- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
727-728

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Päron ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

wirtschaftspolitik der florentiner renaissance und das prinzip der
verkehrsfreiheit
(prisbelönt, 1877), Die hellenischen
anschauungen über den zusammenhang zwischen natur
und geschichte
(1879), Die anfänge Roms (1881), Die
übervölkerung der antiken grosstädte im zusammenhang
mit der gesamtentwickelung städtischer zivilisation
dargestellt
(prisbelönt, 1884), Grundriss der
griechischen geschichte nebst quellenkunde
(i Müllers
"Handbuch der klassischen altertumswissenschaft",
III; 5:e uppl. 1914), Geschichte des antiken
kommunismus und sozialismus
(2 bd, 1893-1900;
2:a uppl., kallad "Geschichte der sozialen frage
und des sozialismus in der antiken welt", 1912),
P:s hufvudverk, Aus altertum und gegenwart (I 1895,
2:a uppl. 1911, II s. å.), Sokrates und sein volk
(1899), Griechische geschichte im 19. jahrhundert
(1902), Zur geschichte der antiken publizistik
(1904), Sokratische studien (1906), Zur geschichte
der Gracchen
(1908), Geschichte der römischen
kaiserzeit und des unterganges der antiken welt
(i
Pflugk-Hartungs "Weltgeschichte" ; ingår i detta
arbetes sv. öfv., I, 1912) och Die weltanschauung
des Tacitus
(1910). P. omarbetade 22-24:e uppl. af
Roschers "System der volkwirtschaft" (1896-1906). P:s
författarskap, som omfattade de klassiska folkens och
Italiens historia samt nationalekonomi och sociologi,
präglades af djupgående forskning och rika nya
synpunkter.

Pölitz, stad i preussiska reg.-omr. Stettin (Pommern),
nära Oder. 4,149 inv. (1910). Lärarseminarium.

J. F. N.

Pöllnitz, Karl Ludwig von, friherre, tysk
memoarförfattare, f. 1692, d. 1775, var till karaktär
och lefnadsöden en fullständig äfventyrare, som
efter hand hade anställning vid många europeiska
hof, alltsedan 1730-talet vid hofvet i Berlin. Han
blef vida beryktad som författare till flera pikanta
arbeten, bl. a. La Saxe galante (1734; om August II:s
af Sachsen kärleksäfventyr) och Mémoires (1734-40),
hvilket verks förra afdelningar användes af den
tidens förnäma turister som resehandbok.

Pölsebo, gård på Hisingen. För att skydda Stenbocks
öfvergång öfver Göta älf med undsättningsarmén
till Bohus hade 19 juli 1678 en mindre styrka tagit
ställning vid P. och där knappt hunnit förstärka den
med spanska ryttare, då norrmän och danskar under
major Duncan anföllo, men de blefvo med förlust
tillbakaslagna och älföfvergången kunde sålunda
ostördt försiggå.

L. W:son M.

Pölvass, bot., namn på Sparganium ramosum.

Pönitz, Carl Edvard, tysk militär och författare,
f. 1795 i Sachsen, d. 21 sept. 1858, ingick 1813
som frivillig vid ett sachsiskt husarregemente, blef
efter kriget som medellös underofficer och först vid
30 års ålder officer. Anställd som tjänstofficer
vid krigsskolan, beredde han sig tillfälle till
studier och utgaf 1840 en Taktik, som upplefde
tre upplagor. 1842 följde en undersökning om Die
eisenbahnen und ihre benutzung als militärische
operationslinien
, som ansågs fantastisk, men
snart visade sig riktig. Hans förnämsta arbete är
Militärische briefe eines verstorbenen an seine noch
lebenden freunde
(3 bd, 1841-45, ny uppl. 1854;
en del öfv. till sv. med titeln "Karl XII betraktad
från krigsvetenskaplig synpunkt", 1858), hvari han
ledigt och omdömesfullt skildrar krig och härförare
från 1600-talet t. o. m. 1815 P. tog afsked som
ryttmästare 1854 och vardt s. å. öfverpostråd. Han
blef led. af svenska Krigsvet. akad. 1844.

C. O. N.

Pönitz, Franz, tysk harpspelare, f. 1850, uppträdde
som gosse med stor framgång vid konserter i Stockholm
1862-63 och är sedan sitt 16:e år anställd som
harpist vid hofoperan i Berlin. Han har komponerat
kammarmusikverk och stycken för harmonium m. m.

Pönong. Se Kambodja, sp. 706.

Pöppelmann, Matthias David, tysk arkitekt,
f. 1662, d. 1736, började sin verksamhet på
landsbygden, besökte Rom 1710 och Paris 1715 och
blef oberlandbaumeister 1718. Åt konung August den
starke började han redan i århundradets första år att
uppgöra ritningar till ett nytt, storslaget slott i
Dresden. Krigen med Karl XII hindrade dessa omfattande
planers genomförande, det enda, som fullbordades,
var förgården, Zwinger (1710-22), omgifven af arkader
och paviljonger i formrik, lekande och yppig barock,
af enhetlig och behärskad totalverkan (se fig. i
art. Dresden, sp 843-844). Platsens ena långsida,
som enligt planen skulle begränsas af slottets fasad,
upptages nu af Sempers museibyggnad i italiensk
högrenässans. P. byggde i Dresden Taschenbergska
palatset
(1710) och började holländska palatset (1715,
senare ombyggdt och förstoradt af fransmannen de Bodt
i franskt klassiska former och kalladt japanska
palatset
) och ombyggde slottet Moritzburg (1722)
och Elbbrücke 1727-31.

G-g N.

Pöppelmann, Peter, tysk skulptör, f. 1866 i
Westfalen, är autodidakt, verksam i Dresden, har
utfört altar-, graf- och portalskulptur, porträtt,
små bronser, statyer och grupper, bl. a. Våren
(1897), Moder och barn (1899), Lekande fickor
(1900, nationalgalleriet i Berlin), Barngrupp (1904,
Albertinum i Dresden).

G-g N.

Pöppig, Eduard Friedrich, tysk resande och
naturforskare, f. 1798 i Plauen, d. 1868, 1822
med. doktor i Leipzig, tillbragte två år på Cuba,
reste därnäst i Förenta staterna och anlände 1827
från Baltimore till Valparaiso, genom Magalhães’
sund. Under fem års tid samlade han växter och djur
i Chile och Peru, på Anderna och i det inre landets
urskogar, samtidigt anställande iakttagelser öfver
geologiska och meteorologiska såväl soin politiska
förhållanden. Återkommen med rika samlingar till
Europa 1832, utnämndes han 1833 till e. o. och 1845
till ord. professor i zoologi vid Leipzigs universitet
samt fick vården om dess zoologiska museum, hvilket
han högst betydligt utvidgade. P:s bästa arbete
är Reise in Chile, Peru und auf dem Amazonenstrome
(2 bd, 1835-36).

Pörte (fi. pi’rtti, af baltiskt ursprung),
egentligen benämning på ett hus i saknad af skorsten,
men försedt med eldstad och röklucka (rökpörte; se
fig. å sp. 729 o. 730); i vissa trakter af Finland
namn på dagligstugan i finska bondehem.

Pörtom, socken i Vasa län, Finland, Närpes’ domsaga,
Korsholms härad, är ett imperiellt pastorat af 2:a
kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift. Areal
219 kvkm. 3,511 inv. (1911), svensktalande.

A. G. F.

Pösing, stad i Ungern. Se Bösing.

Pösmunkar, efterrätt af ägg, sur grädde,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free