- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
987-988

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramsay ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

987

Ramsa-Ramundeboda

988

under sig guldet, hvilket han i en drakes skepnad
vaktade på Gnitaheden; under ormen sitter Sigurd,
som ur en grop rände svärdet genom ormen, då denne
gick att dricka; i ristningens midt står hästen Grane
sadlad och bunden vid ett träd, hvari två fåglar råda
Sigurd att hugga hufvudet af Re-

utgör 2 mtl, räknas i kyrkligt hänseende till Vaxholm,
men i öfrigt till Värmdö socken.

Ramtillaolja, bot. Se G u i z o t i a.

Ramtillfrö, bot. Se Guizotia.

Ramundeboda. 1. Socken i Örebro län, Grim-stens härad,
intill 1910 benämnd B o d a r n e.

Sigurdsristningen på Ramsundsberget.

gin, som ville svika honom. Längst till vänster
är Regin afbildad med afhugget hufvud. Därmed är
ovedersägligt visadt, att den märkvärdiga sagocykeln
om volsungar och gjukungar varit välbekant äfven
för Sveriges inbyggare. Bilderna inramas af två
ormar, och på den undre finnes ruinskriften: s i
r i f) r : kiarpi : bur : f> o s i : m u J) i R :
Alriks:tutiR:Urms:fursalu:Hulm-kirs : f a f> u r :
Sukrupar : buata : si s, som torde böra öfversättas:
"Sigrid gjorde denna bro, moder till Alrik, dotter
till Orm, för Holm-gers själ, fader till Sigröd, sin
make." Att dessa afbildningar blifvit anbragta vid
en inskrift, som icke tyckes stå med dessa i något
sammanhang, vill Säve förklara genom antagandet, att
någon af de i runskriften nämnda personerna ansetts
härstamma från Sigurd Fafnesbanes ätt. Då Sigröd
är den nordiska formen af Sigfrid, det forntyska
namnet på Sigurd Fafnesbane, är den förmodan mycket
sannolik, att Sigrid låtit rista dessa bilder,
emedan hennes man bar sagohjältens namn och räknade
sig till hans ätt. K. Säve har icke funnit detta
sammanhang, emedan han tolkade S u k r u-|) a r som
"Sigrid", hvilket också är möjligt, och Holmger
som Sigrid Ormsdotters make och icke svärfar. Se
K. Säve, "Sigurdsristningarna å Ram-sundsberget och
Göksstenen" (i Vitt. hist. o. ant. akad:s Handl.,
bd 26) och om den uti inskriften nämnda bron
S. Lindqvist, "Fornvännen" 1914, s. 203 ff. Jfr F
a f n e r, G ö k s s t e n e n och R e i d-m a r.
Th. W. (B-e.)

Ramsa, norsk gård. Se A n d ö.

Ramsåg. Se Så g n i n g.

Ramsåsa, socken i Malmöhus län, Färs härad. 1,245
har. 464 inv. (1914). Annex till Rödinge, Lunds stift,
Färs kontrakt.

Ramsö [ramms-], ö i Stockholms skärgård s. ö. om
Vaxholm, i Solöfjärden mellan Tynningön i s. och
Rindön in., hvarifrån den skiljes genom det af
sommarvillor kantade Ramsösundet. ön, som

13,953 har. 2,308 inv. (1914). R. utgör ett pastorat
i Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt. - 2. Kloster,
som var beläget på norra Tiveden i nuvarande Bodarna
socken, vid stråkvägen mellan landet nordanskogs och
sunnanskogs, där af ålder gränsen varit mellan Svea-
och Götaland. Stället utgjorde en af stationerna vid
konungarnas eriksgata, där närkingarna skulle möta
monarken. Läget var särdeles lämpligt för ett kloster
af Antonius-orden, som företrädesvis egnade sig åt
sjukvård o d., hvilket kunde komma de vägfarande
väl till pass. Det omtalas ej förr än 1497, då
"S:t An-tonii kloster på Tiveden" tillhandlade sig
Solberga torp i Edsbergs socken. Dessutom egde det
gården Klippan i Nysunds socken, ö. om Letälfven,
samt en gård i Arboga, men därtill synes dess egendom
ha varit inskränkt. Detta föranledde Gustaf I, som
insåg svårigheten för klostret att uthärda den dagliga
gästningen, att tillåta munkarna (1527), "enär inom
kort tid inga härbärgerare kunna förordnas, som så
lämpliga äro att förestå denna tunga, som S:t Antonii
bröder", att trots beslutet i Västerås draga omkring
i landet 12 veckor på vintern och 8 på sommaren för
att under "Guds rena ords predikande" förvärfva sitt
uppehälle. Några få år därefter (det uppges 1529)
ansåg han dem obehöfliga och lät utrymma klostret.

Sannolikt har klostret aldrig haft några mera
betydande byggnader. Några hundra meter från
landskapsgränsen, nära Bodarnesjön, finnes dock en
ungefär manshög gråstensmur, som synes ha utgjort
kortsidan, cirka 17 m., med tillstötande delar af
långväggarna. På en teckning af Hadorpf är denna
mur sluten. Möjligt är, att muren härrör från en
påbörjad klosterbyggnad. Emellan dessa murar och sjön
finnes en dubbelkällare af gråsten med delvis bevaradt
tunnhvalf. Vid den utgräfning af källaren, som gjordes
1912, anträffades förutom ben af allehanda djur, mynt
från såväl slutet af medeltiden som från alla konungar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:27:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free