- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
329-330

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Produktplakatet - Proedrer - Proedri - Proembryonal, bot. Se Pteridofyter - Proemium, mlat. - Pro et contra, lat., för och mot - Pro exercitio, lat. Se Disputation - Profan - Profanum vulgus, lat., "den oinvigda hopen" - Profas, bot. Se Kärndelning, sp. 582 och fig. 2, 13 - Proferment, kem. Se Zymogen - Professeur, fr. lärare - Professi, lat. Se Jesuitorden, sp. 1388 - Profession - Professional, eng., sportv. - Professio tridentina. Se Tridentinska mötet - Professor, (lat. eg. yrkesidkare)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellanhänder. Efter mönster af den engelska
navigationsakten (se d. o.), ehuru utan att i
detalj följa den, antogo ständerna därför 1723
produktplakatet. Förordningen skulle emellertid
utfärdas, först då den svenska handelsflottan
nått erforderlig storlek, och på grund häraf
skedde utfärdandet 10 nov. 1724. Genom förordningen
föreskrefs, att "de främmande mage icke med egne eller
befraktade utländske fartyg .... hitföra andra än
deras egne lands-produkter" (däraf det kort efteråt
vanliga namnet produktplakat); i "lands-produkter"
skulle dock inräknas äfven varor från ifrågavarande
stats kolonier. Bestämmelserna voro emellertid
otydliga och ansågos dessutom fortfarande alltför
milda; de skärptes därför genom en s. k. förklaring 28
febr. 1726, som förbjöd dels äfven svenska befrak-tare
att med främmande fartyg införa varor från orter
utom produktionslandet, dels utländska fartyg att
idka kustfart inom Sverige. All befraktning af andra
fartyg än antingen svenska eller produktionslandets
var därmed förbjuden.

England upptog ej åtgärden vidare väl, men största
oviljan mötte den hos holländarna, som nästan
uteslutande egnade sig åt mellanhandel; de svarade
därför (1725) med ett s. k. retorsions-plakat
(utfärdadt 1729 och ej definitivt upphäfdt förrän
1827), som tillämpade produktplakatets bestämmelser
på svenska fartyg i Nederländerna. Inom Sverige
var verkan af produktplakatet, t. o. m. innan det
ännu utfärdats, en stark ökning af handelsflottan
(från 228 fartyg aug. 1723 till 348 okt. 1724 och
480 aug. 1726), särskildt af de större fartygen, som
afsedt var. Samtidigt stärktes emellertid härigenom
de större städernas redan förut stora öfvervikt inom
den långväga handeln och sjöfarten. Detta föranledde
ett visst motstånd från de mindre städernas sida;
men viktigare var bruks-handteringens oro för ett
prisfall på järnet på grund af fraktstegring och
allmogens klagomål, särskildt i Finland, öfver
en af samma anledning framkallad dyrhet på salt
och spannmål. Vid ovanligt stor brist på spannmål
och andra lifsförnö-denheter suspenderades också
förordningen ej sällan (tidigast 1727) till en tid
för dylika varor; men i det stora hela gillades den
nästan allmänt i princip samt utvecklade sig till det
svenska merkantilsystemets hörnsten. Frånsedt ett af
bruks-handteringens intresse föranledt angrepp af Lars
Salvius, i hans veckoskrift "Tankar öfver den svenska
ekonomien" 1738, förblef produktplakatet i hufvudsak
oantastadt, ända tills den svenska ekonomiska
radikalismen bröt igenom med Anders Chydenius
(se Chydenius 2, sp. 283), som med sin skrift
"Källan till rikets vanmakt" 1765 gick till storms
däremot; angreppet väckte ett ofantligt uppseende
och föranledde en mängd följd-skrifter, men ingen
omedelbar påföljd. Frånsedt kortare eller längre
suspensioner under krigen i början af 1800-talet
fortfor produktplakatet att gälla, tills det efter
freden utan något formligt beslut småningom försattes
ur kraft genom fördrag eller andra uppgörelser med
olika främmande makter, hvarigenom deras fartyg i
Sverige fingo rätt till samma behandling som de
svenska (Kommers-kollegium meddelar fortfarande
årligen i Bih. till Sv. förf.-saml, en förteckning
på dylika länder). – Se Heckscher, ’"Produktplakatet
och dess förutsättningar" (i "Historiska studier,
tillägnade Harald Hjärne", 1908).

