Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 747-748 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quarterly and yearly meetings ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är Alor Star vid Kedafloden, omkr. 100 km. från
Penang. Q. står under brittiskt protektorat, men
hör ej till de s. k. Malajiska skyddsstaterna.
J. F. N.

Quedius, zool. Se Brachelytra. Suppl.

Quedlinburg, kretsstad i preussiska reg.-omr.
Magdeburg (prov. Sachsen), ligger synnerligen
vackert vid floden Bode strax n. v. om Harz, vid
järnvägen till Magdeburg, och är ännu omgifvet af
gamla, tornkrönta murar samt består af en äldre
och en nyare stadsdel jämte 4 förstäder. 27,233 inv.
(1910). På en klippa i förstaden Westendorf ligger
de forna furstliga abbedissornas slott med den

Slottet och slottskyrkan i Quedlinburg.

intressanta slottskyrkan (se fig.), i hvars krypta finnas
Henrik I Fågelfängarens och hans gemål Matildas
grafvar; i öfre kyrkan är Aurora v. Königsmarcks
grafhvalf. (Hon var sedan 1698 koadjutorinna och
sedan 1700 prostinna vid jungfrustiftet.) Staden
har ett gymnasium med rikhaltigt stadsarkiv och
bibliotek, en högre realskola o. a. läroanstalter,
stadsmuseum (i Klopstockgården) samt åtskillig
industri. Men Q. är företrädesvis kändt för sina stora
trädskolor och blomsterträdgårdar samt sin
fröhandel. Monument ha rests åt de i staden födde Guts
Muths, Klopstock och K. Ritter jämte ett
segermonument ("Kyrassiärens dödsridt vid
Mars-la-Tour"). Staden anlades af konung Henrik I (919
–936) och blef ett favoritresidens för de sachsiske
kejsarna. Senare tillhörde den hanseförbundet och
stod i flor under 1200- och 1300-talen. Ett
jungfrustift grundlades af Henrik I:s gemål
Matilda och doterades rikt med jordagods och
privilegier. Abbedissorna hade som riksfurstinnor säte
och stämma på tyska riksdagen, på renska
prelatbänken och på öfversachsiska kretsdagen samt lydde
omedelbart under påfvestolen. Inkomsterna
uppgingo till 5,000 thaler. Stiftet omfattade i slutet
af 1700- och början af 1800-talet 110 kvkm.
(däribland staden Q. och köpingen Ditfurt), med 13,300
inv. 993 erhöll det mynträtt och blef eget
tullområde. 1539 infördes reformationen.
Skyddsherrskapet öfver Q. tillhörde först de sachsiske
kejsarna, sedermera det askaniska huset i Sachsen,
men 1697 sålde kurfursten af Sachsen sina
rättigheter till kurfursten af Brandenburg. Enligt
riksdeputationshufvudbeslutet 1803 sekulariserades
stiftet och förenades med Preussen till en början som
furstendöme. De sista abbedissorna voro prinsessan
Anna Amalia, Fredrik den stores syster (1755–87),
och prinsessan Sofia Albertina, Fredrik den stores
systerdotter, dotter till konung Adolf Fredrik i
Sverige (1787–1803). Sofia Albertina hade redan
1767 valts till koadjutorinna, ett ämbete, hvartill
äfven hennes moder Lovisa Ulrika (1738) kallats,
men som hon icke tillträdde. Jfr H. Lorenz,
"Alt-Q. 1485–1698" (1900).
(J. F. N.)

Queen [k*i’n], eng., drottning.

Queen Anne style [kωī’n-ä’n stai’l],
Drottning Annas stil, kallas den byggnadssmak,
som vid 1700-talets början utbredde sig i England.
Den fick namn efter drottning Anna (1702–14),
liksom den engelska renässansen blifvit kallad
Elisabetsstil efter drottning Elisabet. "Queen Anne
style" är en ganska kraftig barock med
upptagande af gotiska element. Den tog sig uttryck
hufvudsakligen i borgerlig byggnadskonst och har
påverkat modernt engelskt byggnadssätt.
G–g N.

Queenborough [kωī’nbərə], stad i engelska
grefsk. Kent, på ön Sheppey, 3,₅ km. s. om
Sheerness. 2,468 inv. (1911). Ostronfiske.
Cementfabrik. Ångbåtsförbindelse två ggr dagligen med
Vlissingen.
Wbg.

Queen Charlotte islands [k*i’n-*a’l*t ai’l*nds].
Se Drottning Charlottas öar.

Queen Charlotte sound [k*i’n-*a’l*t sau’nd].
Se Drottning Charlottas sund.

Queens [kωī’ns], "borough" i Greater New
York, på Long island n. om Brooklyn. 335,₅ kvkm.,
284,041 inv. (1910). Se New York, sp. 900
och 904 samt kartan.

Queen’s benen [k*i’ns be’n*]. Se King’s
bench.

Queensberry [k*i’nsb*ri], en hufvudgren af
ätten Douglas (se d. o., sp. 767).

Queensbury [kωī’nsbəri], stad i engelska grefsk.
York (West Riding), 6 km. n. om Halifax. 6,125
inv. (1911). Betydande textilindustri (alpacka,
mohair-) och kamgarnsspinnerier.
J. F. N.

Queen’s counsel [kωī’ns kau’nsl]. Se Counsel.

Queen’s county [kωī’ns kaunti], "Drottningens
grefskap", grefskap i irländska prov. Leinster.
1,719 kvkm. 54,629 inv. (1911), hvaraf öfver 88
proc. katoliker. Det är ett svagt kuperadt
slättland, utom i n. v., där Slieve Bloom mountains
nå en höjd af 528 m., och i s. ö., där Dysart hills
nå 328 m. höjd. I midten finnas stora torfmossar.
Hufvudfloder äro Nore samt Barrow, hvilken bildar
en del af norra och östra gränsen. Jordbruk och
ladugårdsskötsel bilda hufvudnäringar, och endast
något ylle- och bomullsvaror tillverkas. Hufvudstad
är Maryborough. 3,270 inv. (1911). Jfr
King’s county.
(J. F. N.)

Queen’s evidence [kωī’ns e’vid*ns]. Se
Kronvittne.

Queensferry [kωī’nsferi], köping i skotska grefsk.
Linlithgow, på södra sidan af Forthviken. 3,510
inv. (1911). Den kallas stundom South Q. till
skillnad från North Q. på motsatta stranden i Fife.

Queen’s heads [k*i’ns he’ds], eng. Se
Frimärke, sp. 1448.

Queensland [kωī’nslənd], en af staterna i
Australiska statsförbundet, omfattande nordöstra delen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>