- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
733-734

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF)

[Read further instructions below this scanned image.]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket som behagas, eller quantum prodiit (eller pariit),
så mycket som utkommit (i bokkataloger).

q. s., förkortn. för lat. quantum satis, quantum
sufficit
, så mycket som är tillräckligt, lagom.

Qtrf., vid latinska djurnamn förkortning för
J. L. A. de Quatrefages de Bréau. Jfr
Quatr.

Quadi, lat. Se Kvader.

Quadrado [k*adra’då], José Maria, spansk
författare, arkeolog och publicist, f. 1819 i
Ciudadela (Menorca), d. 1896 i Palma (Mallorca), egnade
många år åt att samla material för Mallorcas
historia, hvaraf emellertid endast brottstycken
utkommit i olika organ. Af de två stora praktverken
"Recuerdos y bellezas de España" och "España:
sus monumentos y artes: su naturaleza é historia"
redigerade Q. flera delar. Q:s förnämsta historiska
arbeten äro Forenses y ciudadanos: Historia de las
desensiones civiles de Mallorca en el siglo XV

(1847) och Historia de la conquista de Mallorca
(1850). Af Q:s dramatiska arbeten må nämnas:
Leovigildo (på vers) samt El manto de Jérez,
Martin Venegas, El principe de Viana
(1845) och Los
pastores de Belén
. Q. utgaf dessutom "Ensayos
religiosos, politicos y literarios" samt en del
lyrik.
Ad. H–n.

Quadragena, lat., tidrymd af 40 dagar; brukas
ofta i katolska kyrkan i samband med botöfningar.

Quadragesima (lat., den 40:e, nämligen dies, dag,
jfr fr. carême), den fyrtionde dagen före
långfredagen, d. v. s. första söndagen i den s. k.
kvadragesimalfastan (fyrtiodagsfastan). Denna söndag kallas
äfven Invocavit (se d. o.). Alltifrån den äldsta
kyrkans tid har det varit vanligt att genom en
fasta, som i årscykeln motsvarade fredagens
veckofasta, bereda sig till påsken. Denna sorge-, bot-
och fastetid, hvilken i början var kortare, blef på
500-talet af den romerska kyrkan bestämd till 40
dagar, i analogi med Kristi fastande i öknen. I
den västerländska kyrkan, där man undantog
endast söndagarna från fastandet, begynte
kvadragesimaltiden i sjunde veckan före påsk, nämligen med
den s. k. askonsdagen, från hvilken dag till
påskdagen man erhåller jämt 40 fastedagar. I den
österländska kyrkan däremot, där man afhöll sig
från att fasta både lördagar och söndagar,
räknades denna fastetid från måndagen i åttonde veckan
före påsk. Se Kyrkoår.
H. W. T.*

Quadrans, lat. ("fjärdedel"); romerskt mynt
och vikt = 1/4 as = 3 unciæ (uns).

Quadrans honorarius, lat., her. Se Fyrkant.

Quadratrix, lat., mat. Se Deinostratos.

Quadratum, lat., kvadrat, kvadratben.

Quadratum geometricum, Geometrisk
kvadrat
, astron., ett af de arabiske
astronomerna under medeltiden begagnadt, numera
fullständigt ur bruk kommet instrument för uppmätning af
himlakropparnas zenitdistanser. Det bestod af en
i vertikalt läge uppställd kvadratisk skifva, på
hvilken en horisontell och en vertikal kant voro
indelade i ett antal lika stora delar. En omkring
ett af kvadratens hörn vridbar diopter inriktades
mot himlakroppen, och dennas zenitdistans kunde
då beräknas ur afläsningen af diopterns ställning
i förhållande till den ena eller andra
graderingen.
B–d.

Quadratura, lat. Se Kvadratur.

Quadriennium (lat., af quattuor, fyra, och
annus, år), tidrymd af fyra år.

Quadriga (lat., sammandr. af quadrijugi,
"fyrspann"), antik (tvåhjulig, baktill öppen och
vanligen med endast en tistelstång försedd) vagn,
förspänd med fyra hästar i bredd. Sådana vagnar

illustration placeholder
Quadriga med körsven vid kappkörning i Cirkus, relief
på en romersk terrakottalampa.

begagnades företrädesvis vid kappkörningar och
festtåg. – Quadrigan har både i äldre och nyare
tid utgjort ett omtyckt motiv för
bildhuggarkonsten. Särskildt har den användts som krön på
byggnader, så t. ex. under forntiden på Mausoleum
vid Halikarnassos och kejsar Hadrianus’ graf
(Castel San Angelo) i Rom samt i nyare tid på
Brandenburgertor i Berlin m. fl. ställen

Quadrigarius, Quintus Claudius, lefde i
1:a årh. e. Kr. och tillhörde de s. k. annalisterna.
Q. skref romerska historien (i Annales) från
gallernas eröfring af Rom till sin egen tid; arbetet
användes som källa af bl. a. Livius. Af arbetet
finnas endast fragment. – Se Peters,
"Historicorum romanorum reliquiæ" (1870).
J. C.

Quadrigatus, lat., kallades i republiken Roms
äldre tider en romersk denar (se d. o.), om
den på frånsidan bar bilden af ett fyrspann (lat.
quadriga).

Quadriglio [kvadri’ljå], spelt. Se Kadrilj 2.

Quadrille [kadri’j], fr. (af it. quadriglia), kadrilj
(se d. o. 1 och Dans, sp. 1317).

Quadrivium, lat., plats, där fyra vägar
sammanstöta. Jfr Fria konster.

Quadrumana (lat., af quattuor, fyra, och
manus, hand), Fyrhändta, Kvadrumaner,
en äldre benämning på apor.

Quadrupeda (lat., af quattuor, fyra, och pes,
fot), Fyrfotadjur, Kvadrupeder, äldre
benämning på däggdjuren.

Quadt, von, tysk adelssläkt från trakten kring
nedre Rhen, omtalad redan på 1200-talet och från
1502 i 300 år i besittning af det riksfria herrskapet
Wickrath l. Wykradt i nuv. preussiska
regeringsområdet Düsseldorf. Släkten fick 1654
riksfriherrlig och 1752 riksgreflig värdighet, förlorade
1801 sina besittningar på Rhens vänstra strand,
men erhöll 1803 i skadestånd bl. a. den forna
riksstaden Isny. Hufvudmannen för linjen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free