- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
501-502

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pseud- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

501

Pseudomuskarin-Pseudoskopiska företeelser

502

.ökas äfven volymen, så att den ursprungliga formen
endast i mycket ofullkomlig grad blir bibehållen,
t. ex. pseudomorfosen af silfverglans efter gediget
.silfver. Pseudomorfoser af detta slag äro ej
allmänna. Större är däremot antalet af sådana
pseudo-morfoser, som bildas genom afgifvande af
något ämne. Volymen blir i sådana fall förminskad,
hva-dan de så uppkomna bildningarna ofta ha ett poröst
.och luckert utseende. Ett exempel på sådana äro de
porösa pseudomorfoserna af gedigen koppar efter kuprit
(Cu20). Allmännast äro dock sådana pseudo-morfoser,
som uppstått genom utbyte af ämnen, t. -ex. blyglans
(PbS), som förvandlas i blyspat (TbC03) genom inverkan
af karbonatförande vatten, hvarvid det först bildade
sulfatet utlöses. Ortoklas omvandlas i kaolin genom
inverkan af kolsyrehaltigt vatten, hvarvid en del
vatten upptages af kaoli-nen och de utom kaolin
bildade ämnena, kalium-karbonat och fri kiselsyra,
bortföras under form af lösningar i vatten. Olivin
förvandlas i serpentin .af kolsyrehaltigt vatten,
hvarvid talkkarbonatet utlöses och bortföres af
vattnet samt resten af talk-jorden tillika med
vatten bindes af kiselsyran. - b) F ö r t r ä n g
n i n g s - p s e u d o m o r f o s e r äro sådana,
vid hvilkas bildning det ursprungliga ämnet lielt och
hållet försvunnit. De kunna vara antingen omslutnings-
eller utfy Ilning s-TpseudomorioseT. De förra uppstå
därigenom, att en kristall blir öfver-.dragen med en
tunn skorpa af ett annat mineral och :sedan vanligtvis
på grund af sin större lättlöslighet bortföres,
hvarefter öfverdraget kvarstår återgif-.vande den
ursprungliga kristallens form. Om sedermera ett
annat mineral ingjutes i denna gjutform, ^uppstår
en utfyllnings-pseudomorfos. Förloppet är .detsamma
som då ett konstverk formas i gips eller lera och
däröfver göres en tunn galvanoplastisk ut-iällning
af en metall, som i sin ordning tjänar till gjutform
för det slutliga konstverket. - Det är, som man
ser, de kemiska krafterna, som hufvudsakligen
äro verksamma vid bildandet af pseudomor-ioser.
Ant. Sj. (A. Ung.)

Pseudomuskarin, farm. Se K o l i n, kem. farm.

PselidomyYma, zool. Se M y r m i c i n se.

PséiidoneurVptera, zool SeKätvingeslän-d o r. Den
hit hänvisade gruppen Corrodentia anses numera böra
utgöra en särskild ordning, förut omnämnd under
Gnagarinsekter.

PseTjdonym (af grek. pséudés, falsk, föregifven,
och o’norna 1. o’nyma, namn), diktadt författarnamn,
en författares antagna och endast för hans rskrifter
afsedda namn, under hvilket han döljer sitt verkliga;
författare, som utgett en skrift under antaget namn;
bärande ett diktadt eller oriktigt författarnamn. -
Pseudonymitet, den .okändhet, som ett antaget
namn förlänar en författares person. Jfr Anonym
och Signatur. - Svenska pseudonymer äro afslöjade
i C. Eichhorns "Upptäckta svenska pseudonymer och
homonymer" .(1859; suppl. 1861), i "Kvinnan inom
svenska litteraturen" (1893), i "Svenskt boklexikon
åren 1830 -65" och i Bygden, "Svenskt anonym- och
pseudonymlexikon", 1898 ff. Se vidare Bibliografi,
-.sp. 258.

Pseudoparenkym, löt. SeAscomycetesoch Parenkym 2.

Pséudopella^ra, med. Se P e 11 a g r a.

Pseudoper^pteros (af grek. pséUdés, falsk, och

perifpteros, se d. o.), "oäkta" peripteraltempel, där
de omgifvande kolonnerna ersättas med från cellamuren
framspringande halfkolonner.

Pselidopödium (af grek. pséudés, falsk, och pus,
gen. podo’s, fot). 1. Bot. Se Andreseacese och L ö
f m oss o r. - 2. Zool. SeProtozoa.

Pselidopolybia, zool. Se G e t i n g a r, sp. 1085.

Pseu^opus, zool. SeOphisaurus.

PselidoYca, zool. Se Halfspäckhuggar-släktet och
Hvaldjuren, sp. 1387.

Pseoidoscprpionidea, zool. Se Klokrypare.

Pséudosfärisk (af grek. pséudés, falsk, och s f
ä-risk), mat., hvarje buktig yta, hvars kröknings-mått
är konstant och negativt. Deras förnämsta intresse
ligger däri, att vissa grenar af den icke-eukli-deiska
geometrien på dessa ytor kunna åskådligt framställas.
I- F-

Pséudosköp, fys. Se Pseudoskopiska företeelser.

Pselidosköpiska företeelser (af grek. pséudés,
falsk, och skopéifn, se), fys., en grupp af optiska
villor, som äro icke hallucinatoriska, utan för hvarje
normalt öga framträdande synvillor och karakteriseras
däraf, att de ha sitt ursprung inom oss själfva,
äro subjektiva. Objektiva villor äro t. ex. hägringar
(se d. o.) och strängt taget alla fall af spegling och
ljusbrytning, hvarvid föremålet för ögat synes i annan
riktning, form (jfr Anamorfos) eller storlek, än som
motsvaras af verkligheten. De subjektiva synvillorna
kunna indelas i två grupper, allteftersom deras orsak
är af fysiologisk natur, d. v. s. beror på ögats
fysikaliska egenskaper, eller af psykologisk. En
fysiologisk förklaring har sålunda i r r a-di a
tion en (se d. o.), vidare den på ljusintryckets
varaktighet beroende illusionen vid kinemato-grafen,
taumatropen m. fl. dylika apparater samt slutligen
s. k. efterbilder (se d. o.). Intressantast och mest
omdebatterade äro de villor, som hänföra sig till
psykologiska orsaker. De drabba hufvudsakligen vår
uppfattning af det seddas geometriska form, riktning
och storlek, med ett ord, vårt ögonmått. Kita vi
ett exakt likarmadt kors, bestående af en vertikal
och en horisontal linje, synes oss den förra längre
än den senare. Af den vertikala linjens båda delar
synes den öfre längst. Hos tecknen S, X, Z och 8
framträder skillnaden i storlek mellan öfver- och
underdel endast obetydligt vid vanlig ställning,
däremot förbluffande starkt, då de vändas upp och
ned. Af de båda lika sekto-

Fig. 1.

Fig. 2.

rerna i fig. l bedömes a större än b. En med
tvärstreck indelad linje verkar längre än en odelad
af samma längd. En spetsig vinkel of verskattas gärna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free