, 1905, Röda skyar, 1907, Vers
och visa, 1909, Oväder, 1910, och Under stjärnorna,
1913). P. uppenbarade från början en flytande form,
som var rik på
omedelbara, friska tonfall, en sorglös lyrisk
inspiration. Åren ha tillfogat en reflekterad
bitterhet, på samma gång skalden vidgat sitt område
och hans konceptioner djupnat. En ståtlig, ideellt
lyftande sång som kantaten vid 1907 års promotion,
bibliskt symboliska eller kosmiskt drömartade
dikter, gripande bilder af Nylands natur och folk,
själf-ironiska och samtidssatiriska improvisationer,
klangfulla och starka fosterländska sånger som
Finis Finlandice ange mångsidig och rik poetisk
källåder, yppig fantasi och harmonifull om också icke
slutgiltigt af slipad form. Ett band Dikter i urval
utkom 1911.
Pro cöpia. Se p. c.
Procöpius. Se P r o k o p och P r o k o p i o s.
Procoracofdeum, zool., benämningen på en del af det
på buksidan belägna partiet af skulder-gördeln, som
hos amfibier, kräldjur och enstaka fåglar kan vinna
olika grader af själfständighet; måhända är äfven
ett hos kloakdjuren uppträdande benstycke homologt
med procoracoideum. L-e.
Procris, zool. Se Z y g se n i d ae.
ProcriTstes, zool. Se Jordlöparsläktet.
Procter [pränta], Bryan Waller, engelsk författare,
mest känd under pseudonymen B a r r y Gom w all,
f. 1787, d. 1874, började praktisera som advokat
1816 och var 1832-61 kommissarie vid förvaltningen
af dårhusanstalterna i London. P. var särskildt
framstående som visdiktare. I hans lyrik och
dramatiska utkast förekomma ständigt angenäma återljud
från det elisa-betska och det stuartska tidehvarfvets
poesi. Han författade bl. a. Dramatic scenes and other
poems (1819; ny uppl. 1856), sorgspelet Mirandola
(1821), som uppfördes med framgång, English songs
(1832, flera uppl., P:s bästa alster) samt Life
of Edmund Kean (1835), Essays and tales in prose
(1851) och Charles Lamb; a memoir (1866-68). Se
biogr, af F. Becker (1911). - P:s dotter Adelaide
Anne P., f. 1825, d. 1864, vann ett namn genom sina
intagande dikter Legends and lyrics (2 bd, 1858-60;
många uppl.). Se biogr, af F. Janku (1912).
Proctltis (af grek. proktofs} anus), med.,
inflammation af ändtarmen.
Proctodäeum (af grek. proktofs, anus), zool. Hos
flertalet ryggradslösa och alla ryggradsdjur bildas
bakersta delen af tarmkanalen genom en in-stjälpning
af det yttre groddbladet, benämnd proc-todaeum. Detta
anlägges således som en blindsäck, hvars slutna ända
gränsar till den likaledes slutna bakre ändan af den
ur det inre groddbladet framgångna tarmdelen; sedan
skiljeväggarna mellan dessa tarmdelar försvunnit,
bildar proc-todaeum ett i den of-/ riga tarmkanalen
öfver-1 gående rör. L-e.
Proctor [prå’kt9],v Richard Anto ny,’ engelsk
astronom och populärvetenskaplig författare, f.
23 mars 1837 i Chelsea, d. 12 sept. 1888 i
New York,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
