- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
663-664

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyramus och Thisbe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

663

Pyreneiska halfön-Pyrker

664

nien på Fasanön i Bidassoafloden, hvilken från
Pyrenéerna kastar sig i Yizcayaviken och bildar
gräns emellan ofvannämnda riken. Underhandlare voro
Mazarin å Frankrikes och Luis de Harö å Spaniens
vägnar. Frankrike erhöll Koussillon, Conflans,
en del af Cerdagne, Artois samt delar af Flandern,
Hainaut och Luxemburg med viktiga fästningar. Bland
bestämmelserna i det 124 artiklar starka fördraget må
för öfrigt nämnas, att Condé, ehuru han burit afvog
sköld emot Frankrike, återfick ära och värdigheter
samt att Frankrike förband sig att icke understödja
Portugal i dess strid med Spanien. Därjämte afslöts
handelsfördrag och aftalades giftermål emellan Ludvig
XIV och infantinnan Maria Teresia. Denna fred var
Mazarins största seger. Sedan Frankrike i Miinster
triumferat öfver de österrikiske habsbur-garna,
lyckades det genom Pyreneiska freden förödmjuka
spanska grenen af huset Habsburg. K j.*

Pyreneiska halfön (Iberiska l. Spanska halfön) kallas
Europas sydvästra halfö, som genom Pyrenéerna är
skild från det öfriga Europa (Frankrike). Om dess
naturförhållanden se Europa (sp. 1075–76), Portugal
och Spanien.

Pyreneiska nötboskapen (fr. races pyrénéennes),
husdjurssk., tillhör de enfärgadt gråa och gula
bergraserna i södra Frankrike. De äro små, kraftiga
och groflemmade djur med särskildt väl utvecklad
framdel. De äro ganska lättgödda och lämna godt
kött. Rasen omfattar minst 15 hvarandra något olika
underraser.
H. F.

PyrenokaYpa lafvar, bot. Se L a f v a r, sp. 805.

Pyrenolichenes, bot. Se Lafvar, sp. 805.

Pyrenomycetinese, Pyrenomycétes, P y-renomyceter,
Kärnsvampar, bot. Ordningen indelas i
flera familjer, af hvilka de viktigaste äro
Hypocreaccce, Dothideacece, Sphce-riacece,
Valsacece och Xylariacece. Jfr Kär n-svampar.
G. L-m.

Py^ethrum Gaertn., bot., jarm., afdelning af släktet
Ghrysanthemum, dit Ch. Leucanthemum, Ch. Balsamita,
Ch. indicum, Ch. roseum, Ch. Mar-schallii,
Ch. cinerarifolium och Ch. Parthenium höra. Se
Insektspulver. G. L-m.

Pyrgo^polon Montf., paleont., korta, kägelfor-miga,
svagt böjda kalkrör, som utgjort skalet för vissa
under yngre krittiden lefvande djur, som torde
vara att räkna antingen till rörmaskarna eller
till släktet Dentalium. P. (Ditrupa) Mosce är
mycket vanlig i Tosterup-Svenstorpstraktens
(Skåne) kalksandaflagringar (yngre senon).
A. Hng.

Pyrgos, hufvudstad i grekiska nomos Eleia
(Elis), 20 km. n. v. om Olympia och 5 km. från
Joniska hafvet, vid hvilket stadens hamn Katakolon
ligger. 13,690 inv. (1907). Gymnasium. P. ligger
på en fruktbar slätt, Peloponnesos’ rikaste
korintland, och utför mycket korinter. Dessutom
drifvas handel och fiske. Från P. utgå fyra
järnbanor. – P. förstördes 1825 af turkarna.
J. F. N.

Pyrgoteles, grekisk stensnidare, antikens mest berömde
konstnär i sitt fack, var verksam under förra hälften
af 300-talet, på Alexander den stores tid, och var den
ende, som hade tillåtelse att skära konungens bild,
liksom Apelles ensam fick utföra hans bild i målning
och Lysippos i skulptur.

Pyrheliometer (af grek. pyr, eld, hellos, sol, och
me’tron, mått), fys. Se A k t i n o m e t e r.

Pyridin (af grek. pyr, eld), kem., en organisk bas,
G5H5N, som upptäcktes af den skotske kemisten Anderson
1851 och af honom framställdes ur den vid benkols
beredning som biprodukt erhållna benoljan. Pyridinet
är en färglös vätska med intensiv och genomträngande
lukt, kokar vid 115° och löses i vatten till en
alkalisk vätska. I kemiska förhållanden visar det
mycken likhet med kolvätet bensol och kan enligt den
af Körner 1869 uppställda konstitutionsformeln:

CH

HC CH

uppfattas som bensol (se K o l v ä t e, sp. 616),
hvari en CH-grupp ersattes af en trevärdig
kväfveatom. - Vid behandling af pyridin med natrium
och alkohol upptar pyridinet 6 atomer väte och
öfvergår i hexahydropyridin 1. piperidin:

CH2

H2C

CH2

en stark bas, hvars propylderivat utgör alkaloi-den
koniin (se d. o.). Piperidin bildas äfven ur
alkaloiden piperin vid kokning med alkali samt genom
upphettning af det klorvätesyrade saltet af basen
kadaverin (se d. o.) 1. pentametylendiamin:

CH2-CH2-NH2= /CH2-CH ^ 2-CH2-CH2-NH2
^CH2-CHtx

Pentametylendiamin.

Piperidin.

Genom denna reaktion bevisas på samma gång Körners
ofvannämnda konstitutionsformel för pyridin. Ett
ytterligare stöd för denna kan hämtas ur bildningen
af oxipyridin vid inverkan af ammoniak på pyron (se
d. o.). - Pyridin är af stort intresse genom sitt
nära sammanhang med många växtalkaloider (se A l k a
l o i d e r), såsom koniin i odört, nikotin i tobak,
atropin i belladonna, hyoscy-amin i bolmört, piperin
i peppar, kokain m. fl. De flesta pyridinderivat äro
fysiologiskt verksamma, stundom högst giftiga. Pyridin
användes bland annat för denaturering af sprit.
K. A. V-g.

Pyrifle^ethon. Se F l e g e t h o n.

Pyrit, miner., svafvelkis (se d. o.).

Pyritophy’ceae, bot., detsamma som Diatomacece.

Pyritz, stad i preussiska reg.-omr. Stettin
(Pommern), vid järnvägarna Stargard–Jädickendorf
och Küstrin–P. Sockerfabrik, kvarnar och
annan industri. Stor spannmålshandel. 8,676
inv. (1910). Gymnasium. Af de gamla befästningarna
återstår ännu ringmuren jämte några torn.

Pyrker, JånosLåszlö (Vladislav), österrikisk epiker,
f. 1772 i Ungern, d. 1847 som ärkebiskop i Erlau och
obergespan öfver komitatet He-ves, vann ett äradt
namn genom sin administrativa duglighet och sin stora
välgörenhet. Han författade två epos på hexameter,
Tunisias (1820; om Tunis’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free