Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramsay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
981
Ramsberg-Ramsey
982
dagat ett alldeles nytt område och lämnat bevis för,
att äfven där, hvarest allt synes vara klappadt
och klart, ännu en mångfald af nya fakta kan stå
att finna". Också erhöll R. redan 1904 det kemiska
Nobelpriset "för upptäckten af de indifferenta
gasformiga grundämnena i luften och bestämmandet
af deras plats i det periodiska systemet". - Bland
R:s arbeten märkas A system of chemistry (1891),
Elementary systematic chemistry (s. å.), The gases
of the atmosphere (1896), Modern chemistry (1901;
ty. öfv., 2:a uppl. 1908), Essays: biographical and
chemical (1908) och The discovery of the consti-tuents
of the air. R. vardt led. af Sv. vet. akad. 1897 och
har belönats med en mängd utmärkelser, bl. a. Barnard-
och Davy-medaljerna.
1. B. L-n.* 2. K. A. V__g.
Ramsberg, socken i Örebro län, Lindes och Ramsbergs
härad. 51,037 har. 4,189 inv. (1914). R. utgör ett
pastorat i Västerås stift, Fellingsbro kontrakt.
Ramsbottom [rä’msbåtəm], stad i engelska grefskapet
Lancaster, vid Irwell. 15,146 inv. (1911). Järn- och
bomullsindustri.
J. F. N.
Ramsden [rä^msden], J ess e, engelsk
instru-mentmakare, f. 1735 i Halifax, Yorkshire,
d. 1800, vann stor berömmelse genom sina
astronomiska och matematiska instrument och
särskildt genom konstruktionen af det s. k. positiva
mikrometer-okularet, efter honom vanligen benämndt R a
m s-dens okular (se Kikare). B-d.
Ramsele, socken i Västernorrlands län,
Ramsele och Resele tingslag. 1,037 kvkm. 4,110
inv. (1914). R. bildar med Edsele ett pastorat i
Härnösands stift, Ångermanlands västra kontrakt.
Ramsele och Resele tingslag, i Västernorrlands län,
ingår i Ångermanlands västra domsaga och Södra
Ångermanlands öfre fögderi samt omfattar socknarna
Ramsele, Edsele, Helgum, Ådals-Liden och Resele. 3,009
kvkm. 14,050 inv. (1914). Tingslaget bildades 1913
af delar af de gamla tingslagen Ramsele och Resele,
hvarvid återstående delarna af dessa förenades till
Fjällsjö tingslag.
Ramsele skans, i Ångermanland nära Ramsele kyrka,
där vägarna från Ström och Fjällsjö sammanstöta,
byggdes sannolikt 1644 samt var 1645 färdig och
besatt, men fick efter krigets slut förfalla.
L. W:son M.
Ra’mses 1. Ramesses ("den af solen födde"), "tronnamn"
på 12 egyptiska konungar. - R. I, som regerade 2 år,
var grundläggaren af 19:e ma-nethonska dynastien
under första hälften af 1300-talet f. Kr. - R. II,
af grekerna mera känd under namnet Sesostris, den
föregåendes sonson, regerade 67 år och fyllde under
denna tid Egypten och Nubien med sina minnesmärken,
några af stor skönhet, andra underhaltiga. De
förnämsta voro klipptemplet i Abu Simbel (se fig. 5
å pl. II till art. Egypten) och fulländandet af den
stora pelarhallen i Karnak (se d. o.). Han usurperade
äfven äldre tempel genom att ersätta namnet på den
konung, som byggt det, med sitt eget. De båda första
årtiondena af R. II:s regering upp-togos af krig,
dels mot folken, som bodde i söder, dels, och i
synnerhet, mot Egyptens grannar i nordöst (jfr pl. VI
till art. Egypten). Här hade hetiterna (chetafolket)
grundat ett mäktigt rike, och
trots segern vid Kadesch, där R. själf utmärkte
sig för stor tapperhet och gaf anledning till den
s. k. Pentaurs hjältedikt, måste han efter en mängd
fälttåg i sitt 21 :a regeringsår sluta ett fördrag
med hetiterna, som innebar en defensivallians, där
bägge parterna voro fullständigt likställda. Freden
bekräftades genom R:s giftermål med en hetitisk
prinsessa. Mot slutet af sin långa lefnad tyckes
han ha förlorat sin kraft, och tecken tyda på, att
Egyptens makt redan var i sjunkande. Han uppförde åt
sig ett graftempel, dets. k. Hufvudet af Ramses II:s
staty i Ramp^pnrn (SP rf Turin (hela statyn afbildad
i fig. namesseum ise d 6 ä L m tm art Egypten).
o.), och hans graf
finnes i Bab-el-Moluk, hans mumie i museet i Kairo
(se Mumie, fig. 2 o. 3). - I den grekiska sagan är
Ramses-Sesostris en världser-öfrare, jämförlig med,
om ej öfverlägsen Alexander. - R. III, den förste
legitime konungen af den af hans fader grundlagda
tjugonde dynastien (omkr. 1200 f. Kr.). Han lyckades
återupprätta Egypten ur det förfall, hvari det
under slutet af föregående dynasti råkat. Han
tillbakaslog ett stort anfall af libyerna och folken
från Medelhafvets öar, han återeröfrade Palestina
och slog filistéerna. I allt sökte han likna sin
föregångare R. II, var stor byggherre och öfverho-pade
templen med gåf-vor. Papyrer finnas bevarade angående
ar-betarstrejker och haremssammansvärjningar
under hans regering. Hans bedrifter och stordåd
skildras omständligt på väggarna af hans praktfulla
åmin-nestempel i Medinet Habu, midtemot Luksor, på
vänstra stranden af det forna Tebe. Denne farao är
troligen identisk med Herodotos’ R a m p s i n i t,
som omtalas för sina stora rikedomar och skatter. I
Bab-el-Moluk finnes hans grift, som är en af de
största i Tebe och utmärker sig bl. a. genom
sin egendomliga plan. - R. IV-R. XII voro den
föregåendes efterträdare och tillhörde liksom han
20:e dynastien. Konungamakten sjönk alltmer under
dessa härskare, af hvilka den siste synes ha varit
beroende af den tebanske Amons öfverste-präst Herhor,
som också efterträdde honom på tronen och grundlade en
ny regentätt. K. P. (N. Sbg.) Ramsey [rä’msi]. 1. Stad
i engelska grefskapet Huntingdon i Fenn-området. 5,328
inv. (1911). Konstinstitut och latinskola. - 2. Stad
på nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
