- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
451-452

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Provokatorisk rättegång, jur. - Provokatorisk talan, jur. Se Provokatorisk rättegång - Provost, Tomas - Provsteret - Proxenos, grek. - Prozor, graffält. Se Hallstatt-tiden, sp. 1148 - Prozor, Maurycy (Maurice) - Prozymiter. Se Azymiter - Prsjevalskij. Se Przjevalskij - Prubba - Prudent, Emile - Prudentia, astron. - Prudentius (Aurelius P. Clemens)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverensstämmelse härmed höll man före att, om provokantens
talan befanns obefogad, denne kunde på yrkande af
svaranden dömas att fullgöra sin förpliktelse. Denna
äldre uppfattning är oriktig och numera allmänt
öfvergifven. Provokatorisk talan är af samma
natur som annan negativ fastställelsetalan, och
domen kan alltså aldrig innehålla ett förpliktande
för käranden att fullgöra något, endast en naken
fastställelse, huruvida förpliktelsen består eller
ej. Vill svaranden få käranden förpliktad att utge,
hvad svaranden har att fordra, så måste han uttaga
genstämning på käranden. Åtskilliga lagrum omnämna
provokatorisk talan. Bland dem har stadgandet i § 6 af
förordn. 4 mars 1862 om tioårig preskription m. m. den
största räckvidden; enligt detta stadgande eger den,
hos hvilken fordran blifvit genom kraf eller eljest
bevakad, genom sakens instämmande till domstol äska
fordringsrättens pröfning. Domstol skall ex officio
pröfva, huruvida vederbörliga förutsättningar
för väckande af s. k. provokatorisk talan äro till
finnandes och, om så ej befinnes, utan pröfning
afvisa saken. – Hvad beträffar forum för instämmande af
provokatorisk talan, så förekommer därom ett stadgande
i § 24 af förordn. 4 maj 1855 ang. handelsböcker
och handelsräkningar: den förmente gäldenären, som
vill stämma för att erhålla domstols förklaring,
att han icke är skyldig, skall stämma till sitt
eget personliga forum (alltså icke till borgenärens
forum). Ehuru stadgandet angår ett speciellt fall,
torde man böra äfven för andra fall af provokatorisk
talan tillämpa den princip, som däri kommit till
uttryck.
E. K.

Provokatorisk talan, jur. Se Provokatorisk rättegång.

Provost, Tomas, glasmålare, son till en berömd
mästare i samma konst i Bruges, blef 1532 mästare i
sin födelsestads Lukasgille samt inskrefs sedan som
frimästare i Antwerpens målargille. 1556 inkom han
till Sverige med de handtverkare och konstnärer,
som "maister" Jean d’Herboville inskaffade å
konung Gustafs vägnar. Han arbetade sedan till
1564 för Stockholms och Uppsala slott samt för
åtskilliga af flottans fartyg, både som glasmålare
och glasmästare. Intet arbete är be-varadt. På
våren 1565 lämnade han sannolikt landet,
och sedan dess känner man intet om hans öden.
-rn.*

Provsteret kallas i Danmark (utom Köpenhamn) den
domstol, som fäller utslag i käromål öfver prästers
samt klockares och folkskollärares tjänstefel
eller sedliga vandel. Den består af prosten i det
kontrakt, där den anklagade bor, och motsvarande
underdomare. I händelse af oenighet dem emellan blir den
dom giltig, hvilken afkunnas af den, som har högsta
rang eller ämbetsålder, och besvär kan anföras hos
stiftets landemode (se d. o.), d. v. s. biskop och
stiftsamtman i det stift, där vederbörande är bosatt.
E. Ebg.

