Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quarterly and yearly meetings ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vikt = 1/4 engelsk centner (hundredweight) = 12,7
kg.; som längdmått = 1/4 yard eller ell (aln);
som mynt i Förenta staterna = 1/4 dollar (25 cents).
Quarterly and yearly meetings [k*å’t*li *nd ji*li]
mi’ti*s], eng. Se Kväkare, sp. 434.
Quarterly review [k*å’t*li rivjo’], en ansedd
engelsk tidskrift, som utkommer sedan 1809 med
fyra nummer om året. Den uppsattes af förläggaren
John Murray, företrädde tory-åsikter i opposition
mot whig-tidskriften "Edinburgh review" och har
redigerats af bl. a. W. Gifford, J. G. Lockhart,
William Smith och (sedan 1894) Rowland E.
Prothero.
Quarter sessions [k*å’t* se’*ns], jur. Se
Fredsdomare.
Quartetto [kvarte’ttå], it., mus. Se Kvartett.
Quartidi [kartidi], fr. (af lat. quartus, fjärde,
och dies, dag), den fjärde dagen i franska
republikanska kalenderns dekad. Jfr Kalender.
Quartier du temple [kartie dy tã’pl], fr. Se
Marais.
Quartier latin [kartie latä’]. Se Paris, sp. 83.
Quarto, lat., "för det fjärde" (vid
uppräkningar); boktr., i kvartformat (förkortadt 4to l. 4°).
Jfr Format.
Quarz, ty., miner. Se Kvarts.
Quasi [kvasi], it., mus., liksom, nästan som,
t. ex. Andante quasi allegretto. Se
vidare Kvasi.
Quasimodo. 1. Se Quasimodogeniti. –
2. [kasimådå’] Namnet på en af
hufvudpersonerna i V. Hugos roman "Notre-dame de Paris",
en afskräckande ful och puckelryggig ringare, som
har sitt tillhåll i Notre-dame-kyrkans klocktorn.
Quasimodogeniti (l. endast Quasimodo),
namn på den första söndagen efter påsk med
anledning af den så lydande början i det bibelställe
(1 Petr. 2: 2), hvarmed gudstjänsten på denna dag
började under den latinska mässans tid (Quasi modo
geniti infantes, "såsom nyfödda barn"). Ingen
söndag i kyrkoåret har erhållit så många olika
namn som denna. Sålunda har den kallats
Dominica octavæ paschæ med hänsyn till det forna
bruket att fira hela den vecka, som följde efter en af
de stora högtiderna, som en vecka af idel
helgdagar. Dessa dagar slutade med den åttonde (lat.
octava), hvilken ansågs större och heligare än de
andra. En annan benämning på denna söndag är
Dominica in albis (se Dominica och Hvita
veckan). Inom den danska kyrkan benämnes
samma söndag konfirmationssöndagen och inom den
grekiska Thomas’ söndag (med anledning af det af
ålder brukliga evangeliet på denna söndag). Se
Kyrkoår.
J. H. B.*
Quassia, bot. Se Kvassia.
Quast, Pieter Jansz., holländsk
genremålare, f. 1605 eller 1606 i Amsterdam, d. där 1647,
var verksam i Haag och i Amsterdam och arbetade
under inflytande af olika mästare. Lyckligast var
han, då han följde A. Brouwer i spåren, t. ex. i sin
tafla Kortspelare i Haags museum, mindre lycklig då
han imiterade Teniers, såsom i Bönder på krogen
(dat. 1633) i J. F. Karlins samling i Lund eller
i Manshufvud med hjälm (själfporträtt?; dat. 1637)
i O. Granbergs samling, där han på ett klumpigt
sätt härmat Rembrandt. Bland hans öfriga
målningar, med ofta rått karikerade figurer, emellanåt
påverkade af Adr. van de Venne, må nämnas
Musicerande sällskap i Göttingen, Bykirurg i
Amsterdams Rijksmuseum och i Bamberg, Bönder till
bords i Wiens hofmuseum samt sex framställningar
ur Kristi lidandes historia på Gaunö i Danmark.
Af hans icke sällsynta handteckningar
(svartkrita på pergament) eger Nationalmuseum i
Stockholm flera.
O. G–g.
Quast, Alexander Ferdinand von,
tysk arkitekt och konstskriftställare, f. 1807, d.
1877, blef 1843 konservator för preussiska statens
konstminnesmärken. Han ledde kyrkrestaurationer
med måtta och kunskap samt skref flera insiktsfulla
arbeten, de flesta om medeltidsarkitektur, bland
dem Denkmäler der baukunst in Preussen (1851
–63).
(G–g N.)
Quatemberfastan. Se Fasta, sp. 1427, och
Kvatemberfastan.
Quaternio terminorum, log. Se Felslut.
Quathalamba-bergen (Katlamba-bergen).
Se Drakbergen.
Quatr., vid latinska djurnamn förkortning för
J. L. A. de Quatrefages de Bréau. Jfr Qtrf.
Quatrain [katrä’], fr. (af lat. quattuor, fyra),
metr., en af fyra versrader bestående strof, sådan
som t. ex. ingår 2 gånger i en sonetts förra hälft.
Quatrebras [katr*bra’], gård i belgiska prov.
Brabant, i skärningen af vägarna Bruxelles–
Charleroi och Nivelle–Sombreffe, är bekant genom den
strid, i hvilken först engelske generalen
Perponcher och sedermera prinsen af Nassau med svag
styrka uppehöll marskalk Ney med franska vänstra
kolonnen hela dagen 16 juni 1815, medan
Napoleon besegrade preussarna vid Ligny. Vid
middagstiden följande dag lät Wellington utrymma Q.
för att samla sin armé vid Waterloo.
C. O. N.
Quatrefages de Bréau [katr*fa* d* breå],
Jean Louis Armand de, fransk zoolog och
antropolog, f. 1810, d. 1892, blef 1838 professor
i zoologi i Strassburg, men lämnade snart denna
post för att dels i
Paris, dels under resor
utmed Medelhafvets och
Atlantiska hafvets
kuster egna sig åt
vetenskapliga forskningar.
Han blef 1852 medlem
af Franska institutet,
och 1855 utnämndes han
till professor i anatomi
och etnologi vid Musée
d’histoire naturelle i
Paris. Förtjänstfullast
äro hans undersökningar
rörande de lägre
djurformerna och några
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
