Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quarterly and yearly meetings ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Q. och Montreal) samt 9 biskopsstift;
anglikanerna ha biskopar i Q. och Montreal.
I fråga om folkundervisningen står Q. ännu efter
de andra provinserna, men stora framsteg ha gjorts
under de senare årtiondena, och omkr. 80 proc. af
befolkningen öfver 5 år anses vara skrif- och
läskunniga. Undervisningsväsendet står under kontroll
af en superintendent och ett af regeringen utnämndt
undervisningsråd, som är fördeladt på två lika stora
sektioner (en katolsk och en protestantisk). Enär
skolundervisningen omfattar äfven religion, kan
den religiösa minoriteten i ett skoldistrikt förena
sig om egna skolor och erhålla sin andel af
undervisningsmedlen. De katolska skolorna
kontrolleras af prästerskapet, hvars biskopar ex officio
bilda hälften af den katolska sektionen i
undervisningsrådet. I de större städerna (Q. och Montreal)
äro skolorna tillräckliga och lärarna ordentligt
aflönade, men på landsbygden äro såväl skolor som
löner underhaltiga. De flesta skolor kontrolleras af
rådet, men det finns flera oberoende primär- och
sekundärskolor, vanligen under prästerskapets
uppsikt, bl. a. de af katolska kyrkan understödda
collèges classiques. 1913 funnos inalles 6,856 skolor
af olika slag med 422,615 lärjungar, bl. a. det
osekteriska Mc Gill college and university i
Montreal (se d. o.), det katolska Lavaluniversitetet i
staden Q. med filial i Montreal samt det lilla
anglikanska university of Bishop’s college i
Lennoxville (1853) i förening med Bishop’s college school.
De båda förstnämnda högskolorna ha hvardera en
landtbruksskola. Äfven finnas flera normalskolor,
bäst den i S:te Anne de Bellevue i förening med
Mc Gill-universitetets landtbruksskola därstädes.
Regeringens utgifter för undervisningsväsendet stego
1913 till 1,095,950 doll.
Af näringar är jordbruket här som i det öfriga
Canada den förnämsta, men afkastningen är långt
mindre än Ontarios. Medan Ontarios farmer 1901
hade ett beräknadt värde af 932,5 mill. doll. och
deras afkastning 197,3 mill., var Q:s resp. 436 och
86,4 mill. doll. De viktigaste
jordbruksprodukterna (skörd 1913 i hl.) äro hafre (14,2 mill.), korn
(822,600), hvete (383,000), potatis (7,5 mill.). Tills
helt nyligen har den franske kanadensaren skött
sitt jordbruk och sin ladugård endast för eget
behof, men numera har hans synkrets vidgats, och
han har börjat drifva såväl det ena som den andra
för export; särskildt utföres mycket smör och ost
(antalet mejerier uppgafs för 1910 vara 2,590).
1913 uppgafs Q. ha 762,000 nötkreatur, 603,000
får, 662,000 svin och 370,000 hästar; dess
nötkreatur äro af en utmärkt ras, som på 1600-talet
infördes från Frankrike. – Odlad jord i de östra
kommunerna kan köpas för 180–270 kr. per har
(inberäknadt nödiga hus och stängsel), icke odlad
jord afyttrar regeringen för kr. 1,87–5,60 per har.
Det område, som var uppdeladt till försäljning,
men ännu icke såldt, utgjorde 1909 2,52 mill. har.
– Viktigast näst jordbruket äro de industrier
(sågverk och trämassefabriker), som grunda sig på
skogsprodukter, hvaraf afverkas för omkr. 20 mill.
doll. om året. Ehuru de längst odlade trakterna
till stor del beröfvats sin skog, så att regeringen
måst inskrida mot sköflingen, återstår dock en
mycket stor skogsareal. En för Q. typisk industri är
tillverkning af sirap och socker af sockerlönnens
saft. – Fisket gaf 1912 en afkastning af nära
1,9 mill. doll. Den viktigaste fångsten utgjordes
af torsk, makrill, sill, hummer och lax. – Ur
mineralriket fick man 1912 produkter till ett värde
af 11,7 mill. doll., hufvudsakligen guld, järn och
koppar. Icke ännu bearbetade äro stora lager
järnmalm (4,000 kvkm.), fosfater (2,000 kvkm.),
asbest, koppar och petroleum. – I industriellt
hänseende kommer Q. närmast Ontario med (1910)
6,584 företag med 158,207 arb. och ett
tillverkningsvärde af omkr. 350 mill. doll. De viktigaste
industristäderna äro Montreal (166,3 mill. doll. i
produktionsvärde), Maison-neuve (20,8 mill.), Q.
(17 mill.), Hull (7 mill.) och Lachine (6,5 mill.).
Ingen annan del af Dominion är så rik på
vattenkraft, som lämnas i så godt som obegränsad
utsträckning af fallen i Montmorency, S:t Maurice,
S:te Anne, S:t Lawrence, Richelieu, Hamilton
m. fl., ehuru endast en ringa del är tillgodogjord.
– Exportvärdet steg 1912 till omkr. 123 mill.
doll. (hufvudsakligen säd, trävaror, mjöl,
mejerialster och boskap) och införselvärdet till 164,4 mill.
doll. – Den första järnvägen byggdes på
1830-talet. 1912 hade Q. 6,244 km.
Liksom de andra provinserna i Dominion of
Canada styres Q. af en lieutenant-governor, utnämnd
af generalguvernören och af ett executive council
(kabinett) af 10 pers., af hvilka 7 äro chefer för
hvar sitt departement, som äro ansvariga inför
representationen. Denna består af två kamrar,
legislative council, 24 medlemmar, utsedda för
lifstid, till namnet af generalguvernören, men i
verkligheten af premiärministern, och legislative
assembly, 81 medlemmar, valda för 5 år. Till Dominions
senat sänder provinsen 24 och till dess house of
commons 65 ombud. – Statsinkomsterna
beräknades för 1914 till 7,4 mill. doll. och utgifterna till
7,05 mill. doll. Hufvudstad är Quebec; den
största staden är Montreal.
Q. befolkades sedan början af 1600-talet af
fransmän och var centralpunkten i deras
kolonialvälde i Nord-Amerika. Det kallades då Nya
Frankrike. Sedan det 1763 afträdts till England,
fick det 1765 namnet Quebec, hvilket 1791
utbyttes mot Nedre Canada och 1841 mot Östra
Canada (Canada East). 1867, då det ingick i Dominion
of C., blef det åter provinsen Q.
2. Hufvudstad i nämnda provins och förr i hela
Canada, ligger vid S:t Charles’ förening med S:t
Lawrence, vid innersta delen af flodens æstuarium,
och vid pass 500 km. från dess utlopp i S:t
Lawrencegolfen. 78,190 inv. (1911), till närmare 90
proc. katoliker af fransk härkomst. Det är beläget
på norra ändan af en hög platå, som bildar vänstra
stranden af S:t Lawrence och hvars högsta punkt
är Cape Diamond (101 m. öfver flodytan), krönt af
ett citadell, som jämte andra befästningar gör Q.
till den starkaste fästningen på hela kontinenten.
Q. består af öfre staden och nedre staden, mellan
hvilka samfärdseln förmedlas genom krokiga gator,
trappor och en hiss. I den förra, som företrädesvis
är bebodd af de förmögnare klasserna, ligga de
flesta offentliga byggnaderna och kyrkorna,
promenaderna och parkerna. Den nedre staden är
hufvudsakligen affärslifvets säte. Den äldre delen af
öfre staden är omgifven af en massiv mur, hvars
sydvästra del omsluter citadellet, men staden har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