Pro’xenos, grek., offentlig gästvän; i det forna
Grekland en person, med hvilken en främmande stat
ingått officiell vänskapsförbindelse eller ett
fördrag, på grund hvaraf han mot åtnjutande af vissa
förmåner inom denna stat skulle med råd och dåd bistå
dem bland dess medborgare, hvilka som främlingar kommo
till hans hemland, och i allmänhet där bevaka den af
honom representerade

statens intressen. Denna inrättning, som kallades p
r o x e n I (proxeni’a), motsvarar således närmast
våra dagars konsulsinstitution. Stundom tilldelades
benämningen proxenos blott som en utmärkelse eller ett
offentligt erkännande och är i sådant fall närmast
jämförlig med den i senare tider stundom brukliga
titeln "hedersborgare". A. M. A.

Prozor, graffält. Se H a 11 s t a 11 - t i d e n,
sp. 1148.

Prozor, Maurycy (Maurice), grefve, polsk-fransk
författare, diplomat, f. 10 febr. 1849 på Popovcie
i Litauen, guv. Vilna, trädde 1880 i den ryska
diplomatiens tjänst samt blef legationssekreterare
i Stockholm (1881), Bukarest (1884), Rio de Janeiro
(1885), Bern (1886), Dresden (1887) och Lissabon
(1891), tjänstgjorde 1892-97 i utrikesdepartementet
och utnämndes 1897 till generalkonsul i Geneve. P. har
på franska öfversatt, försett med orienterande
inledningar och låtit uppföra Ibsens arbeten och
bevakar hans författarrättighe-ter i Frankrike. Han
har vidare öfversatt några af Björnsons noveller
och l:a delen af "Över sevne" (spelad af 1’Oeuvre),
dikter af Snoilsky (i "La nouvelle revue"), noveller
af Geijerstam, A.-C. Leffler och H. Bång, G. Heibergs
"Balkonen" och Elin Ameens "En moder" (bägge spelade
af 1’Oeuvre) samt skrifvit artiklar om nämnda
författare och författarinnor och S. Kovalevsky
i franska tidskrifter. Han har vidare författat
romanen La bohéme diplomatique ("Adéle Mitrovitsch",
1892) samt essayer öfver franska skriftställare,
bl. a. öfver E. Röd (i "Ord och bild"), Sienkiewicz
och G. Brändes (bägge i "Cosmopolis").

Prozymlter. Se A z y m i t e r.

Prsjevalskij. Se Przjevalskij.

Prubba, förvrängn. af p r o b a (se d. o.) i
bemärkelsen universitets- eller skol-fängelse.

Prudent [pryda7], Emil e, fransk pianist och
tonsättare, f. 1817 i Angouléme, d. 1863 i Paris,
utbildades vid konservatoriet i Paris. Med Thal-berg
och Mendelssohn som förebilder fortsatte han sedan
pianostudierna på egen hand och egde som pianolärare
i Paris högt anseende. Hans kompositioner för piano
utmärka sig genom elegans och klangfyllnad samt räknas
till den bättre salongsmusiken. P. skref äfven en
pianotrio, en konsertsymfoni för piano och orkester
samt en pianokonsert.

Prude’ntia, astron., en af småplaneterna.

Prude^ntius (Aurelius P. Clemens), kristen romersk
skald, f. 348 i Spanien, d. omkr. 405. Efter en
lysande ämbetsmannabana drog P. sig frivilligt
tillbaka för att helt egna sig åt diktkonsten
i kyrkans tjänst. Han är den mest ursprunglige
och produktive af de äldre kristne skalderna i
Västerlandet. Mest framstående är hans lofsång
öfver martyrerna (Liber peristephanon), hvilken
innehåller lefvande och stundom starkt realistiska
skildringar. Af tidigare datum är en samling hymner
öfver dagens olika stunder och afdel-ningar (Liber
cathemerinon). I denna förekommer en begrafningspsalm:
Jam moesta quiesce querela etc., mästerligt öfversatt
och bearbetad af J. 0. Wallin (ps. 492: "Nu tystne
de klagande ljuden"). Af didaktisk polemisk natur
äro Apotheosis, riktad mot patripassianer m. fl.,
och Hamartigenia, behandlande syndens uppkomst och
vederläggande Marcions gnostiska dualism. I Contra
Symmachum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:38 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free