- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
661-662

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyramus och Thisbe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brunkolsbäddar. Mineralkällorna äro många, hvaribland flera heta.

P:s flora utmärkes i de lägre delarna (intill
400 m.) af alltid gröna löfträd, högre upp
af kastanjer, ek och bok (intill 1,600 m.);
därefter följa barrträden, såsom Abies pectinata
och Picea excelsa, samt slutligen alpväxter. Bland
djurvärlden märkas björn, varg och lo, dessutom
genetten och vildkatten. Vildsvin och hjortar
uppträda i skogbevuxna dalar och i bergstrakterna en
för P. egendomlig stenbock (Capra pyrenaica). Ett
annat endemiskt djur är en desman-näbbmus (Myogale
pyrenaica
), som finnes vid några strömmar på norra
och södra sidan. Snöråttan går till växtgränsen,
snöharen träffas mest mellan 1,800 och 2,500
m. Tjädern, snöripan och den röda rapphönan (Caccabis
rufa
) samt flera slags gamar äro de märkligaste
representanterna för fågelfaunan. Reptilier och
amfibier skilja sig icke från södra Frankrikes.
J. F. N.

Pyrénées [pirenē], namn på tre departement
i södra Frankrike. 1. Basses-P. [bass-],
det sydvästligaste departementet i Frankrike,
begränsadt af Vizcayaviken i v. och Pyrenéerna
i s., är bildadt af Béarn, franska Navarra och de
gascogneska landskapen Soule och Labourd. 7,712
kvkm. 433,318 inv. (1911). Departementet har sitt
namn däraf, att Pyrenéernas toppar vid dess södra
gräns äro lägre än i det närliggande östligare
dep. Hautes-P. Högst äro de i s. ö., i den 2,885
m. höga Pic du Midi d’0ssau, och bli mot v. allt
lägre. Den allmänna riktningen hos floderna är
mot n. v. genom ett lågbergigt land, som är till
större delen bevuxet med skog eller vinrankor. Norra
hälften röjer i sitt utseende grannskapet till "les
landes". Strömmarna mötas nästan alla i Adour genom
Gave de Pau, Gave d’Oloron, Bidouze och Nive. Nivelle
faller omedelbart ut i hafvet, likaså Bidassoa,
som bildar gräns mot Spanien. 58 proc. äro odlad
jord, 3,1 proc. vingårdar och 20 proc. skog. Majs
och hvete äro hufvudsädet. Antalet får, getter och
svin är stort. Industrien är tämligen obetydlig och
sysselsätter endast omkr. 80,000 pers. Mineralriket
lämnar salt samt antracit, koppar, järn, zink,
bly och silfver i små kvantiteter. Departementet
har flera mineralkällor, såsom Eaux-Bonnes,
Eaux-Chaudes, Cambo nära Bayonne och S:t Christau
nära Oloron. Pau, S:t Jean de Luz och Biarritz äro
mycket besökta vinterkurorter. De förnämsta hamnarna
äro Bayonne och S:t Jean de Luz, hvarifrån järnväg
går till S. Sebastian i Spanien. Departementet är
indeladt i 5 arrondissemang: Pau, Bayonne, Mauléon,
Oloron och Orthez. Hufvudstad är Pau. – 2.
Hautes-P. [åt-], departement i södra Frankrike ö. om det
förra, är bildadt af Bigorre och andra gascogneska
distrikt. 4;534 kvkm. 206,105 inv. (1911). Några af
Pyrenéernas toppar i detta dep. öfverstiga 3,000 m.;
den högsta är Vignemale (3,290 m.). Den imponerande
bergskedjan med sina glaciärer och vattenfall samt
de vackra dalarna ditlocka årligen ett stort antal
turister; den mest besökta platsen är det ryktbara
Gavarnie (se sp. 658–659 med fig.). Norra delen af
dep. består af slätter eller rättare bördiga dalar,
med sädesfält, vingårdar och ängar. I n. ö. ligger
den kalla, blåsiga Lannemezanplatån (400–660 m.),
