Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Provincia - Provincial. Se Lärdomsskola och Provinsial - Provinciale staaten, holl. Se Nederländerna, sp. 689 - Provins - Provinsarkiv - Provinsial - Provinsialdeputation - Provinsialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Provincial-Provinsialism
444
det att utmärka ett skattepliktigt lydland under Rom
(med undantag af s. k. förbundsstater, civi-tates
jcederatce, i. ex. Aten). Den första provinsen i
sistnämnda mening var Sicilien. Då ett land eröfrats
och skulle inrättas till romersk provins, ditsändes
oftast en kommission, vanligen af 10 senatorer,
och skulle lydländerna, som ansågos som romerska
folkets domäner, styras efter den konstitution
(lex provincice), som denna kommission gett dem,
samt efter ståthållarens edikt (se d. o.) vid
tillträdet. Till ståthållare förordnades i början
preto-rer, sedermera prokonsuler och propretorer,
hvilka styrde sina provinser först omedelbart,
senare, efter 53 f. Kr., 5 år ejter ämbetsåret och
i regel på ett år, stundom med förlängning på ett
eller flera år. Till biträden hade ståthållaren
en kvestor som finansförvaltare samt legater,
krigstribuner och prefekter m. fl. comites. Utom
ståthållarens följe, i hvilket märkas förnäma
unga män, som i provinsen hade en skola föi sin
utbildning, funnos där många romare och italer, i
synnerhet förpak-tare af statsinkomster och affärsmän
samt en hel skara af lägre befattningshafvare jämte
slafvar och frigifna, liktorer och lif vakt. Själf
bar ståthållaren fältherrens purpurmantel såsom
innehafvare af imperium. Ståthållaren hade både
militärbefäl och civil myndighet samt högsta
domsrätt. Han plägade för rättskipningen resa
omkring och hålla ett slags tingssammanträden
(conventus). Hela den civila förvaltningen, utom
bortförpaktandet af statsinkomsterna, hvilket
skedde i Rom, hvilade i hans hand, och hans makt var
sålunda tämligen oinskränkt. Provinserna blefvo för
de förnäme romarna medel att vinna krigisk ära och
i ännu högre grad rikedomar. Väl utrustade staten
ståthållarna med trupper och medel till dessas
samt till deras eget och deras följes underhåll,
men provinsinvånarna skulle lämna kvarter och annat
vid ståthållarnas resor, hvarjämte dessa läto ge sig
skänker, togo betalt för hvad de gjorde till den
enes eller andres förmån och på allt möjligt sätt
utplundrade provinserna. Under kejsartiden utbildade
sig en annan uppfattning. Provinserna gällde alltmera,
i synnerhet till följd däraf, att romerska medborgare
i stort antal funnos där, som delar af riket, så att
till sist Italien i viss mån likställdes med dem, och
de mera klarsynte kejsarna betraktade dem med blidare
ögon. Provinserna hade numera sina egna landtdagar
(conci-lium 1. commune), hvartill de olika distrikten
sände representanter, men de hade hufvudsakligen
att besluta om den religiösa kulten, särskildt
kejsarnas dyrkan som gudar; de kunde äfven sända
beskickningar och framföra klagomål och petitioner
till kejsaren eller senaten. Provinserna delades redan
af Augustus i "kejserliga" och "senato-riska". De
förra styrdes af legater med pretors rang, hvilka
bibehöllo sin befattning i flera (3-5) år, de senare
af af gångna konsuler och pretorer med titel af
prokonsuler. En alltjämt fortgående romanisering
af provinserna var snart märkbar och gick lättast
för sig i de västliga länderna, som ju fått sin
odling från Rom. Den bästa och fullständigaste
framställningen af de romerska provinserna finnes
i K. Marquardts "Römische staatsverwal-Hin°-"
samt den där anförda litteraturen, bd 4-6.
J. C.
Provincial (af lat. provinciälis). Se Lärdomsskola
och Provinsial.
Provinciäle staaten, höll. Se Nederländerna, sp. 689.
Provans (lat. provi’ncia), landskap, höfdinge-döme,
förvaltningsområde; i bestämd form: provinsen,
landsorten i möts. till hufvudstaden; kyrkligt
område (kyrkoprovins, urspr, sammanfallande
med den världsliga provinsen), omfattande
flera biskopsstift och styrdt af en metropolit
1. ärkebiskop ; afdelning studerande från samma land
(vid vissa medeltidens universitet); afdelning inom
frimurarorden, frälsningsarmen och jesuitorden;
ett antal kloster (klosterprovins), som styres af
en andlig (jfr Provinsial; se vidare Provin-c i a);
i zoologien stundom beteckning för de öfver-sta
kategorier, i hvilka de flercelliga djuren indelas,
Coelenterata, Vertebrata, Echinodermata, o. s. v.;
bot., hufvudafdelning bland faneroga-merna och
kryptogamerna, t. ex. Angiospermce, Bryophyta.
Provins [pravä7], arrondissemangshufvudstad i
franska depart. Seine-et-Marne, vid en bibana
till Paris-Belf ort järn vägen, 95 km. s. ö. om
Paris. 7,496 inv. (1911; som kommun 8,726). P. består
af två delar: den gamla öfre staden och den yngre
nedre staden, hvardera omgifven af en tornkrönt
mur. Vid sydvästra sidan af öfre staden ligger det
åttkantiga Tour aux prisonniers 1. Tour S:t Qui-riace,
en don jon från 1100-talet, flankerad med fyra
runda torn. I grefvarnas af Champagne forna slott
är nu ett college inrymdt. Staden är bekant för sin
järnhaltiga mineralkälla och sin roskultur (roses de
Provins, "provinsrosor"). Tillverkning af porslin,
glas, socker m. m. P:s latinska namn var Provinum.
(J. F. N.)
Provinsarkiv, detsamma som landsarkiv (se d. o.).
Provinsial (lat. provinciälis), från provinsen
(landsorten) eller tillhörande denna; tillhörande
en provins; (lat. provinciälis supe’rior],
abboten eller priorn i hufvudklostret uti en
s. k. klosterprovins. Under honom subordinera
alla kloster i klosterprovinsen, och han står
närmast sin ordens högste styresman eller den
"vikarie", som denne tillsatt öfver ett visst antal
"provinser". Provinsialerna utgöra ordenschefens
råd, liksom abboter eller priorer i provinsens
kloster utgöra provinsialens och i hvarje kloster de
s. k. patres utgöra abbotens eller priorns råd. Jfr
Jesuitorden, sp. 1388. J-P-
Provinsialdeputation (sp. diputaciön provincial),
i Spanien benämning på en provins’ representation (se
vidare Spanien, Förvaltning). - Jfr P r o-vinsialråd
och Provinsialständer.
Provinsialism (af lat. provi’ncia, landskap),
vanligen ett från det mer eller mindre dialektalt
färgade språket i någon del af landet lånadt uttryck,
som upptagits i litteraturspråket eller det bildade
talspråket. Ett sådant upptagande kan ske med eller
utan afsikt. Det finnes nämligen ingen bestämd gräns
mellan "riksspråk" och dialekt. Den, som i det hela
talar och skrifver "riksspråk", är likvisst ej blott
i sitt uttal, utan äfven i fråga om bruket af en mängd
ord och i fråga om den betydelse han tillägger orden,
slutligen med hänsyn till ordens konstruktioner
i någon mån beroende af språket - de bildades och
allmogens - i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
