Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Produktion - Produktionselement, nationalek. Se Produktion - Produktionsfaktor, nationalek. Se Produktion - Produktionsfoder, husdjurssk. - Produktionsföreningar. Se Kooperation, sp. 957 ff - Produktionskostnad, nationalek. Se Produktion - Produktionskraft, nationalek. Se Produktion - Produktionskredit, nationalek. Se Kredit, sp. 1234 - Produktionsmedel, antionalek. Se Produktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Produktionselement-Produktionsmedel
326
duktionskrafter (de krafter, som sätta produktionen
i rörelse). För de marxistiske socialisterna är
arbetet den enda egentliga produktionsfaktorn;
i deras såväl som i nyare ekonomisk litteratur
få naturtillgångarna och kapitalet den gemensamma
beteckningen produktionsmedel. Den riktning, som
inom den psykologiska nationalekonomiska skolan
närmast följer Bohm von Bawerk (se d. o.), ser ej i
kapitalet en själfständig produktionsfaktor, utan ger
det endast rollen af en mellanprodukt. För Bohm von
Bawerk är kapitalet en förutsättning för produktionens
drifvande utefter vidlyftiga, tids-utsträckande
omvägar med stigande afkastning. I anslutning
till dels J. B. Say, dels F. A. Wal-ker har en del
nationalekonomer gjort själfva f öretag ar funktionen
("organisationen" är Marshalls karakteristiska
beteckning) till en särskild produktionsfaktor. Därmed
har åstadkommits det allsidiga organiska sammanhanget
mellan produktionsfaktorerna och flodgrenarna
för nationalinkomstens eller den nationella
produktionsafkastnin-gens fördelning: arbetet -
lön, jorden (naturtillgångarna) - jordränta,
kapitalet - kapitalränta ; företagarfunktionen -
företagarvinst. Särskildt amerikanska nationalekonomer
ha i våra dagar sammanfört naturtillgångarna och "de
producerade produktionsmedlen" till den enda gruppen
kapital. (Jfr Arbete, Arbetslön, Jordränta, Kapital,
Ränta och Vinst.)
Bland allmänna villkor för produktionen må nämnas
befolkningens traditioner, bildningsfärdigheter,
smak, kynne m. m., vidare de politiska och
sociala förhållandena, hvilka senare af List
(se d. o.) jämte de tre vanligen angifna
grupperna af produktionsfaktorer hänfördes till
produktivkrafter. Staten med sina olika funktioner
har betecknats än som produktionsfaktor, än som
produktionsbetingelse. Till de förnämligaste speciella
villkoren för det största möjliga nationalekonomiska
resultat af produktionen höra arbetets ändamålsenliga
organisation med personlig och geografisk delning
samt motsvarande kombinering (se Arbetsfördelning);
vidare maskin- och annan tekniks utveckling. I
samband härmed stå företagens organisation och
lokalisering, å ena sidan extensiv och å andra sidan
intensiv drift inom jordbruket (se L a n d t-bruk),
produktion i stor skala, kombination af kapital,
sammanslutning af företag dels inom samma led,
dels inom efter hvarandra följande led af olika
industrigrenars produktionsprocess (jfr Industri,
Kartell 2 och Trust).
Vid en produktion, sålunda organiserad och
drif-ven efter "den ekonomiska principen", måste i
folkhushållets intresse eftersträfvas, att tendensen
till den relativt aftagande produktiviteten i
möjligaste mån motarbetas och tendensen till
den relativt stigande och relativt konstanta
produktiviteten befordras. Lagen om jordens tendens
att på samma areal, ifall nya förbättringar göras,
nya kostnader nedläggas, efter en viss gräns ge en
reell produkt-afkastning, som, ehuru absolut växande,
sjunker i förhållande till det ökade däri nedlagda
arbetet och kapitalet (se Jordproduktivitetslagen),
ansågs af de klassiske nationalekonomerna gälla
särskildt jordbruket. Den motsatta lagen, tendensen
till ständigt proportionsvis stigande afkastning med
växande användning af nya "doser" utaf en eller
flera andra produktionsfaktorer, påstods höra hemma
inom industrien, med dennas större möjligheter för en
ändamålsenlig organisation. Äfven Marshall vill se
den yttre naturens roll i produktionen underkastad
den förra, människans den senare lagen. Dessa mot
hvarandra verkande lagar uppväga i viss omfattning
hvarandra: resultatet blir en relativt konstant
afkastning. Lagen om den aftagande produktiviteten
bör dock, påpekar Wicksell, anses gälla universellt,
så snart en eller flera produktionsfaktorer "ensidigt
ökas (utöfver en viss gräns)", medan den eller de
andra bli oförändrade. Samtidigt tillkännage vissa
nationalekonomer en afgjord optimism rörande de
kemisk-tekniska uppfinningarnas väntade betydelse
för jordbruket och råämnesproduktionen i allmänhet.
Det sist berörda ämnet sammanhänger på det
intimaste med frågorna om produktionskostnaderna,
bytesvärdet (jfr Pris) och den ekonomiska
fördelningen. - Produktionskostnader är ett
uttryck, som användes i två bemärkelser. I ena
fallet åsyftas de reella produktionskostnaderna, de
kostnader, som ur - det vare sig individualistiskt
eller socialistiskt organiserade - samhällets
synpunkt kräfvas för nyttighetens framställning
- d. ä. de olika slag af mänskligt arbete, som
direkt eller indirekt däri nedläggas, den omsorg,
de uppoffringar och sparansträngningar, som det
använda kapitalet representerar. I andra fallet
menas de produktionsutgifter eller penningkostnader,
som äro erforderliga för nyttighetens framställning
och marknadsförande. Hvilken roll jordräntan och
företagar-vinstcn spela i de produktionsutgifter,
som utöfva inflytande på vederbörande nyttigheters
bytesvärde, se Värde. För andra i samband med
produktionen hörande ämnen se Konkurrens l och
öfverproduktion. - Litt.: Lehr, "Produktion
und konsumtion" (1895), och Cannan, "Theories of
production and distribution" (2:a uppl. 1903). Alla
nationalekonomiska läroböcker behandla produktionen;
särskildt hänvisas till Leroy-Beaulieu, Marshall,
Nicholson, Philippovich, Pierson och Wicksell.
E- H. T.
Produktionselement, nationalek. Se Produktion.
Produktionsfaktor, nationalek. Se Produktion.
Produktionsfoder, husdjurssk., den del af husdjurens
foder, som ej behöfs för att underhålla djurens
normala lifsprocesser, utan kan användas till att
frambringa kroppstillväxt, muskelkraft, mjölk, kött,
fett, ull o. s. v. i större mängder, än djurens egen
existens kräfver. Från ekonomisk synpunkt sedt är
det af vikt, att produktionsfodret ej kostar mer, än
de genom detsamma frambragta produkterna äro värda.
H. F.
Produktionsföreningar. Se Kooperation, sp. 957 ff.
Produktionskostnad, nationalek. Se Produktion.
Produktionskraft, nationalek. Se Produktion.
Produktionskredit, nationalek. Se Kredit, sp. 1234.
Produktionsmedel, nationalek. Se Produktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