hvilken genom sin kalhet och
ofruktbarhet bildar en slående kontrast till slätten
nedanför. Hufvudfloder äro Gave de Pau, Adour och
Neste. Af hela arealen äro omkr. 58 proc. odlad
jord. 3 proc. vingårdar och 18 proc. skog. I dalarna,
där artificiell bevattning bidragit att höja jordens
naturliga bördighet, odlas företrädesvis majs,
hvete och råg. Ladugårdsskötseln är högt utvecklad;
utmärkta äro i synnerhet kor från Lourdes och
oxar från Tarbes. Vingårdarna lämna omkr. 109,000
hl. vin. I de högre trakterna företrädas vingårdarna
af valnötsträd och andra fruktträd. Departementet
har flera marmor- och skifferbrott. Grufbrytningen
är obetydlig. De mest bekanta mineralkällorna äro
Bagnères-de-Bigorre vid Adour, Cauterets, S:t Sauveur,
Barèges, Capvern nära Lannemezan och Siradan nära
Garonne. – P. har någon textilindustri; de lätta
yllefabrikat, som kallas barèges, och stickade
arbeten från detta dep. äro bekanta långt utom dess
gränser. Järnvägen från Bayonne öfver Tarbes till
Toulouse skär departementet. Passen öfver Pyrenéerna
till Spanien ha en höjd af mer än 2,000 m.; intet af
dem är farbart med vagn, och endast 3 – Gavarnie,
Ourdissetou och Plan – med lastdjur. Dep. är
indeladt i 3 arrondissemang: Tarbes, Argelès
och Bagnères de Bigorre. Hufvudstad är Tarbes. –
3. P.-orientales [-åriãta’l], departement i södra
Frankrike, vid Medelhafvet och spanska gränsen, är
bildadt af Roussillon och en del af Languedoc. 4,145
kvkm. 212,986 inv. (1911). Södra och västra delarna
fyllas af Pyrenéerna, hvilka förgrena sig i flera
armar mellan floderna Agly, Tet och Tech. Mont Canigou
(2,785 m.) mellan de båda sistnämnda floderna är,
ehuru ej det högsta, dock det märkligaste berget,
emedan det är tämligen isoleradt och med stor
tydlighet visar de olika växtzonerna. Mellan de
delvis med evig snö täckta bergskedjorna ligga
vackra, bördiga dalar och i nordöstra delen af
dep. den af kanaler genomskurna alluvialslätten kring
Perpignan. Utmed kusten finnas flera strandsjöar
(Étang de Leucate och Étang de S:t Nazaire)
samt kärrtrakter. Af hela arealen äro omkr. 52
proc. odlad jord, omkr. 13 proc. vingårdar och 15
proc. skog. Departementets förnämsta rikedom äro dess
viner (Roussillonviner), hvaraf produktionen uppgår
till 1,5–2 mill. hl. och däröfver. Mycket sydfrukter
odlas och äfven mullbärsträd för silkeskultur. Dep. är
ett af de på järnmalm rikaste i Frankrike. Större
delen af malmen exporteras till Aveyron, Gard eller
Allier, och endast en mindre del nedsmältes inom
dep. Af mineralkällor må nämnas Amélie-les-Bains,
La Preste-les-Bains, Boulou, Molitz, Vernet, Olette
och Escaldas. Industrien är föga utvecklad och
inskränker sig till något hyttdrift och spiksmide
samt tillverkning af papper, läder, olivolja,
brännvin och korkproppar. De förnämsta hamnarna
äro Banyuls, Port Vendres och Collioure. Järnvägen
från Bayonne till Barcelona går genom dep. förbi
Perpignan. Andra vägar öfver Pyrenéerna gå genom
Col de la Perche från Perpignan och Montlouis till
Puygcerda och genom passet Perthus från Perpignan
till Figueras. Dep. är indeladt i 3 arrondissemang:
Perpignan, Céret och Prades, samt har Perpignan till
hufvudstad.
1–3. (J. F. N.)

Pyreneiska freden kallas
det fredsfördrag, som 7 nov. 1659 ingicks emellan
Frankrike och Spa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free