- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
985-986

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramsay ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

R:s skrifter må nämnas Om krigs- och skatteväsendet i
Svealandets lagar
(1875) Om pressfoder (1886) och Om
ensilage utan silos
(1888).

2.
illustration placeholder

Johan Olof R., den föregåendes broder,
ämbetsman, f. d. statsminister, f. 7 nov.
1852 i Stockholm, blef student i Uppsala 1869, aflade
där kansliexamen 1872 och hof rättsexamen 1873. Vice
häradshöfding 1878, blef han fiskal i Svea hofrätt
1884 och assessor 1887, t. f. revisionssekreterare
s. å., konstituerad 1889 och ordinarie 1892. Efter
att ha blifvit ledamot i nya lagberedningen 1892 och
af lagbyrån

1895 förordnades han till expeditionschef i

Justitiedepartementet
1896 och utnämndes 1898 till
justitieråd. Konsultativt statsråd
vid bildandet af andra Boströmska ministären juli
1892, kallades han vid E. G. Boströms af de unionella
förvecklingarna förorsakade afgång 13 april 1905
att öfvertaga statsministerposten. Det mottagande,
som från riksdagen och opinionen mötte den af den
Ramstedtska ministären till första urtima riksdagen
framlagda propositionen ang. unionskrisen, föranledde
R:s och hans ministärs afgång 2 aug. s. å., och
R. blef några dagar senare åter justitieråd. 1909
utnämndes han till regeringsråd och 1912 till
överståthållare i Stockholm. Han är sedan 1907
ordförande i direktionen för Serafimerlasarettet.

3. Reinhold Viktor R., de föregåendes
broder, grosshandlare, f. 12 nov. 1854 i Stockholm,
student 1872 och 1880 grosshandlare i Stockholm,
öfvertog 1885 faderns klädeshandel, som han
dref till 1914, då affären upphörde. Han har
sedan 1896 varit styrelseledamot i Nordiska
kreditbanken samt 1904-06 fullmäktig i
Riksgäldskontoret. Inom handelsvärlden har
han länge intagit en framträdande ställning,
bl. a. som ordförande i manufakturhandelsföreningen
i Stockholm 1896-1903 och sedan 1903 i Sveriges
allmänna handelsförening. Som handelsföreningens
ordförande har han särskildt verkat för
att genom systematisk reklam ("den svenska
veckan" m. m.) väcka allmänhetens intresse för
användningen af varor af svensk tillverkning.
R., som är protektionist och utpräglad högerman,
var 1894-96 riksdagsman för östermalmskretsen
i Andra kammaren. Sedan 1912 är han medlem af
centralutskottet och svenska regeringens ombud i
Institut international pour 1’étude du probléme des
classes moyennes. Genom att 1898 ta initiativ till
aktiebolaget "Billiga bostäder" och genom delegarskap
i byggnadsaktiebolaget "Manhem" m. fi. har han
visat ett verksamt intresse att afhjälpa bristen
på arbetarbostäder. 1—3. T—s.

Ramström, Klas Olof, skolman, universitetslärare,
f. 18 april 1791 på Stjärnsund i Närke, d. 29
juli 1852, blef 1810 student i Uppsala, där han
1818 promoverades till filos. magister. 1819—34
innehade han (i bolag med Palmblad) akademiska
boktryckeriet. 1823 utnämndes han till docent i
hebreiska och syriska språken och 1831 till
e. o. adjunkt i österländska språk. 1827 öppnade
R. en skola, Uppsala lyceum, som vann mycket
anseende och fortfor till 1839, då han bosatte sig
i Stockholm och där praktiskt sökte lösa den då på
dagordningen stående undervisningsfrågan i det af
honom upprättade Stockholms lyceum, ett läroverk,
där de båda bildningslinjerna voro förenade. 1851
öfverlämnade R. Stockholms lyceum åt K. J. Bohman
och O. von Feilitzen samt egnade sig uteslutande åt
publicistisk verksamhet som medarbetare i "Svenska
tidningen". R. behandlade pedagogiska spörsmål
äfven teoretiskt och lämnade en framställning Om
undervisningsverken i Sverige såväl de äldre,
gymnasier och lärdomsskolor, som de nyare, Nya
elementarskolan, Uppsala lyceum
o.s. v. (1833). Jämte
J. A. Moberger deltog R. i öfversättningen af
Gesenius’ hebreiska och kaldeiska lexikon (1829–32).

Ramström, Oskar Martin, läkare, universitetslärare,
f. 10 nov. 1861 i Stockholm, blef student i Uppsala
1880, filos, kandidat på humanistiska linjen 1885
och på den matematisk-naturvetenskapliga 1887,
med. licentiat i Uppsala 1901 och med. doktor i Lund
1905, sedan han utgett en afhandling Untersuchungen
und studien uber die innervation des peritoneum
der vorderen bauch-wand. Han utnämndes 1906 till
e. o. professor i anatomi i Uppsala och är sedan
1909 ordinarie professor. Bland R:s skrifter
märkas Om de Vater-Pacini’ska kropparnas funktion
(1907) och Emanuel Swedenborgs invesligations in
natural science and the basis for his statements
concerning the functions of the brain (1910).
R. T–dt.

Ramström, Karl August, civilingenjör, f. 19
dec. 1862 i Hällefors församling, Örebro län,
blef student 1881 och aflade afgångsexamen från
Tekniska högskolan 1885. Han tog 1886 anställning
hos P. A. Norstedt & söner och var chef för
dess tekniska afdelning till 1913, då han blef
verkställande direktör för det nybildade aktiebolaget
Sveriges litografiska tryckerier. R. har varit
stadsfullmäktig 1903–13 och led. i eller ordf. i
flera kommunala kommittéer och styrelser. Som
ordförande i Allmänna svenska boktryckarföreningen
1900–14 har R. haft en mycket kräfvande och viktig
uppgift vid de många löneförhandlingarna och andra
betydelsefulla afgöranden under dessa år. Sedan 1913
är R. ledamot af sociala rådet. R. har utgifvit
A.-b. P. A. Norstedt $. söner 190å, minnesblad.
T–s.

Ramsundsberget, en klippa i Sjövikshagen under
Mora by i Jäders socken af Öster-Rekarna härad,
Södermanlands län, invid Sundbyholm, är bekant
för sin märkvärdiga ristning (se fig.), som
skildrar de hufvudsakliga tilldragelserna i Sigurd
Fafnesbanes kämpalif. Dessa bilder förklaras af K.
Säve (1868) på följande sätt: Ett djur i ristningens
vänstra del är den utterhud, som åsarna Oden,
Höner och Loke måste fylla och äfven utantill hölja
med guld som bot till Reidmar och hans söner
Regin och Fafner för att de dödat uttern, hvilken
var Reidmars son Otr; vidare af bildas Regin, som
sitter i sin smedja med blåsbälg, hammare, tång
och städ och öfver lågan värmer svärdet Gram,
hvarmed han vill, att Sigurd Fafnesbane skall
hämnas på Fafner, som dödat Reidmar och slagit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free