- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
917-918

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rafn Oddsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade förut en ärkebiskop) och har en
teologisk läroanstalt, ett högre gymnasium, ett
lärarinneseminarium, en nautisk skola samt flera
kloster. På Monte Sergio står ett af fransmännen
uppfördt, ofullbordadt Fort Impérial, och hamnen
försvaras af forten San Lorenzo, Leverono m. fl., men
sedan 1886 har R. upphört att vara fästning. Hamnen,
fordom en af de förnämsta i södra Europa, är för
liten för nutidens behof, trots den på 1870-talet
byggda nya vågbrytaren, som skyddar den mot
sydvästliga stormar. Den besöktes 1904 af 1,254
lastade fartyg om 135,400 ton. Det närbelägna Gravosa
(slav. Gruž), vid en rymlig vik, är R:s egentliga
ångbåtshamn. R. var länge det kringliggande landets
industriella och merkantila medelpunkt och hade
en stor handelsflotta; nu är industrien inskränkt
till en obetydlig tillverkning af siden, läder och
likörer. Förnämsta exportartikeln är olivolja. Handeln
med Hercegovina är hufvudsakligen transito- och
speditionshandel. – Staden anlades på 600-talet af
flyktingar från de af avarerna förstörda Epidauros
(nu möjligen Ragusa-vecchia, omkr. 10 km. s. ö. om
R., omkr. 700 inv.) och Salona. Under följande
tiden införlifvades äfven ett slaviskt element med
befolkningen, och sålunda blef staden en länk mellan
två civilisationer. Den lämnade skydd åt flyktingar
af alla nationer, förde i allmänhet en fredlig
politik samt ingick fördrag med och erlade tribut
åt flera främmande makter (bl. a. till Turkiet).
1205–1358 erkände den Venezias öfverhöghet, och
1358–1526 var den vasall åt Ungern. Efter Venezias
föredöme utbildade den sig till en aristokratisk
republik och blef mäktig genom sin handelsflotta,
som var en bland de största på Medelhafvet; och
på 1500-talet färdades ragusanska köpmän både till
Indien och till Amerika. Republikens område utgjorde
dock aldrig mer än 1,375 kvkm. Pest och upprepade
jordskalf (1520, 1521, 1536, 1639 och 1667)
hemsökte staden, och efter jordskalfvet 1667,
som lade en stor del af staden i grus, återvann
den aldrig sitt forna välstånd. 1806 besattes
den af fransmännen, som 1808 beröfvade den dess
själfständighet och 1809 förenade den med Illyriska
provinserna. 1814 intogs staden af österrikarna,
hvilka genom Wienkongressens beslut 1815 kommo i
besittning af såväl R. som Illyriska provinserna. Se
Gelčić, "Dello sviluppo civile di R." {1884),
och L. Villari, "The republic of R." 41904). –
2. Stad uti italienska prov. Siracusa (Sicilien),
vid floden Erminio. 37,543 inv. (1911) i kommunen
R. superiore och 9,235 i R. inferiore. Gymnasium,
realskola. Vinodling och mejerihandtering. I
Grotta Oleosa i närheten brytes en med
bergolja impregnerad sten, hvilken, sedan oljan
utbränts, exporteras under namn af pietra nera.
1 o. 2. (J. F. N.)

Ragusa [-gö-], hertig af. Se M a r m o n t.

Ragvald, biskopar i Åbo. 1. R. I, biskop 1258 -66,
föddes i Östergötland och hade, förr än han anlände
till Finland, varit svenske konungens kansler. Han
införde en skatt till kyrkan, kallad matskott, hvilken
erlades i olika produkter efter de näringsgrenar,
som i de skilda orterna voro förhärskande. Han
begrofs i Räntämäki (S:t Marie) "kyrka. - 2. R. II,
biskop 1309-21, föddes på .Åland och var kanik vid
Åbo domkyrka, då han

valdes till biskop. En långvarig tvist, som egt rum
mellan prästerskapet och allmogen i Nyland om uppbörd
af matskott, bilades af honom. Han uppges ha 1317
uppfört Kustö slott. 1-2. M. G. S.

Ra’hab var enligt framställningen i Josuab. (kap. 2
och 6) en sköka i Jeriko, som välvilligt mottog
och skyddade de spejare, som Josua sände ut från
Israels läger ö. om Jordan för att utforska den
strategiskt viktiga staden. När israeliterna sedan
intogo Jeriko, blef R. skonad tillika med sin familj.
E. S-e.

Rahbek, Knud Lyne, dansk författare, f. 18 dec. 1760
i Köpenhamn, d. 22 april 1830, blef student 1775
och tog 1777 filologisk ämbetsexamen, men riktade
därefter sitt intresse hufvudsakligen åt den nyare
litteraturen, särskildt den tyska, och skänkte
teatern synnerlig uppmärksamhet. Han skref 1778-79
anonymt Breve fra en gammel skuespiller til , hans sön
(omarbetade och särskildt utgifna 1782), där han röjer
’ särskild förkärlek för det rörande skådespelet och
häfdar skådespelarens värde som dygdens tolk. 1780
uppfördes hans första skådespel, Den unge Darby, på
k. teatern. Efter ett års studier vid universitetet
i Kiel (1782 -83) besökte han Leipzig, Wien och
Paris, fick ett litet stycke uppfördt på teatern
i Mannheim, knöt vänskapsförbindelser med Iffland
och Schrö-der, ja var ett ögonblick betänkt på att
stanna i Tyskland som skådespelare och dramatisk
författare. Efter hemkomsten till Köpenhamn
(1784) utgaf han s. å. första bandet af Prosaiske
jorsög, till hvilket efter hand slöto sig 7 andra,
innehållande berättelser och skådespel (det sista
1806). 1785-89 utgaf R. tills, med sin vän Pråm,
1794- 1808 ensam månadsbladet "Minerva", som hade
stort inflytande på både litteratur och folkbildning
i Danmark och hvari han själf skref öfversikten af
politiska händelser i utlandet. Det fortsattes 1815
-23 under andra namn. Med stöd af universitetets
patronus, hertigen af Augustenborg, började han
i april 1788 en serie föreläsningar i estetik,
som voro de första i Danmark och väckte mycket
bifall. Därjämte utgaf han Dramaturgiske samlinger (3
bd, 1788-91). 1790 utnämndes han till e. o. professor
i estetik och medlem af psalmbokskommittén samt 1793
till sekreterare i kommissionen för universitetet
och de lärda skolorna (till 1805). 1791-1808 utgaf
R. veckobladet "Den danske tilskuer" (ny serie
1815-22), som i brokig blandning behandlade politik,
litteratur, seder och hvarjehanda tidsfrågor i än
skämtsam, än allvarlig, men alltid human form och
gjorde R. till den mest läste och omtyckte danske
författare på sin tid. I sina Poetiske jorsög
(bd l, 1794; bd 2, 1802) framkom R. med muntra
dryckesvisor och sånger af beståndande värde. En
klandrande artikel i "Miner-va" ådrog honom 1798 en
skarp tillrättavisning från högre ort, hvilken hade
till följd, att han s. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:01:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free