Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raben ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Rabenius
832
catione (1767), Praktisk afhandling om klander i
jordafång, då laga fasta ligger i vägen (s. å.),
De antiquis Vestrogothice legiferis (1769),
De auctionibus publicis (s. å.), Decas thesium
juri-dicarum usum juris antiqui hodiernum ostensura
(s. å.), Primce jurisprudentice extrajudicialis linece
(s. å.), De fatis literatur05 juridicce in Suecia
commentatio (1770), Om klander af lös egendom, som på
god tro kommit i tredje mans hand {s. å.) och Tankar
om lag j ar enhetens nuvarande tillstånd i Svea rike
(1772). Icke blott genom dessa många disputationer
bidrog R. till utvecklingen af den svenska juridiken
och kännedomen om dess historia, som han med kritisk
skärpa sökte framställa; han var äfven i enlighet
med rikets ständers 1765 lämnade uppdrag träget
sysselsatt med samlande af författningar rörande
justitieväsendet, ehuru detta lagverk endast blef
påbörjadt.
2. Lars Georg R., den föregåendes son,
rättslärd, universitetslärare, f. 18 jan. 1771 i
Upp-sala-Näs socken, Uppland, d. 23 juli 1846 på
Gott-sunda nära Uppsala, blef student i Åbo 1783 och i
Uppsala 1788, filos, magister där 1791, juris
utriusque kandidat 1792 och juris licentiat 1800. Han
promoverades till juris utriusque doktor 1810 och
till jubelmagister 1842. 1792 förordnades R. till
docent i jurisprudentia oeconomica och 1794 därjämte
till akademikanslist samt uppfördes 1806 på förslag
till professuren i svensk och romersk rätt och
utnämndes 1807 till jurisprudentiae, oeconomise
et commerciorum professor i Uppsala. 1837 blef
R. emeritus. R. var från 1811 till 1814 arbetande
ledamot af lagkommittén samt förvärfvade i
denna egenskap och som universitetslärare stort
anseende och en framstående ställning. Han
blef icke blott ledamot af flera akademier och
lärda samfund, bl. a. af Krigsvet. akad. (1810),
Landtbruks-akad. (1812) och Vet. soc. i Uppsala
(1829), utan upphöjdes jämväl i adligt stånd
1834. Utom akademiska program och parentationer samt
disputatio-nerna De potestate elocatoria I (1806)
och Om sä-.desqvarnar I (s. å.) utgaf R. Lärobok
i svenska ka-merallagfarenheten (2 dlr, 1825;
2:a uppl. 1832), Lärobok i nationalekonomin (1829)
samt Lärobok i svenska kyrkolagfarenheten (1836),
hvilka i redig och systematisk uppställning samt
noggrannhet i uppgifter ha stora förtjänster. I
sin Lärobok i nationalekonomin, som innehåller
dels ren nationalekonomi, dels dennas grundsatser
använda för utredning och förklaring af den svenska
närings-lagstiftningens positiva innehåll, ådagalade
R. en ganska själfständig uppfattning. Väl var
han i allmänhet anhängare af Adam Smiths teorier,
men han modifierade dessa genom åtskilliga från
merkantilsystemet bibehållna satser.
3. Olof Mattias Teodor R., den föregåendes
son, rättslärd, universitetslärare, f. 25
aug. 1823 i Uppsala, d. där 24 febr. 1892, blef
student därstädes 1839, promoverades till filos,
magister 1845, aflade juris utriusque kandidatexamen
1850 och blef juris doktor vid Lunds universitets
jubelfest 1868. 1851 utnämndes R. till docent inom
Uppsala universitets juridiska fakultet och 1854 till
professor i administrativrätt och nationalekonomi i
Lund, hvarefter han 1862- 89 i Uppsala verkade som
professor i nationalekonomi, närings-, finans-
och politirätt. 1860 förordnades R. att inom
Justitiedepartementet biträda med utredning af
lagfrågor och att föredraga sådana inför Högsta
domstolen. På grund af detta uppdrag, som fortfor till
1863, medverkade han i väsentlig mån till utarbetandet
af 1864 års sjölag. Äfven i kommittén för utarbetandet
af ny gruf-stadga (1872-74) var han ledamot. Ris
skrifter äro dels akademiska disputationer och
program, nämligen Om båtsmanshållet (1851), Om tionden
(1853), Om näringsfrihetens utveckling (Uppsala univ:s
årsskr. 1867), Om lyxen (Uppsala univ.s årsskr. 1868),
dels andra afhandlingar och uppsatser, såsom Reformer
i Tysklands åkerbrukslagstiftning före och efter
1848 och Om engelska spannmålslagens upphäfvande
och dess följder (i "Tidskr. för litteratur",
1852), En blick på de statsekonomiska resultaterna
af riksdagen 1853-54 (i "Nord. univ:s.-tidskr.",
1856), Om beskattningens grunder (Uppsala univ:s
årsskr., 1862), Om eganderätt till grufvor (där,
1863), Om förvaltningsrättens begrepp, betydelse och
handhafvande (Naumanns "Tidskrift för lagstiftning"
m. m., 1874), Om den administrativa rättsskipningen
(Förhandlingar vid 2:a nord. juristmötet 1875),
Handledning vid föreläsningar i Sjörätten (1869),
Lagen om dikning och annan vattenafledning af den 30
juni 1879 (1881) samt en mängd artiklar i "Nordisk
familjebok". Därjämte författade R. det stora arbetet
Handbok i Sveriges gällande förvaltningsrätt (3
dlr, 1866-73; l:a delen ny uppl. 1875). -. R. var
sedan 1875, i sitt andra äktenskap, gift med den
framstående sångerskan Olena Ida Teresia Falkman
(f. 1849 i Stockholm), som var elev af italienaren
F. Ronconi i Petersburg och på 1870-talet, tills,
med bl. a. J. Joachim och A. Wilhelmj, företog
många konsertresor i Sverige, Norge, Danmark,
Finland och Tyskland samt ofta medverkade vid
de af J. A. Josephson anordnade konserterna i
Uppsala. Hon utmärkte sig i synnerhet som oratorie-
och konsertsångerska (Handel, Schumann), och hennes
stora, ovanligt välljudande altröst med sin fylliga,
mjuka och varma klang samt hennes känslofulla föredrag
lefva i godt minne. - Deras son, Lars Per T e odör
R., f. 6 maj 1879, jur. kandidat i Uppsala 1902,
var sekreterare i lagutskottet 1905-07, biträdde
1907-09 vid utarbetningen af jordabalksförslaget i
lagberedningen, var 1909^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
