Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raimundus Lullus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin instruktion, som bjöd honom att icke utan
regeringens order inlåta sig på något företag,
måste han låta flottan under hela sommaren ligga
för ankar vid Aspö-gaddarna utanför Fredrikshamn,
hvarvid besättningen led brist på vatten och proviant
samt till stor del dukade under för sjukdomar. Då han
slutligen fick tillstånd att uppträda offensivt, var
rätta tillfället förloradt och besättningen på skeppen
så försvagad, att intet kunde uträttas. E. afled om
bord på amiralskeppet "Ulrika Eleonora". Han hade
s. å. blifvit adlad.
2. Salomon Maurits von R., den föregåendes
sonson, friherre, sjömilitär, ämbetsman, son till
viceamiralen och landshöfdingen i Blekinge län
Johan von R. (f. 1715, friherre 1771, d. 1786),
f. 25 aug. 1757 i Karlskrona, d. 23 sept. 1825,
utnämndes 1773 till fänrik vid arméns flotta,
var 1780-82 i fransk örlogstjänst och avancerade
efter hemkomsten raskt. 1785–87 var han (den förste
svenske) guvernör på Sankt Barthélemy och utnämndes
sistn. år till landshöfding på Gottland, en tjänst,
som han innehade öfver 20 år, men skötte under endast
kortare tider, emedan andra uppdrag anförtroddes
honom. Som befälhafvare öfver skärgårdsflottan 1789
hade han 26 aug. en affär med ryssarna vid Porkkala
och ansågs därvid ha skött sig synnerligen bra. 1791
blef R. konteramiral, var 1791–94 generalintendent
vid flottan, utnämndes 1799 till viceamiral och
föredrog 1801–09 som tjänstgörande generaladjutant
flottans ärenden inför konungen. Under 1808 års
krig mot Ryssland förde han därjämte befäl öfver
skärgårdsflottan, till okt. månad, då han afsade
sig det. Af Karl XIII utnämndes R. 1809 till amiral
och 1812 till landshöfding i Gäfleborgs län. Han
tog 1813 afsked från sina ämbeten. 1826 utslocknade
med R:s broder friherrliga ätten R. på svärdssidan.
1. M. G. S.
2. (H. W–l.)
Rajamahendri [rädjämähe^ndri], Rajahmundry,
stad i Brittiska Indien, distriktet Goda-vari,
Madras, på vänstra stranden af Godavari, vid deltats
början. 48,417 inv. (1911). Flera högre skolor och
ett lärarseminarium.
Rajas. 1. Ind. filos. Se Guna och Samkhya. -
2. Se Raja1.
Rajata, marchese della R. Se Marchesi, S.
Rajatarangini, ind. litt., en kashmirisk
konungakrönika på sanskrit författad af den
på 1100-talet lefvande Kalhana (se d. o.).
K. F. J.
Raja Yoga ’[rä’dja jaga; sanskr., "kungliga
föreningen"], ett religionsfilosofiskt uttryck. Det
användes i forntiden för att beteckna människans
mystiska förening med gudomen, som, då den uppnåddes,
förvandlade hela hennes väsen, tändande ett nytt
och högre medvetenhetsljus. Härvid troddes "Yogin"
slutligen bli i stånd att med sin vilja behärska
naturens krafter och utföra s. k. underverk. Inom den
moderna teosofien har termen Raja Yoga användts
af mrs. C. A. Tingley för att beteckna ett
uppfostringssystem, som förutsätter och meddelar
tron, att barnets själ innerst är af gudomlig natur
och från denna ståndpunkt skall ledas att behärska
såväl sitt andliga som mentala och kroppsliga lif i
harmonisk jämvikt. I systemet ingå ej några försök att
framkalla abnorma själs-förmögenheter. På Point Loma
(se d. o.) tillämpas
uppfostringsmetoden vid den af Catherine
Tingley grundlagda läroanstalten (se fig.).
O-m.
 |
| Raja-Yogaskolan i Point Loma (se d. o.). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
