Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Påhl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fig. 2. Moderna pålbyggnader i Una, en biflod till
Sava, Bosnien. |
Pålbyggnader från stenåldern. Några pålar räckte
högre upp än de andra och bildade stommen i
hyddornas väggar. Någon gång har man kunnat se,
huru stora den tidens enkla hyddor ha varit. På
ett ställe uppgräfde man i torfven två hyddor,
som hvardera hade en längd af 7 m. och en bredd af
något mera än 5 m. På ett annat ställe fann man inom
en yta af 30 m. längd och 9 m. bredd fyra hyddor,
och så godt som hvarje hydda hade haft sin härd,
sin väfstol, sin handkvarn samt sina förråd af säd,
äpplen o. d. På samma ställe hittades slipstenar
och verktyg af sten. Väfstolens plats angafs af de
tyngder, som en gång hållit ränningen spänd; stundom
har man bredvid sådana minnen efter väfstolen också
upptagit lämningar af det väfda. Vanligen hade i
hvarje hydda, eller måhända i en särskild afdelning
däraf, fåren och getterna sin plats. Otvetydiga spår
visa, att också nötkreatur och svin mångenstädes
lefvat i pålbyggnaderna. Dessa voro således ej blott
bostäder för människor, utan äfven husdjuren höllos
där, åtminstone någon del af året. De nyss omtalade
förråden af säd bevisa, att åkerbruket redan under
stenåldern var af ganska stor betydelse; man odlade
hvete, korn och hirs. Att säden verkligen odlats i
närheten af pålbyggnaderna och ej införts dit långväga
ifrån, framgår för öfrigt däraf, att man äfven funnit
flera af de ogräsarter, såsom blåklint m. m., hvilka
pläga växa på åkrarna. Hyddornas antal i en och samma
"pålby", som man skulle kunna kalla en sådan ute i
sjön anlagd by, måste mångenstädes ha varit mycket
stort. Det finnes nämligen byar, hvilkas pålar
betäckt en yta af mera än en hektar. Förbindelsen
med land uppehölls antingen genom en brygga (om
afståndet ej var för stort) eller genom båtar,
hvar och en urholkad ur en stor trädstam. – Att den
del af stenåldern, under hvilken man på detta sätt
bott ute på schweiziska sjöarna, varit mycket lång,
bevisas genom mäktigheten af de lager, som flerstädes
bildat sig under den tid, som de till nämnda period
hörande pålbyarna egt bestånd. På ett ställe ligga
lämningarna af tre pålbyar på hvarandra, och äfven
den yngsta af dessa hör till tiden före bronsålderns
början. Sedan man på detta ställe uppfört en by,
och denna, som tjockleken af det under dess tillvaro
bildade lagret ådagalägger, länge egt bestånd, blef
den förstörd genom en eldsvåda, hvars spår ännu äro
synliga. Man uppförde därefter på samma ställe en
ny pålby, och sedan denna varit utsatt för samma
olycksöde som den första, byggde man där för tredje
gången en by. Den sistnämnda har icke blifvit förstörd
af eld, utan öfvergifvits af någon annan orsak. De
pålar, på hvilka den första af dessa byar hvilat,
gå ned i den ursprungliga sjöbottnen, men de till de
två yngre anläggningarna hörande pålarna nå ej lika
djupt ned. Oaktadt så lång tid förflutit från det den
första byn anlades, till dess den tredje öfvergafs,
att de därunder bildade lagren ha en tjocklek af nära
1,5 m., hade dock under hela denna tid stenåldern
fortvarat och bronsen icke hunnit bli känd i landet.
Äfven i Sverige har man under stenåldern haft bostäder
af samma slag som pålbyggnaderna. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0366.html
