- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
511-512

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psilander ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

511

Psocus-Psyke

512

denna familj uppges vara kända, af hvilka 37,
vanligen blott några få mm. långa, träffats i Sverige.
G. A-z.

Pso’cus, zool. Se Psocidse.

Psoi. Se Minscha.

Psophildae, Fältstorkar, zool., bilda en iamilj inom
ordningen Gruiformes och fåglarnas klass. Näbben är
något kortare än hufvudet, hvälfd, något sammantryckt
" från sidorna, med nedböjd spets och genombTuten
skiljevägg mellan näsborrarna. Vingarna äro
korta och hvälfda, med fjärde pennan längst och
långa armpennor; öfverarmen räcker icke bakom
höftskålen. Stjärten är kort och döljes af de
förlängda öfre stjärttäckarna. Fjädrarna äro mycket
stora, på hufvudet och halsen sammetslika, undertill
dunartade. Benen äro höga, med långa, framtill och
baktill sköld-betäckta tarser. Tårna äro korta och
försedda med skarpa, spetsiga och böjda klor. Af f
ramtårna äro den yttre och den mellersta förenade
vid roten medelst en liten hud; baktån når blott
med spetsen marken. Dit hör trumpetfågel-släktet,
Psophia, hvars arter äro hemma i Amasonflodens
område. Mest bekant är a g a m i {se d. o.).
C.R.S.*

Psora, grek., med., skabb. Se Psoriasis.

Psorälea L., bot., ett släkte af öfver 100
örter eller buskar, förekommande i synnerhet i
Syd-Afrika och hörande till fam. Leguminosce,
underfam. Papilionatce. Bladen äro 3-mångfingrade
eller parbladiga, med helbräddade eller tandade,
punkterade småblad. De blå, ljusröda eller
hvita blommorna sitta i klasar, hufvud eller
ax. Ståndarna äro diadelfiska eller mer eller mindre
mona-delfiska. Baljan är äggformig, enfröig och öppnar
sig ej. P. bituminosa (Medelhafsområdet), asfalt-k l ö
f v e r, användes förr mot frossa m. m. P. esculenta
(Nord-Amerika) har ätbara rotknölar, bladen af ett
par på Syd-Amerikas västkust och på Anderna växande
arter användas i hemländerna som te, och de aromatiska
baljorna af P. corylifolia (Ostindien) ha användning
i parfymerier. G. L-m.

Psoriasis, grek., med., en allmänt förekommande,
kronisk, recidiverande hudsjukdom, som kännetecknas
af torra, hvita, glänsande fjäll, hvilka förekomma
lagrade på små, spridda punkter eller större,
skifformiga, välbegränsade fläckar på huden. Aflossas
fjällen, kommer en rödglänsande, lätt blödande
yta till synes. Sjukdomens vanligaste säte är den
hårbevuxna delen af hufvudet samt armarnas och benens
sträcksidor, men den kan förekomma öfverallt på huden;
ibland finnes en enda fläck, ibland är hela kroppen
öfversållad af större eller mindre härdar. Sjukdomen
verkar därigenom vanställande, men medför vanligen
inga andra obehag och inverkar ej på allmänna
hälsotillståndet. Utslaget kan någon gång försvinna
af sig själft, eljest borttages det genom utvärtes
behandling med bad, tjära, krysarobin och liknande
medel eller invärtes med arsenik. Äfven dietkurer
ha försökts, och särskildt vegetarisk diet har någon
gång - ej alltid - visat sig välgörande. Borttagandet
af ett psoriasisutslag fordrar dock vanligen flera
månaders behandling, och intet sätt är kändt att
hindra recidiven, som sällan utebli. Utslaget är ej
smittsamt, men dess orsaker äro ej bekanta. Namnet
psoriasis förekommer redan i

Hippokrates’ och Galenos’ skrifter och betecknade
hvarjehanda fjällande utslag, och ännu i dag finner
man det någon gång användt att beteckna utslag, som
ej har med den ofvan omtalade sjukdomen att göra,
t. ex. P. palmaris et plantaris, ett syfilitiskt
fjällande utslag inuti händerna och på fotsulorna,
och P. orts (se Leucoplacia

0 r i s).
L- Mbg.

Psychagögos, grek. myt., själsledsagare.
Se Hermes, sp. 526.

Psyche (grek., lat. Psyche, eg. andedräkt). 1.

1 den grekiska mytologien personifikationen af
människosjälen, framställdes i grekernas bildande
konst ofta under gestalten af en fjäril eller en
ung flicka med fjärilsvingar. Om den af
Appulejus m. fl. behandlade sagan om Eros
(Amor) och P. se

Psyche bedjande om försköning från kvalen.
Antik staty i Kapitolinska museet, Kom.

Eros och vidstående fig. Jfr Kohde, "P." (3:e
uppl. 1903). - 2. Astron., en af småplaneterna. -
3. Zool. Se Säckfjärilar. 1. A. M. A.*

Psy7chidse, zool. Se Säckfjärilar.

Psycho’da, zool. Se Fjärilsmyggor.

Psycho7did8e, zool. Se Fjärilsmyggor.

Psychopormpos, grek. myt., själsledsagare. Se Hermes,
sp. 526.

Psycho^ria, farm. med. Se K r ä k r o t, sp. 156.

Psykasteni (af grek. psyche, själ, och asteni, se
d. o.), med., term, hvarmed åsyftas de former af
neurasteni, som hufvudsakligen beröra själs-lifvet
och centra för de psykiska funktionerna. Symtomen
äro, som namnet anger, följaktligen af psykisk
art, och deras allmänna karaktär är en funktionell
svaghet hos det centrala nervsystemet (hjärnbarken),
yttrande sig i rubbningar inom viljelifvets och
föreställningslifvets områden, hvarvid äfven en
bristande jämvikt inom känslorna kan komma till
synes. En vanlig form af psykasteniska rubbningar
äro de s. k. tvångstankarna. Jfr Neurasteni.
Cr-s.

Psyke (grek. Psyche). 1. Själ, själslif. -
2. Tidskrift för psykologisk forskning, som 1906
uppsattes af S. Alrutz (se A l r u t z 2) och utkommer
med 5 häften om året. .,.-*««,_-,_

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free