- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
875-876

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radioaktivitet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

starkare än från den motsatta sidan, uppkommer ett
tryck, hvarigenom glimmerbladet föres åt motsatt
håll mot det, hvarifrån värmestrålarna komma.
T.E.A.

Radiomikrometer (af radius och mikrometer, se d. o.),
fys., en af Boys 1887 uppfunnen apparat, som består
af en mycket lätt kvadratisk ram med ung. l cm. sida,
hvars ena svärtade sida utgöres af ett termoelement,
bestående af en liten antimonstaf, hoplödd med en
vismutstaf, under det att ramens tre öfriga sidor
bestå af en tunn koppartråd. Ramen, vid hvilken en
spegel är fäst, är upphängd medelst en kokongtråd
mellan polerna till en stark elektromagnet. Om
värmestrålar få falla på ramens sotade sida, uppkommer
en elektrisk ström i ramen, till följd hvaraf den
kommer att vrida sig (jfr Elektriska mätinstrument,
sp. 292), och härigenom kan strålningens intensitet
bedömas. T.E.A.

Radioskopi, fys. Se Röntgenteknik.

Radiotelefoni. Se Telefonering.

Radiotelegraf. Se Telegrafering.

Radiotellur, kem., benämnde Marckwald 1902 en af honom
i vismut ur pechblände anträffad, radioaktiv metall,
som sedermera visats vara identisk med det af fru
Curie upptäckta ämnet polonium (se d. o. och
Radium, sp. 877). K.A.V-g.

Radioterapi (af lat. radius, stråle, och
terapi, se d. o.). Med radioterapi förstås
sjukdomsbehandling medelst vissa strålar,
som dels utgå från "radioaktiva" ämnen,
såsom radium-, mesothorium-, thorium- och
aktinium föreningar (α-, β- och γ-strålar), dels
bilda "röntgenljuset" (γ-strålar). Radioterapien
är alltså det gemensamma namnet för denna
strålbehandling. Dess underafdelningar äro de såväl
till teknik som delvis äfven till verkningssätt
skilda radiumterapien och röntgenterapien.
G. F-ll.

Radiotor (af lat. radius, stråle, och torium, se
d. o.) är fabriksnamnet på glödgad toriumoxid, som ät
Kästle och Grunmach förordats som kontrastmedel vid
röntgenundersökningar af digestionskanalen, hvartill
det äfven med stor fördel låter använda sig. Grunmach
har äfven beskrifvit en läkande inverkan af radiotor
vid vissa kroniska maglidanden. Ämnet är radioaktivt.
G. F-ll.

Radistjev, Aleksandr Nikolajevitj, rysk författare,
f. 1749, d. 1802, ämbetsman och direktör vid
tullkammaren i Petersburg, utgaf 1790 en af
Sterne, Rousseau och Mably påverkad reseskildring,
Putesjestvie iz Peterlurga v Moskvu (Resa från
Petersburg till Moskva), hvari han i en dels
realistisk, dels sentimental stil skildrade sina
reseintryck af det ryska bondlandet, men därjämte
skarpt gisslade de sociala missförhållandena och
uppställde ett positivt förslag om böndernas befrielse
från lif egenskapen. Hela upplagan konfiskerades,
och först 1905 utkom boken i fullständigt
skick, med inledning af N. P. Silvanskij och
P. E. Stjegolev. R. häktades och dömdes 1790 till
döden, men benådades med tio års förvisning. Han
återfick friheten 1796, men stod fortfarande under
polisuppsikt och begick själf mord. Jfr A. Jensen,
"Rysk kulturhistoria", II. A-d J.

Radium (af lat. radius, stråle), kemiskt tecken Ra,
kemiskt element, upptäcktes 1898 af Pierre och Marie
Curie samt H. Bémont. Det viktigaste
utgångsmaterialet för framställning af radium
är pechblände (se d. o.) från Joachimsthal i
Siebenburgen. Radium står i kemiskt afseende nära
barium och åtföljer vid bearbetning af materialet
detta ämne. Genom fraktionerad kristallisation
kunna klorider eller bromider af radium skiljas
från motsvarande bariumsalter. För att afgöra,
huruvida radium vid de kemiska operationerna
åtföljer det ena eller andra ämnet, som af skildes
ur pechbländet, begagnade fru Curie elektroskopet
(se Radioaktivitet). Då aktiviteten hos radium är
ungefär två mill. gånger större än hos uran, kan
man med den elektriska metoden lätt konstatera
förefintligheten af små radiummängder. Genom
bearbetning af l ton pechblände erhålles icke
mer än omkr. 0,2 gr. radium. Framställningen blir
därför mycket dyrbar. Priset uppgick 1914 (före
krigets utbrott) till omkr. 350 kr. per mg. för
kristalliserad radiumbromid. I Sverige ha sedan
några år försök pågått att framställa radium ur en
i alunskiffer förekommande kolart kolm, som finnes
i ganska stora mängder i Västergötland. Kolmen
innehåller omkr. l,5 mg. radium per ton. - Rena
radiumsalter finnas nu framställda i mängder om
flera gram, hvarför undersökningen af deras kemiska
och fysikaliska egenskaper icke längre erbjuder
några särskilda svårigheter. Om man frånser den
höga strålningsförmågan, förhåller sig radium i
alla afseenden som ett vanligt kemiskt grundämne,
är tvåvärdigt och tillhör de alkaliska jordarternas
grupp. Atomvikten är enligt nyaste undersökningar
225,95. I metallisk form framställdes radium
1910 af fru Curie och Debierne. Radiumsalter
färga bunsen-lågan karminröd och ge ett mycket
karakteristiskt spektrum.

Ett radiumpreparat innehåller i regel icke blott
radium, utan äfven omvandlingsprodukter af radium
(se Radioaktivitet). De för radium karakteristiska
radioaktiva egenskaperna kunna därför studeras endast
hos preparat, från hvilka omvandlingsprodukterna
först aflägsnats. Ett sådant preparat utsänder en
kraftig α-strålning och mjuka β-strålar.

Radiumemanation. Om ett laddadt elektroskop,
från hvilket luften utpumpats, fylles med luft,
som långsamt fått passera genom en lösning af ett
radiumsalt, urladdas elektroskopet ganska hastigt. Om
man bortser från en hastig stegring vid försökets
början, af tar styrkan af ionisationsströmmen,
hvilken kan mätas medelst elektroskopet (se
Radioaktivitet), med tiden enligt en exponentiallag
på sådant sätt, att strömstyrkan efter 3,85
dagar sjunker till hälften af den ursprungliga
styrkan. Den elektriska ledningsförmågan hos den i
elektroskopet insugna luften blir större, i samma mån
som den i lösningen befintliga mängden radiumsalt är
större. Försöket kan upprepas huru många gånger som
helst. Fenomenet förklaras enklast genom antagandet,
att radiumlösningen har förmåga att kontinuerligt
utveckla gasformiga radioaktiva ämnen, som med
halfveringstiden 3,85 dagar i sin ordning sönderfalla,
hvarvid andra ämnen bildas. Radioaktiva ämnen, som
vid vanlig temperatur befinna sig i gasform, kallas
(i enlighet med ett förslag af Rutherford, som först
upptäckte dem; 1900), emanationer. Förutom radium
besitta äfven torium och aktinium förmågan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:51 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free