- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
749-750

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Queensland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Australien jämte närliggande mindre öar. I ö.
gränsar kolonien till Stilla hafvet (Korallhafvet),
i s. till kolonien Nya Syd-Wales (29:e breddgraden
är till större delen gräns), i v. till Syd-Australien
(gräns 141:a meridianen) och Nordterritoriet (gräns
138:e meridianen) och i n. till Carpentariaviken
och Torres’ sund (omkr. 10° 40’ s. br.). 1,736,500
kvkm. Q. har i de många bukterna och vikarna vid
sin nära 4,800 km. långa kust en mängd
förträffliga och skyddade hamnar. Utanför kusten går det
s. k. stora barriärrefvet. En bred platå, Main
range, af 600–1,500 m. höjd sträcker sig från s.
till n. på 35–1,600 km. afstånd från kusten och
utgör en fortsättning af den bergskedja, som längre
söderut kallas "the great dividing range". Den
förlorar dock inom Q. alltmer sin enhetliga
karaktär och upplöses i en mängd ryggar med olika
namn, hvilka kunna följas ända ut på York-halfön.
Dessa kustberg nå sin högsta punkt i Mount Bartle
Frere (1,658 m.) helt nära kusten under 17° 20’
s. br. V. om bergen utbreder sig en högslätt, som
dels är öde i skarp motsats till de skogklädda
sluttningarna af kustbergen, dels äfven på många ställen
har saftiga betesmarker, vattnade af floder från
bergen. En mängd strömmar flyter åt ö. till kusten,
såsom Brisbane, Mary, Burnett, Fitzroy, Bardekin,
Herbert m. fl., några mot s. v., hvilka genomflyta
de stora västra slätterna och antingen – som
Diamantina l. Mueller river och Victoria l. Barcu
(Cooper creek) – utsina i jorden eller gå till
saltsjöar eller – som Warrego, Condamine och
Barwan – förena sig med Murray. Till
Carpentariaviken flyta Mitchell, Gilbert, Flinders, Leichhardt
och Gregory. Endast få sjöar finnas. Bördiga
trakter omväxla med dåliga. Bergen äro rika på
mineral, och skogarna äro värdefulla. De jämna
trakterna nära flodmynningarna lämpa sig
synnerligen väl för odling af sockerrör och ris och
höjdsluttningarna för kaffeodling. Väster om de berg,
som skilja Carpentariavikens vattendrag från Stilla
hafvets, vidtar en sandig ödemark, nästan utan
vegetation, men längre västerut omkring vikens
floder öfvergår den till en ypperlig åkerjord. Äfven
de söder ut belägna trakterna omkring Diamantina
ha god "svart" jord, fastän långvarig torka ofta
inträffar där. Minsta värdet har sydvästra delen,
som består af stora sandåsar mellan gräsbältena,
hvilka ännu användas endast till beten. Den
bördiga och bäst vattnade delen mellan Main range
och kusten hyser större delen af befolkningen.
Klimatet är synnerligen hälsosamt och vida mindre
hett, än man af läget kunde vänta. Temperaturen
i Brisbane varierar mellan 13,8 under den svalaste
och 24,8° under den varmaste månaden i medeltal;
årstemperaturen är 21° C. Bergstrakterna äfven
mellan tropikerna ha lindrig frost under
vintern. Kusten, särskildt norra, har en årlig
regnmängd af 1,500–1,800 mm., Brisbane omkr. 1,300
mm.; v. om bergen har Warwick, som ligger 90
km. s. v. om Brisbane, endast 820 mm., och mot
det inre Q. aftar nederbörden ytterligare ända till
200 mm. eller mindre. Både vid kusten och i det
inre faller regnet oftast i våldsamma skurar
("torrents"), mellan hvilka långa perioder af torka
förekomma. Nordligaste Q. har en normal tropisk
regntid under sommaren samt torr vinter och vår;
det öfriga landet får likaledes största delen af sin
nederbörd under sommaren. – Om växt- och
djurvärlden se Australien, sp. 453 ff.

Befolkningen räknade 1846 endast 2,257
pers., men hade 1861 stigit till 30,059, 1891 till
393,718 och 1911 till 605,813 pers. (838 kvinnor
mot 1,000 män) samt beräknades 1913 till 656,224
pers. Af 1911 års befolkning voro bl. a. 11,979
födda i Tyskland, 2,641 i Danmark, 1,054 i
Sverige, 685 i Norge samt 6,714 kineser, 2,265
söderhafsbor, 1,503 japaner, 4,573 andra asiater samt
8,687 civiliserade infödingar. Folkökningen har
under senare år aftagit, beroende på en stor
utvandring, som vissa år endast obetydligt
understiger invandringen, såsom 1912, då invandrarna voro
102,436 och utvandrarna 100,594. Under tiden
1908–12 var öfverskottet af invandrare endast
37,583. Någon statskyrka finnes ej, men de
förnämsta religiösa samfunden behålla de gåfvor i
land, som före 1861 getts dem. Det största antalet
anhängare har engelska statskyrkan, nämligen
(1911) 212,702, därefter komma katolska kyrkan
(137,086), presbyterianerna (75,560), metodisterna
(59,920), lutheranerna (24,235), baptisterna (13,715),
andra kristna (90,556), judar (672), andra icke
kristna eller af okänd religion (29,317).
Anglikanerna ha en ärkebiskop i Brisbane samt två
biskopar, katolikerna likaledes en ärkebiskop i Brisbane,
där det också finnes en apostolisk vikarie, samt två
biskopar.

Undervisningsväsendet lyder under
en af ministrarna. Primärundervisningen är
kostnadsfri, obligatorisk och osekterisk. En statens
skola anlägges, hvarhelst den kan påräkna 12 barn.
Teoretiskt är skolåldern 6–12 år, men i praktiken
råder intet tvång på grund af svårigheten att i
glest bebodda trakter få skolor inom rimliga
afstånd. Frånsedt färgade främlingar kan nästan
hela den vuxna befolkningen läsa och skrifva.
Folkskolorna voro 1912 1,298, besökta af i
medeltal 77,323 barn; dessutom 141 privata skolor. Den
sekundära undervisningen meddelas vid 10
statsunderstödda s. k. grammar schools, 6 för gossar
och 4 för flickor. Slutligen har staten 16 tekniska
skolor och ett universitet i Brisbane (Queensland
university), upprättadt 1911. Staten ger efter täflan
kostnadsfri undervisning i högre skolor åt dem, som
afgått från statens folkskolor, och treåriga
stipendier vid universitet åt studenter, som bestått en
ganska kräfvande examen. Statens utgifter för
undervisningsväsendet stego 1912 till 481,773 pd st.

Näringar. Af Q:s areal äro endast omkr.
64,200 kvkm. privat egendom, och omkr. 38,700
kvkm. hålla på att bli det i följd af nedanstående
arrendebestämmelser, men allt det öfriga, omkr.
94 proc., är statsjord. Denna jord disponeras på
olika sätt: den kan säljas på villkor, att
köpesumman skall inbetalas under 20 år; den kan mot
arrende upplåtas till egna hem, jordbruksfarmer
och betesfarmer, till bergsbruk eller till andra
särskilda ändamål. Egnahemsfarmerna (ända till 65
har) kunna, om egaren personligen skött dem under
fem år, säljas till honom mot 10 års afbetalning;
jordbruksfarmer (på högst 520 har) kunna
arrenderas på 20 år, hvarefter arrendatorn får köpa
dem, då arrendesumman (1/40 af köpesumman)
afräknas vid köpet; betesfarmerna utarrenderas på
7 till 28 år och få ej vara större än 8,100 har.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free