Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psykologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Psykologisk-Psykologism
524
logiska forskningen. I sin ordning är
psykologien hjälpvetenskap för samtliga
personlighets-vetenskaperna, för historien,
språkvetenskapen, etiken, estetiken, logiken,
sociologien och etnologien, och grundvetenskap för
pedagogiken och psykiatrien (jfr Psykologism).
Psykologiens indelning. Följande schema lämnar en
öfversikt af psykologiens olika grenar, hvarvid för
hvarje specialgren också lämnas hänvisning till några
af de viktigaste arbetena på området inom den nutida
psykologiska litteraturen. A. Det normala själslifvets
psykologi.
a. Individuell psykologi
(Individualpsykologi). I. Människans psykologi.
1. Allmän psykologi, som handlar om den vuxna
kulturmänniskans själslif. - H. Höffding,
"Psykologi i omrids paa grundlag af erfaring"
(1882), W. James, "Prin-ciples of psychology"
(1891), F. v. Schéele, "Det mänskliga själslifvet"
(1896), W. Wundt, "Grundziige der physiologischen
psychologie" (3 bd, 6:e uppl. 1908 ff.), och H.
Ebbinghaus, "Grundziige der psychologie"
(I. 3:e uppl. 1911, II. 1913).
2. Speciell psykologi om andra utvecklingsstadier än
den vuxna kulturmänniskans. Hit höra barnpsykologien,
ungdomspsykologien, ålderdoms-psykologien o. s. v. -
\V. Preyer, "Die seele des kindes" (7:e uppl. 1908),
Stanley Hall, "Adolescence" (2 bd, 1904).
3. Differentiell psykologi om olikheterna mellan
de mänskliga individernas själslif, t. ex. olika
rasers eller samhällsklassers psykologi, mannens
och kvinnans psykologi, snillets psykologi,
räknekonstnärernas psykologi, förbrytarens
psykologi (se Kriminalpsykologi) o. s. v.
- W. Stern, "Differentielle psychologie" (1912).
4. Genetisk psykologi, som följer själslifvets
utveckling från barndomen till mannaåldern och
ålderdomen. - J. B. Baldwin, "Mental development
in the child and race" (1906), E. A. Kirkpatrick,
"Genetic psychology" (1910).
II. Djurpsykologi, som på samma sätt som människans
psykologi kan vara allmän, speciell, differentiell
eller genetisk. - G. J. Romanes, "Mental evolution
in animals" (1883), E. L. Thorndike, "Animal
intelligence" (1898), H. S. Jennings, "Behaviour of
the lower organisms" (1906), G. Kafka, "Einfiihrung
in die tierpsychologie", I (1913). III. Jämförande
psykologi, som anställer jämförelser mellan de olika
utvecklingsstadierna inom själslifvet hos människan
eller mellan människans och djurens själslif. -
C. L. Morgan, "An introduction to comparative
psychology" (1894), M. Washburn, "The animal mind"
(1908).
b. Kollektiv psykologi.
I. Folkpsykologi, som handlar om de yttringar
af själslif, som äro gemensamma för ett folk,
såsom språk, rätt, sed och religion. - W.
Wundt, "Völkerpsychologie" (5 bd, 1900 ff.).
II. Etnologisk psykologi, den differentiella psy-
kologien för enskilda nationer eller raser. - G. Le
B)n, "La psychologie des foules" (6:e uppl. 1902;
"Massans psykologi", 1912).
III. Klasspsykologi, enskilda samhällsklassers eller
yrkens differentiella psykologi. - E. Tar-dieu,
"Psychologie militaire" (1898), L. Dauriac, "Essai
sur 1’esprit musical" (1904).
B. Det abnorma själslifvets psykologi.
a. Individuell psykologi.
I. Defektas psykologi, blindas och döfvas psykologi. -
M. Howe och F. H. Hall, "Laura Bridgman" (1903).
II. Temporära rubbningars psykologi. - A. Maury, "Le
sommeil et les réves" (1878), A. Moll, "Hypnotism"
(1890), E. Parish, "Hallucinations and illusions"
(1897), S. de Sanctis, "I sogni" (1899).
III. Sinnessjukdomarnas psykologi. - T. Ribot, "Les
maladies de la personnalité" (1885), G. Störring,
"Psychopathologie" (1900).
b. Kollektiv psykologi.
Abnorma folkrörelsers psykologi. - J. Jastrow,
"Fäet and fable in psychology" (1900), S. Sighell,
"La foule criminelle" (1901). - Flera psykologiska
tidskrifter utges, såsom i England "The mind",
i Tyskland "Zeitschrift fiir psychologie und
physio-logie der sinnesorgane" (sedan 1890), i
Frankrike "L’année psychologique" (sedan 1894),
i Schweiz "Archives de psychologie", i Amerika
"American journal of psychology" (sedan 1887) och
"Psycho-logical review" (sedan 1894), i Sverige
"Psyke" (sedan 1906) m. fl. - Psykologiens historia
har behandlats af: M. Dessoir, "Geschichte der
neueren deutschen psychologie" I (2:a uppl. 1902)
och "Abriss einer geschichte der psychologie"
(1911), samt 0. Klemm, "Geschichte der psychologie"
(s. å.). - Internationella psykologiska kongresser ha
hållits sedan 1889, då den första egde rum i Paris.
S-e.
Psykologisk. Se under Psykolog.
Psykologiska postulat, filos. Se Postulat, sp. 36.
Psykologiska skolan. Se N tionalekono-m i, sp. 515.
Psykologiskt predikat, gramm. Se Predikat.
Psykologism (se Psykologi), filos., den
filosofiska riktning, som vill grunda filosofien och
personlighetsvetenskaperna på psykologien och i sin
radikala form förnekar logikens och etikens anspråk
som normativa vetenskaper. Åsikten utgår därifrån, att
all verklighet är för oss gifven som innehåll i vårt
förnimmande eller tänkande och därför närmast skall
fattas som psykiska fakta, hvilka skola psykologiskt
förklaras. Psykologismens motståndare göra däremot
gällande, att psykologien är en specialdisciplin
vid sidan af de andra, med sina bestämdt begränsade
synpunkter och med af-siktlig abstraktion just
från de värdeproblem, som sysselsätta logiken,
kunskapsteorien och etiken. Att sedan psykologiens
speciella uppgifter och metoder så blifvit bestämda,
utan vidare vilja tillämpa dess-resultat på de
andra vetenskapernas områden, är den orimlighet,
som vidlåder psykologismen. Psy-kologister inom
nutidens filosofi äro Heymans, Lipps, Lådd m. fi.,
under det att den motsatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
