Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peublo nuevo del Mar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Peublo nuevo del Mar-Puer
558
hopi bebor i Arizona sex pueblos, af hvilka den
märkligaste är Oraibi. Hopibyarna befinna sig på
toppen af små isolerade platåer (mesas). Juni, den
andra af de mera kända pueblostammarna, bebo numera
blott en enda pueblo, belägen i en dalgång. Xeres och
tano slutligen bebo åtskilliga pueblos vid mellersta
Rio Grande. Alla pueblos visa i sitt enastående
byggnadssätt fullständig öfver-
Pueblo-indianska.
<ensstämmelse. Kärnan i dessa byggnader utgöres
af ett fyrkantigt, nästan kubiskt rum, uppbyggdt
af sten eller soltorkad lera. Taket bildas af
Hera lager bjälkar, grenar, jord. Bostaden är
ytterligare försedd med dörrar, fönster, takrännor
och skorstenar (af bottenlösa lerkärl); i det inre
finnas en uppmurad sofbänk, malstenar samt .en ibland
spiselliknande härd. De stora byhusen äro sammansatta
af otaliga sådana bonings-"cel-ler", uppresande sig
terrassformigt till flera våningars höjd. Den nedersta
är som regel utan vare .sig dörrar eller fönster
(man kommer upp genom stegar och når bottenrummet
genom i taket an-bragta hål), för att man skall vara
tryggad mot eventuella angrepp. Dessa byhus bilda dels
regellösa hopar, stigande upp terrassformigt från alla
sidor; dels kunna flera husrader ligga parallellt
med hvarandra; dels slutligen äro de ordnade kring
?n central gård (borggård), mot hvilken de stiga
terrassformigt, under det att de utåt stupa lodrätt
ned. Uppkomsten af detta egendomliga byggnadssätt
är att söka i de förhistoriska pueblo-indianer-nas
boningssätt. Särskildt synas de s. k. "cavate-lodges"
och "cliffdwellings" i detta hänseende belysande;
de voro nämligen anlagda i grottor och klyftor
i mesaområdets branta kalk- och sandstensklippor
och uppvisa alla stadier från en enkel utvidgning
af den naturliga klyftan ända till omfångsrika
och invecklade stenbyggnader (se Klippboningar med
fig.), i hvilket senare fall .de företedde utpräglad
terrassform. Pueblo-indianer-nas jordbruk stod redan
före spanjorernas ankomst mycket högt. Framför allt
odlades majs, därjämte .äfven bönor, meloner, pumpor
och bomull. Man
använde konstgjord bevattning (kanaler,
dammar). Hufvudredskapet vid jordbruket var graf
käppen. Kalkoner höllos som husdjur, mest för
kulten liksom uteslutande örnen, som fångades för
kultända-mål. Pil och båge användes för jakt, vid
kaninjakt dessutom ett slags bumerang. Tobaksrökning
är här liksom hos präri-indianerna en
gudstjänsthandling. Flätningskonsten, keramiken (jfr
fig. Amerikanska kulturföremål 10-13 å sp. 815-816)
och väfkonsten stå mycket högt. I socialt afseende
är klanväsendet med matriarkat utmärkande. Hopi
sönderfalla sålunda i 60 klaner, hvilkas totem
hämtats från djur, växter, naturföreteelser
(sol, blixt, regnmoln) och verktyg (båge, flöjt)
och hvilka sammansätta sig till 12 fratrier
1. kultsammanslutningar. I religiöst afseende
föreligger en agrarkult med utpräglad fal-loskult. De
olika maskdanserna ha ofta en hög-dramatisk karaktär.
G. B-n.
Pueblo nuevo del Mar [pwe’blå nwe’vå-], förr stad
nära Valencia i Spanien, nu inkorporerad i denna.
(J. F. N.)
Pueblo nuevo de Nuestra Senora de la Paz [pwerblå
nwe’vå de nwe^tra senjå’ra de la path]. Se La Paz 2.
Pueblo Viejo [poe’blå vTe’chå]. Se Comaya-gua 1.
Puech [pyåj], Denys Pierre, fransk skulptör,
f. 1854 i Rodez, dep. Aveyron, elev af Fal-guiére
och Chapu vid Ecole des beaux-arts, vann Rompriset
1884, har utöfvat en mycket omfattande och högt
skattad verksamhet. Bland hans arbeten märkas André
Chéniers sånggudinna (1889, Luxem-bourgmuseet),
Sirenen (grupp i marmor, 1890, sammastädes, ett
annat marmorexemplar i Glyptote-ket i Köpenhamn),
Seinen (marmor, 1894, likaledes i Luxembourg,
ett gipsexemplar i Glyptote-ket), monument öfver
Sainte-Bcuve i Luxembourg-parken (1898), vidare
monumentala reliefporträtt af Moliére, Corneille,
Racine och V. Hugo i Thé-åtre francais’ arkader,
statyer i Paris af Jules Simon (1903), Gavarni
(1904) och Leconte de Lisle (i Luxembourgparken)
samt af J. C. Chaplain i Montague 1914, målarinnan
G. Stourdza (i modern dräkt, utställd 1914), madame
Jacquemart-André (i baldräkt, Jacquemart-André-museet
i Paris), dessutom många byster, flera graf monument
och medaljer. P. blef medlem af Institutet 1909. I
Rodez öppnades 1910 det museum - innehållande
hufvudsakligen modern konst och konstindustri - han
skänkt staden och som bär hans namn. Jfr H. Jaudon,
"D. P. et son oeuvre" (1909). G-g N.
Pue’lla, lat., flicka.
Puente [pwe’nte], sp., bro, ett vanligt ortnamn i
spanska och spansktalande länder. Märkas må: 1. P. G
en i l [cheni’1], stad i spanska prov. Cör-doba
(Andalusien), vid floden Genil och järnvägen mellan
Cördoba och Malaga. 12,956 inv. (1900). Silkes-, oliv-
och vinodling. - 2. Puente-areas [p&>enteareras],
stad i spanska prov. Pon-tevedra, vid Minos biflod
Tea. 13,452 inv. (1910). Tillverkning af brännvin,
half äkta porslin och läder. - 3. P. n a c i o
n a l [nathiånal], stad i republiken Colombia,
dep. Santander. Omkr. 16,000 inv. Järngrufvor.
Pu^r, lat., gosse; slaf. - P u’e r i p u e r i’l i a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
