- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
539-540

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pterosperma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

539

Ptolemaios

540

metrios och lofvade honom sin dotter Arsinoe till
maka, men nya fientligheter utbröto mellan dem,
hvilka slutade med, att Demetrios tillfångatogs af
den med P. förbundne Seleukos. Sitt tillnamn Soter
erhöll konungen af rhodierna, därför att han 305
hjälpt dem mot Demetrios. P. var stor äfven i fredens
värf. Genom mildhet, rättvisa och ett välbetänkt
undseende för Egyptens urgamla religionsbruk och
seder tillvann sig den sluge och försiktige P. sina
nya undersåtars tillgifvenhet, på samma gång som han
genom att uppmuntra grekisk invandring och anlägga
grekiska städer främjade den grekiska kulturens
utbredning och herravälde i Egypten. Han förstod
också att draga till sig de grekiske och macedoniske
lyckosoldaterna, så att han kunde förfoga öfver
en duglig och krigsvan här. För grekisk vetenskap
och litteratur sörjde han genom att stifta det af
hans efterträdare sedermera betydligt utvidgade
biblioteket i Alexandria. Konungatiteln antog han
305 och utkorade till sin hufvudstad det af Alexander
grundlagda Alexandria, hvilket inom kort utvecklade
sig till en af fornvärldens rikaste handelsstäder och
af P. pryddes med många praktfulla byggnader. 285
öfver-lämnade han regeringen åt sin son i fjärde
giftet (med Berenike) och dog 283, 84 år gammal.

P. II Fila;delfos, den förres son, f. 309 f. Kr.,
d. 246 f. Kr., var en högt bildad och konstälskande
furste, men ingalunda oklanderlig till karaktär och
lefnadssätt. Så försköt han sin gemål Arsinoe och
förmälde sig med sin syster af samma namn. Tillnamnet
Filadelfos ("den broderälskande"), som dock gafs honom
långt efter hans död, öfverensstämmer ganska illa
med hans beteende mot bröderna, af hvilka den äldste,
P. Kerauno^, redan under faderns lifstid fördrifven
från Egypten, sökte tillflykt hos Lysimachos och för
en kort tid lyckades vinna väldet öfver Macedonien,
men som stupade mot gallerna (280). De krig, hvilka
P. förde i afsikt att underlägga sig Grekland och
de asiatiska kustländerna, ledde icke till några
varaktiga resultat. Sitt lands handelsområde utvidgade
han genom att inleda förbindelser med Etiopien och
Indien. Hans hof var lysande, men omoraliskt. Själf
gaf han föredöme därutinnan, och både i fråga om
strålande älskarinnor och andliga intressen har han
blifvit jämförd med Ludvig XIV. För litteraturen
hyste han varm kärlek, och flera af samtidens
största skalder (Kallimachos, Theokritos, Filetas
m. fl.) lefde vid hans hof. Äfven har han fått namn
af att vara det alexandrinska museets och bibliotekets
egentlige skapare.

P. III Euerge’tes, den förres son, d. 221 f. Kr.,
började 246 f. Kr! sin regering med ett fälttåg
mot Syrien, under hvilket han framträngde ända
till Indus och eröfrade såväl Eufrat-länderna
som större delen af västra Asien. Bland det rika
krigsbytet voro åtskilliga fordom af perserna från
Egypten bortröfvade gudabilder, hvilkas återförvärf
förskaffade honom namnet Euergetes ("välgöraren"). På
Egyptens minnesmär-

Ptolemaios II Filadelfos (myntbild).

ken namnes han ej sällan. Äfven med
Grekland trädde han i förbindelse, valdes af Akaiska
förbundet till öfverfältherre och mottog vid
sitt hof den landsflyktige spartanske konungen
Kleomenes. Konst och vetenskap omhuldade han i
likhet med sina företrädare.

P. IV, den föregåendes son, en utsväfvande sälle,
alltid under gunstlingars, mäns eller kvinnors,
infly- ptolemaios m Euergetes tände, började sin
regering (myntbild),

med modermord och antog

namnet Fi lo pä tor ("den fadersälskande"), hvarefter
han med grymhet rasade mot sina öfriga fränder för
att sedermera ohejdadt hänge sig åt sina lustar. Sina
egyptiska undersåtar aflägsnade han genom att tvinga
de fege "fredsvännerna" fellaherna att bära vapen. Med
P., hvilken dog 204 f. Kr., inträdde det sedliga
förfall, som gjorde de följande Ptolemaiernas historia
till en näötan oafbruten kedja af släktmord, grymheter
och utsväfningar. Dessa regen-ter voro: P. V E p i
f a-n e’s ("den lysande"), 204 -180 f. Kr., en grym
och trolös man, men framstående i idrott och jakt; vid

Sin faders, P. IV:S död, Ptolemaios IV (myntbild),
endast fyra år gammal,

stod han under romarnas skydd, med hvilkas bistånd
äfven ett farligt uppror dämpades (196). Under hans
regering förlorades Palestina, som tidvis lydt under
Egypten, för alltid. - Hans äldre son P. VI Filometor
("den moders-älskande"), 180-144 f. Kr., tillträdde
som sexårigt barn regeringen under förmynderskap
af sin moder. Förjagad af sin broder, hvilken han
antagit till medregent, sökte han hjälp hos romarna
och återinsattes af dem i sitt välde. Under hans
regering hade Egypten att bestå ett farligt krig mot
Antiochos IV i Syrien om Palestina samt tillfångatogs
af syrerna. Sedan han blifvit fri, tog han sin yngre
broder P. Euergetes till medregent, men stridigheter
utbröto mellan bröderna, hvilket lämnade Eom tillfälle
att blanda sig i Egyptens angelägenheter. Filometor
blef i ett krig med Syrien dödligt sårad i en batalj
nära Antiokia. Måhända var han en bland de bäste af
Ptolemai-nerna; han var god, tapper och förståndig,
om ock något trög, och stundom hänsynslös. Han var
äfven författare och har gett oss en allt annat
än smickrad karakteristik af sig själf. Cypern och
Cyrenaica förvärfvades af honom. Han efterträddes
af sin broder och medregent P. VII Euergetes
("välgöraren"), 144-117 f. Kr., äfven kallad Fy sk
o n ("isterbuken"), hvilken mördade sin brorson och
tuktade de motspänstige invånarna i Alexandria genom
ett gräsligt blodbad. Kegeringen öfvertogs vid hans
död af hans ärelystna och kraftiga gemål Kleopatra,
hvilken till medregenter kallade först sin äldre son,
P. VIII Soter L a-t h y r o s, och därefter den yngre,
P. IX Alex-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free