E. Hkr.

Proedrer (grek. pro’edroi, "försittare", af pro,
framför, och hedra, säte) kallades i det forna Aten på
300-talet (bevisligen åtminstone från 378 f. Kr.) de
till antalet nio, genom lottning uttagna medlemmar
af rådet, hvilka såväl vid rådets sammanträden som
i folkförsamlingarna bildade ett slags ledande
utskott, ur hvars krets genom ny lottning den
egentlige ordföranden (epistates) uttogs. Äfven
i andra grekiska stater förekommo funktionärer med
denna titel.

A. M. A.

Proedri (grek. proedri’a, jfr Proedrer), i det
forna Grekland det åt vissa personer (fältherrar,
präster, främmande sändebud och särskildt
hedrade gäster, äfven barnen af i striden för
fäderneslandet fallna medborgare) tillerkända
hedersföreträdet att på teatern och vid andra
festliga tillfällen intaga de främsta platserna.

A. M. A.

Proembryonal, bot. Se Pteridofyter.

Proemium, mlat, (lat. procémium, grek. prooi’mion,
eg. ingång), företal, inledning.

Pro et contra, lat., för och mot.

Pro exercitio, lat. Se Disputation.

Profan (lat. profanus, af pro, framför, utanför, och
fänum, helgedom), ej helig, oinvigd; icke kyrklig,
världslig (profanlitteratur, profanbyggnad o. s. v.);
icke prästerlig, lekmanna-; vanvördig, hädisk. -
Profanera, vanhelga, ohelga, oskära; missbruka
(någonting dyrbart). Subst. Profanatiön.

Profanum vulgus, lat., "den oinvigda hopen". Uttrycket
är hämtadt från Horatius. Se Odi profanum o. s. v.

Profas, bot. Se Kärndelning, sp. 582 och fig. 2, 13.

Proferment, kem. Se Zymogen.

Professeur [pråfässör], fr., lärare.

Professi (lat., "de, som aflagt trosbekännelsen"). Se
Jesuitorden, sp. 1388.

Profession (lat. profe’ssio, eg. erkännande, anmälan
af yrke o. d.), yrke, fack, näringsfång, handtering;
professorsämbete (numera alltid "professur"). –
Professionell, yrkesmässig, yrkes-.
– Professionist, handtverkare.

Professional [profe’senl], eng., sportv.,
yrkes-sportsman, benämning på enhvar, som idkar sport
uteslutande för att förtjäna penningar, i motsats till
gentlemannen. Den professionelle kapplöpningsryttaren
benämnes jockej (se d. o.).

B. C–m.

Professio tridentina. Se Tridentinska mötet.

Professor (lat., eg. yrkesidkare), öfverlärare inom
något fack vid en högskola (t. ex. universitet,
vissa institut och akademier); hederstitel,
som utan åtföljande ämbete kan förlänas personer,
hvilka utmärkt sig i vetenskap eller konst; folklig
titel på utöfvare af vissa konster (magi o. d.). I
flera europeiska länder (England, Frankrike, Belgien
m. fl.) samt i Amerika är ordet därjämte liktydigt med
lärare i allmänhet och i Tyskland titel på öfverlärare
vid gymnasier. Ordet professor användes om lärare
redan i silfverålderns latin; åtminstone finner man
ordet profiteri, hvaraf professor kommer, redan hos
Plinius d. y. (Ep. II, 18; IV, 11) i betydelsen vara
professor. I det klassiska språket måste nämnda verb
ha ett objekt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free