Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quercus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som blott kan tjänstgöra som beteckning på en
bestämd, regelbunden inverkan af en enda orsak,
men som af honom utsträcktes till sådana
regelbundenheter, som äro resultatet af ett flertal
obestämbara orsaker.
Flera efterföljande statistiker ha påvisat, att de
af Q. uppställda teorierna och beräkningarna ej
stå sig inför en nykter kritik, att han ofta rört sig
med föråldrade metoder, dragit förhastade
slutsatser o. s. v. Ja, en svensk statistiker (Fahlbeck)
har kanske rätt, då han säger, att "den statistiska
vetenskapens arbete efter Q. till hälften har bestått
uti att allenast kritisera eller utlägga de af honom
uppställda typerna". På ett flertal punkter har
man kunnat korrigera Q., och man talar icke längre
om honom som grundläggare af en ny exakt
vetenskap i fråga om det mänskliga samhällslifvet, om en
på begreppet "l’homme moyen" grundad "social
fysik", men man har ej kunnat beröfva honom den
geniets gloria, som han ovedersägligen förvärfvat
sig, och Q. kommer säkerligen att för alla tider
räknas som en af de allra förnämste märkesmännen
inom statistikens historia. Se Mailly, "Essai sur la
vie et les ouvrages de Q." (1875), Lottin, "Q.
statisticien et sociologue" (1912), och Halbwach, "La
théorie de l’homme moyen" (s. å.).
B. Crlsn.
B–d.
Quets [kä]. Se Konsumtionsbudget,
sp. 890.
Quetsalcoatl, en af gudomligheterna i det gamla
Mexicos mytologi. Namnet betyder "befjädrad
orm". Denna gud, hvars kult var mera human och
kultiverad än Huitzilopochtlis och Tezcatlipocas,
är med största sannolikhet upptagen af de
invandrade aztekerna från toltekerna eller någon af de
förut i Anahuac bofasta stammarna. Detta belyses
tydligen af en mytologisk berättelse om en strid
emellan Tezcatlipoca och Q., där denne senare
steg för steg viker tillbaka för den förre, tills
han tvingas att i en bräcklig farkost bege sig bort
från sitt land. Han lofvade emellertid att vid
lämpligt tillfälle återvända. I fruktan för denna
återkomst och den hämnd han då skulle utkräfva
dyrkade aztekerna honom. Q. är till sitt ursprung
en af dessa kulturbringande primitiva gudar,
hvarom sista tidens religionshistoriska forskning haft
så mycket att förtälja
E. Rld.
Quetta [k*e’ta], hufvudstad i Brittiska
Belutsjistan, den sydligaste af de gränsposter och
strategiska järnvägssystem, som anlagts vid Indiens
nordvästra gräns, har en stark garnison af alla
vapenslag jämte krigsskola och är hufvudkvarteret
för 4:e divisionen af indiska södra armén. 33,922
inv. (1911), inberäknadt garnisonen. Q. ligger
på en öppen högslätt 1,680 m. ö. h., omgifvet
af en krets af berg öfver 3,000 m. höga. I n. v.
är utsikten öppen öfver Pishindalen till
Kodjakpasset och Kandahar, mot s. leder en öppen dal
till Bolanpasset och mot n. en slätt till Pishin,
alla försedda med befästningar för att spärra vägen
från Kodjakpasset. Järnvägar gå genom
Bolanpasset och Kodjakpasset (sedan 1879, för att
fortsättas till Kandahar, men har ej kommit längre
än till Chaman) och från Pishin förbi Harnai till
Sibi, hvarifrån den fortsättes till Shikarpur, där
den står i förbindelse med det indiska
järnvägsnätet. Jämte sin strategiska betydelse har Q.
framstående vikt som handelsplats för Afganistan,
Persien och en stor del af Central-Asien. – Q. med
område afträddes 1882–83 af kanen af Kelat till
britterna. Se Belutsjistan.
Wbg.
Quetta-Pishin [k*e’ta pi’*in], distrikt i Brittiska
Belutsjistan. 13,519 kvkm. 127,648 inv. (1911),
hvaraf mer än 3/4 afganer. Distriktet är i
allmänhet bergigt och ofruktbart i synnerhet i n.,
men flerstädes är marken rik och god, producerande
hvete, ris, krapp, tobak och lucern. Det har många
fruktträdgårdar, med vindrufvor, äpplen, päron,
granatäpplen; meloner och europeiska grönsaker
odlas äfven i stort. Dalen vattnas af Pishin Lora
och flera bevattningsverk och borrbrunnar.
Klimatet synes hälsosamt; nederbörden är omkr. 635
mm. för år. Jfr Belutsjistan.
Queue [kö], fr. Se Kö.
Quevedo Villegas [keve’då vilje’gas],
Francisco de, spansk författare, f. 1580, d. 1645,
vardt faderlös vid unga år, kom tidigt till
universitetet i Alcalá de Henares, där han med
brinnande ifver studerade
snart sagdt alla
vetenskaper, under det han
med icke mindre lust
deltog i det glada
studentlifvet. Blifven
licentiat i teologi, begaf
han sig 1601 till hofvet
i Valladolid, där hans
snille öppnade honom
tillträde till de
förnämsta kretsar af adelsmän
och lärde. 1606 följde
han hofvet till Madrid.
I Alcalá, i Valladolid,
i Madrid hade han
rikt tillfälle att studera
det samtida spanska
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
