Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramsay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häfdvunna adoptionsrätt och stödde sig på den
äfven förut tillämpade, men på många håll bestridda
grundsatsen om brittisk rätt till ett slags danaarf
efter utslocknande dynastier, som kompaniet uppsatt på
tronen (doctrine of lapse). Den största annektionen
af alla, införlifvandet af konungariket Oudh (1856),
skedde på order af kompaniets direktion mot hans
råd (han hade förordat ännu en varning med frist
till konungen af Oudh), men han kvarstannade, ehuru
bruten till hälsan, ytterligare ett år öfver tiden
för att förbereda genomförandet af denna med den
inhemska furstemaktens ohjälpliga oduglighet och
tyranni motiverade åtgärd. För Brittiska Indiens
materiella utveckling (särskildt inrättandet af
järnvägar, telegraf, modernare postväsen) liksom
för skolväsendets reformering var hans ämbetstid
epokgörande, och en af hans lefnadstecknare,
sir A. Arbuthnot, kallar honom "en af de störste
styresmän, om ej rent af den störste, som Indien
haft". 29 febr. 1856 aflöstes han som generalguvernör
af lord Canning. Efter hemkomsten utsattes han,
särskildt efter seapoysupprorets utbrott, för
oförtjänta angrepp, i det att man på hans något
brådstörtade reformverksamhet sökte hvälfva en dryg
del af skulden för denna till sina orsaker långt mera
djupgående och invecklade kris. Han efterlämnade
minnet af en sällsynt redbar pliktmänniska och
en energisk och vidsynt statsman med sällspord
människokännedom och härskarbegåfning. – Olika
uppfattningar om hans lifsgärning framträdde i
arbeten om hans ämbetstid af sir E. Arnold
(1862–65), sir Ch. Jackson (1865) och hertigen af
Argyll (s. å.). Moderna sammanfattande arbeten om
honom äro L. J. Trotter, "Life of the marquess of
Dalhousie" (1889), och W. W. Hunter, "The marquess
of Dalhousie" (i serien "Rulers of India", 1890).
1–3. V. S-g.
Ramsay [rä’msi]. 1. Allan R., skotsk
skald, f. 1686, d. 1758, var först perukmakare och
sedan 1719 bokhandlare i Edinburgh samt upprättade
det första lånbiblioteket i Skottland. R., som hade
fått hjälplig skolbildning, intogs 1712 i en litterär
klubb af jakobiter och gjorde så bekantskap med den
dåtida engelska litteraturen. I halft omedveten
motsättning till Popes m. fl:s konventionella
herdepoesi skref R. The gentle shep-herd (1725), en
frisk, verklighetstrogen pastoraldikt i samtalsform,
innehållande präktiga skildringar af skotskt landtlif
och skrifven på lågskotsk munart för den på hans
bekostnad upprättade skotska teatern. Denna dikt fick
insteg i alla skotska bondehem och bildade genom sin
lefnadsglada ton en motvikt mot den stränga kyrkliga
andans tryck. Liksom R. genom sitt eget skaldskap
beredde marken för Robert Burns, röjde han också
väg för Thomas Percy genom att utge flera samlingar
af äldre skotsk poesi, The tea-table miscellany
(1724-32) och
The evergreen (1724 och 1727). Själf författade
R. dessutom smärre dikter (saml. 1721 och 1728),
bland hvilka de i skämtsam ton äro bäst. Hans dikter
utgåfvos bl. a. 1877. En bildstod öfver R. restes
1865 i Edinburgh. Se arbete om R. af Smea-ton (1896).
2. Allan R., den föregåendes son, skotsk målare,
f. 1713 i Edinburgh, d. 1784, stiftade 16 år gammal
S:t Lukasakademien, som snart upphörde, besökte London
1734 och Italien första gången 1736, var från 1739
verksam i Edinburgh och från 1752 i London, där han
1767 blef hof målare hos Georg III, en befattning,
som han alls ej passade för. Han var en tillbakadragen
och sökande natur utan mycket s j älff örtroende och
nådde ej det erkännande hans i hög grad nobla och
finkänsliga konst förtjänade. Han är representerad i
skotska nationalgalleriet af ett förtjusande porträtt
af sin hustru (halffigur), i Irlands nationalgalleri
af ett mansporträtt och i Holland House af utsökta
dambilder. Hans rykte inför eftervärlden skadades
mycket af, att många dåliga målningar falskeli-gen
blefvo utgifna som arbeten af hans hand. - Som
författare uppträdde han med en distingerad essay,
Investigation (1762). 1. (E.B-n.) 2. CJ-gN.
Ramsay [rä^si]. 1. Sir Andrew C r o inbi e R., engelsk
geolog, f. 1814, d. 1892, blef efter Murchison,
1872-81, chef för Englands geologiska undersökning. I
striderna om de äldsta fossil-förande bildningarna,
om silursystemets klassifika-tion och om de skotska
högländernas geologi ställde han sig obetingadt på
Murchisons sida; likaså hade teorien om sjöbäckens
uppkomst genom isens erosion, förekomsten af mera än
en istid äfvensom "old reds" limniska natur i honom
en ifrig försvarare.
2. Sir William R., den föregåendes brorson, engelsk
kemist, f. 1852 i Glasgow, filos, doktor i Tubingen
1872, var 1872-80 assistent i kemi i Glasgow,
1880-87 professor i kemi vid Uni-versity college
i Bristol och 1887-1902 professor vid university
college i London. Han delar med lord Ray-leigh äran af
upptäckten af grundämnet argon (1894) samt framställde
1895 helium ur cleveit. Tillsammans med M. Travers
upptäckte han 1898-1900 i luften ytterligare 3 nya
grundämnen: neon, krypton och xenon. 1903 gjorde
R. tillsammans med Soddy medelst spektralanalys den
uppseendeväckande upptäckten, att helium bildas
af radiumemanation, hvarigenom för första gången
ett experimentellt bevis erhållits för möjligheten
af ett grundämnes uppkomst ur ett annat. R. har
vidare bestämt radiums atomvikt och upptäckt
radiumemanationens spektrum samt har tillsammans med
Gray bestämt sistnämnda ämnes atomvikt och öfriga
egenskaper. - I sin "Geschichte der chemie" (1914)
säger Ernst von Meyer om R:s forskningar, att de
"höra till de mest glänsande i nutiden, i det de upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
