- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
789-790

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quitta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Quitta [k*i’ta]. Se Keta.

Quitzow, gammal, på 1300-talet ganska mäktig,
ännu blomstrande adelssläkt i Brandenburg, af
hvilken rofriddarna Dietrich och Hans von Q.
särskildt gjorde sig ryktbara. Wildenbruchs
skådespel "Die Quitzows" (1888) och Fontanes roman
"Fünf schlösser" (1889) behandla släktens fejder
mot sin suverän. Se von Klöden, "Die Q. und
ihre zeit" (3:e uppl. 1889–90).

Qui-vive? [kivi’v], fr. (eg. för hvem skall det
ropas lefve?, d. v. s. säg lösen!), ty. werda?, hvem
där? Franska skyltvakter ha äfven brukat tillropet
Qui-va-là? ("hvem går där?").

Qui vivra, verra [ki], fr., "den, som lefver,
får se", framtiden skall utvisa det.

Qunam. Se Oceanien, sp. 440.

Quod bonum, felix faustumque sit!, lat., må
det vara till gagn, lycka och välsignelse!

Quod Deus bene vertat!, lat., det Gud styre till
det bästa!

Quod erat demonstrandum, lat., hvilket skulle
bevisas.

Quod est, lat., det vill säga.

Quodlibet, lat. Se Kvodlibet.

Quod licet Jovi, non licet bovi, lat., "hvad,
som passar för Juppiter, passar ej för oxen"
l. "hvad som passar för Per, passar ej för Pål",
handlingen bedömes olika efter hvem, som
företager den.

Quod non est in actis. non est in mundo, lat.,
"hvad som ej finnes i protokollen, finnes för
domaren ej i hela världen", var en sats, ej utan ironisk
bismak, som hade sin tillämpning på den skriftliga
processen. I den muntliga processen blir
naturligtvis hvad som förekommer vid det muntliga
förhöret afgörande.

Quoits [kåi’ts], eng., skifkastning. Se
Kast-lekar, sp. 1228.

Quomodo. lat., på hvad sätt.

Quorum [kvä-], lat., af hvilka, statsr. Se
Omröstning, sp. 707, och Parlament,
sp. 120.

Quorum pars magna fui, lat., "(händelser) i
hvilka jag spelade en stor roll", ofta anfördt
uttryck ur Vergilius’ "Æneis", II, v. 6.

Quos ego!, lat., "dem skall jag minsann––!",
en af bruten hotelse, med hvilken Neptunus (i
Vergilius’ "Æneis", I, v. 135) föreställes tukta
vindarna, då de mot hans vilja stormat.

Quot capita, tot sensus. Se Caput.

Quousque tandem... [kvå-u’skve], lat., "huru
länge ännu (skall du missbruka vårt tålamod,
Catilina?)", begynnelseorden ur Ciceros första tal mot
Catilina. – Om den pedagogiska föreningen
Quousque tandem se Imitativa
metoden
.

q. v. = quod vide, lat., se detta (ord);
quantum vis, lat., så mycket du vill.

Qvam, norsk bondsläkt från Nordre Bergenhus
amt.

1. Peter Q., norsk skolman, f. 1822, d. 1907,
sedan 1842 lärare i Kristiania, där han 1857
upprättade egen skola. Q. var en föregångsman i
norskt skolväsen, och hans pedagogiska praktik och
undervisningsmetod ansågos mönstergilla.

2. Ole Anton Q., den föregåendes broder,
jurist, politiker, f. 5 aug. 1834 i Molde, d. 8 juli
1904 på sin gård Gjevran, Nordre Trondhjems
amt, tog juridisk ämbetsexamen 1862, blef
höjesteretsadvokat 1867, underdomare ("sorenskriver")
i Guldalen 1885,
lagman i Frostating 1889
och amtman i Nordre
Trondhjems amt 1894
samt kom tidigt in i det
offentliga lifvet. Han
representerade amtet i
stortinget från 1874 till
1885, då han flyttade
till Söndre Trondhjems
amt, hvarifrån han
valdes perioderna 1886
–88 och 1895–97.
Under 1880-talet var
Q. en af radikala
vänstern mycket använd

illustration placeholder


talare och agitator, och i stortinget tillhörde han
partiets ledande och mycket flitiga män med
afsevärdt inflytande. Han var president i lagtinget
1882–85 och i odelstinget 1886–88. 1891–93
var Q. statsråd och chef för justitiedepartementet
i Steens första ministär; 1898 ingick han äfven i
Steens andra ministär, och då O. Blehr 21 april
1902 blef regeringschef, blef Q. statsminister och
chef för norska statsrådsafdelningen i Stockholm,
hvilken post han bibehöll till ministärens afgång 22
okt. 1903. Han var ordf. i den parlamentariska
jurykommissionen 1882–85, senare medlem af den
borgerliga och ordf. i den militära
strafflagskommittén. Som statsminister upptog han i försonlig anda
arbetet på en utjämning af de unionella tvisterna,
särskildt med en tillmötesgående, praktiskt utförbar
lösning af "konsulatfrågan" till ögonmärke. Q.
utgaf "Den norske straffeproceslov av 1 juli 1887
med kommentar" (1889). – Hans hustru
Fredrikke Marie Q., f. 31 maj 1843, gift 1865,
har intagit en ledande ställning bland Norges
kvinnor. På hennes initiativ stiftades 1896 Norske
kvinders sanitetsforening, hvars ordf. hon hela
tiden varit; tack vare henne upptog föreningen
1901 på sitt program bekämpandet af
tuberkulosen, ett arbete, som burit rika frukter. Sedan
1898 har hon varit ordf. äfven i
Landskvindestemmeretsforeningen. 1899–1903 var hon ordf.
i Norsk kvindesaksforening och fick 1901 till
stånd denna förenings fackskola för huslig
ekonomi, landets första i sitt slag. Dessutom är
hon ordf. i Norsk nationalkomité til motarbeidelse
av den hvite slavehandel och vice ordf. i Norske
kvinders nationalraad.
1–2. K. V. H.

Qvanten, Emil von, finsk-svensk skald och
publicist, f. 22 aug. 1827 i Björneborg, d. 5 dec.
1903 i San Remo, tillhörde en finsk militärsläkt,
som upphöjdes i svenskt adligt stånd 1650. Q. var
först kadett i Fredrikshamn, blef student i
Helsingfors 1846, gjorde 1851 för sin hälsas skull en resa
till Kaplandet och Ostindien, bosatte sig 1853 i
Stockholm samt upptogs till svensk undersåte 1857.
Som hufvudman för sin ätt bevistade han
riksdagarna 1859–60 och 1862–63. Han var
bibliotekarie hos Karl XV 1864–72, teater- och
musikrecensent i Posttidningen 1858–65, 1867–75 och

Ord, som saknas under Qv, torde sökas under Kv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free