Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyhäkoski ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Pyr-Pyramid
654
nistern D. A. Tolstoj hindrade i många år hans
utnämning, särskildt på grund af hans framställning
af Alexander I:s senare regeringstid, och P. drog
sig själfmant tillbaka. Först 1897 blef han åter
högtidligt invald. För den ryska kulturhistorien
var P. i många afseenden banbrytande, så t. ex. i
sin uppfattning af Alexander I:s tidehvarf, i
klargörandet af Bjelinskijs karaktär och i den riktiga
värdesättningen af Peter den stores reformarbete. P:s
verk, som ännu icke föreligga i samlad upplaga, utgöra
omkr. 30 bd. A-d
J.
Pyr. Se Läder, sp. 169.
Pyra’lidae, zool. Se M o 11 f j ä r i l a r.
Pyramid (grek. pyramifs). 1. Mat., en polyeder,
som begränsas af en polygon med godtyckligt antal
sidor och ett lika antal i en punkt sammanträffande
trianglar. Namnet härledes af det egyptiska
ordet piremus, som ursprungligen synes ha betydt
en kantlinje hos pyramiden. Polygonen kallas
pyramidens bas, punkten dess spets och trianglarna
dess sidor ; med höjden förstås det vinkelräta
afståndet från spetsen till basen. Allteftersom
polygonen är tresidig, fyrsidig o. s. v., kallas
pyramiden tresi-dig, fyrsidig o. s. v. Regelbunden
kallas en pyramid, där basen är en regelbunden
polygon samt alla sidorna liksidiga och kongruenta
trianglar. Den regelbundna tresidiga pyramiden med
liksidiga trianglar till sidor kallas tetraeder (se
d. o.). Om en regelbunden pyramids apotem se d. o. -
Pyramidens volym är en tredjedel af en prismas med
samma bas och höjd.
2. Pyramiderna, fornegyptiska konunga-grafvar,
tillhöra världens äldsta bevarade byggnadsverk. Deras
form är uppenbarligen en stilisering af
de förhistoriska folkens grafhögar eller
stenkummel. Dylika kummel omtalas i Egypten redan
från den första dynastiens tid. De äldsta kända
pyramiderna äro från den tredje, de yngsta från
tolfte dynastien. De finnas i norra (Nedre) Egypten,
vid kanten af öknen i närheten af det forna Memfis
och västerut från nuvarande Kairo (se kartan till
art. Kairo). De mest kända äro de vid byn Gise
därstädes (se fig. l å pl. II till art. Egypten);
bland dem är den allra största Cheops’ pyramid
(från 4:e dynastien; se Cheops). Stora grupper af
pyramider finnas ock i det forna Etiopien vid M er o e
(se d. o. med fig.).
Somliga pyramider voro byggda i 3-5 afsatser
(exempelvis Snofrus pyramid vid Medum; se fig. 2
å nämnda plansch). De vanliga pyramiderna ha en i
det närmaste kvadratisk grundplan, de fyra hörnen
äro lagda i de fyra väderstrecken - denna regel är
likväl ej alltid iakttagen - de fyra sidoplanen
ha en jämn stigning från basen till spetsen,
i hvilken de förena sig. Stigningen är ganska
brant, 42-57 grader. Materialet är ibland tegel,
i de stora pyramiderna oftast väldiga stenblock,
trapp-formigt lagda (jfr fig. 1), men mellanrummen
mellan trappstege^ ha varit ifyllda och hela ytan
öfverklädd med stenhällar, blankpolerade och konstrikt
sammanfogade. Framför pyramiden lades ett kapell,
förenadt med denna medelst gallerier. Ingången i
pyramiden, belägen ett stycke upp på sluttningen,
doldes med största omsorg, och äfven de gångar,
som, sluttande eller stigande, förde fram till
graf-kamrarna, voro beräknade på att i möjligaste
mån försvåra tillträdet. Vid foten af konungagrafvarna
äro flerstädes privata grafvar ordnade, ibland
i hela gator.
Pyramiderna äro af mycket växlande storlek,
från några få meter i höjd upp till ofantligt höga
Fig. 1. Moderna turister bestiga Cheops’ pyramid.
och vidsträckta massor, som under forntiden
räknades bland världens sju underverk. Cheops’
pyramid har varit 146,5 m. hög - dess spets är
numera några meter af trubbad, dess sidor vid
basen hade en längd af 227 m. (genomskärningen är
afbildad i art. Byggnadskonsten, sp. 703-704). Den
af Lepsius framställda teorien, att hvarje konung vid
tillträdet till regeringen började bygga sin pyramid
med grafkammaren som utgångspunkt och att storleken
blef beroende af hans lefnads längd, förklaras af
Masp^ro vara ohållbar. Det finns lika stora pyramider
öfver konungar, som dogo i unga år, som öfver dem,
hvilka nådde hög ålder. Och konstruktionen visar,
att byggnaderna äro utförda konsekvent enligt en
på förhand fastslagen plan. Af särskildt intresse
äro de olika sätt, på hvilka man afledde den väldiga
stenmassans tryck på grafkammaren och på det utanför
denna belägna galleriet. Ett 70-tal pyramider
finns kvar, mer och mindre bibehållna. Några
ha aldrig blifvit fullbordade, andra ha skadats
af tiden och af människohand, några ha blifvit
använda som stenbrott; den yttre stenbeklädnaden
har till större delen blifvit borttagen, och af
graf kamrarnas innehåll har det mesta bortförts. I
Etiopien och andra länder användes långt framåt i
tiden pyramidformen - men spetsig och uppdragen i
höjden - för grafbyggna-der. Äfven romarna upptogo
denna form. Ett mycket bekant prof på en dylik
graf är Cestius’ pyramid utanför Eom (se Cestius med
fig.). Pyramiden blef sedermera inbyggd i Aurelian-ska
stadsmuren. Den är uppförd af tegel och klädd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
