- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
991-992

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramunia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

991

Rancagua-Randa

992

för polisen. Som sådan utvecklade han en utomordentlig
verksamhet och kraft. Vid Gambettas fall, febr. 1871,
nedlade äfven K. sitt ämbete. Vald till medlem af
kommunen, deltog han en kort tid i öfver-läggningarna
på Hotel de Ville, men afgick redan 6 april 1871, då
ytterlighetspartiet inom kommunen vann öfverhand. Då
Gambetta i nov. 1871 stiftade "Képublique
francaise", blef R. en af denna tidnings förnämsta
medarbetare. Han valdes 1873 af Lyon till medlem af
Nationalförsamlingen, men dömdes i okt. s. å. till
döden för sitt deltagande i kommunen. Denna endast af
politiskt hat dikterade dödsdom undandrog R. sig genom
att fly till Belgien. Först efter amnestien 1879 kunde
han återvända till Paris. Han valdes 1881 af Paris
till medlem af deputeradekammaren, men föll igenom
vid valen 1885. R. fortfor likväl att utöfva stort
politiskt inflytande och var sn af general Boulangers
talangfullaste och ifrigaste motståndare. 1891
valdes han till senator af Seinedepartementet, och
1903 blef han senator för Corsica. Som medarbetare i
"République francaise", "Voltaire", "Mot d’ordre",
"Paris", ’Le ladical’" och "L’Au-rore" fortsatte
R. att kämpa för sina republikanska idéer. Därjämte
utgaf han flera böcker, bl. a. romanen Sous Vempir e
(1872) samt den historiska skildringen U ne évasion
de Lambése (1877). E. W. Rancagua [rarjka^wä],
hufvudstad i chilenska prov. 0’Higgins,
vid Pio Cachapual och sydbanan. 6,700
inv. (1900). Lyceum, tändstickstillverkning.
J. F. N. Rance [ras], kustflod i Bretagne, rinner upp
på Menébergen i dep. Cötes-du Nord, förenar sig s. om
Dinan med den till Rennes vid Ille gående kanalen,
är segelbar därifrån och faller ut i La Man-che genom
ett bredt aestuarium, vid hvilket ligga hamnarna S:t
Servan och S:t Malö. Längd 110 kin. (J. F. N.) Råneå
[räse], DominiqueArmand Jean Le B o u t h i 11 i
e r de, trappistordens stiftare, f. 1626 i Paris,
där hans fader var sekreterare hos drottning Maria af
Medici, d. 1700, bestämdes af fadern för det andliga
ståndet, men började tidigt hänge sig åt ett yppigt
och utsväfvande lefnadssätt, hvilket fortfor, äfven
sedan han 1651 blifvit prästvigd. Men 1657 uppgaf
han plötsligt de glänsande framtidsutsikterna på
den hierarkiska banan och drog sig tillbaka till
cisterciensklostret La Trappe i Normandie, där han
var abbot. Sedan han 1662 som genom ett underverk
blifvit räddad undan en lifsfara, blef denna
förändring alltmer djup och allvarlig. Efter att
1664 ha genomgått novisgraderna i klostret Perseigne
bortskänkte han hela sin förmögenhet till välgörande
ändamål och öfvertog styrelsen af klostret La Trappe,
hvilket han upprättade ur dess djupa förfall med
den påföljd, att trappistorden blef den strängaste,
mest asketiska orden i den romer-

ska kyrkan. Han författade några asketiska
traktater. Se B. Schmid, "A. J. le B. de R." (1897),
och F. Biittgenbach, "A. J. le B. d. R." (s. å.).
J-P-*

Ranch, Hieronymus Justesen, dansk skald, f. 1539,
d. 3 dec. 1607, studerade i Wittenberg 1563 och blef
präst i Viborg 1572 samt prost 1591. R. författade
de näst Kr. Hansens (se d. o.) äldsta skådespel
på danska: Salomons hylding (1584), som uppfördes
vid prins Kristians hyllning i Vibcrg och där
R. själf spelade med, Samsons fcengsel (1599)
och lustspelet Karrig Nid-ding, som blef en mycket
läst folkbok. Såväl dessa som hans moraliserande
Fuglevise utgåfvos af S. B. Smith 1876-77.
E. Bbg.

Ranchéros [-je7rås], sp., egentl, invånare i en rancho
(landtgård), mexikanskt landtfolk. Ranchéros äro i
allmänhet af spansk-indiansk härkomst, förträffliga
ryttare och jägare samt utgöra största delen af
landets beridna trupper, ett slags irreguljärt
kavalleri.

Ranchi [ränt J i’], stad. Se Lohardaga.

Rancho [ra’ntjå]. Se Ranchéros.

Rancken, Johan Oskar Immanuel, finsk skolman och
historisk skriftställare, f. 23 jan. 1824 i Bjärnå
prästgård, d. 30 mars 1895 i Vasa, blef student 1840,
filos, magister 1844, filos, licentiat 1850, filos,
doktor 1853, utnämndes 1854 till lektor i historia
vid Vasa gymnasium, var läroverkets rektor 1865-72
äfvensom rektor vid svenska lyceet i Vasa 1874-76
och fick afsked 1887. Han erhöll professortitel
1891. R. utgaf ett stort antal skrifter af pedagogiskt
och historiskt innehåll, bland hvilka må nämnas
Drottning Karin Månsdotter. Biografiskt försök (i
"Suomi" 1849), Handlingar ur Tottska grafkoret i Åbo
domkyrka (i "Suomi" 1851), Bidrag till femtio-åriga
minnet af Döbeln och björneborgarne i finska kriget
1808 och 1809 (1860; innehåller Karl Henrik Asps
dagbok, försedd med noter af R.), Fänrik Ståls hjeltar
och skådeplatsen för deras bragder (1864), Michael
Cho-rceus (1875), Bonderesningen i Österbotten. En
episod från 1808 års finska krig (1882; innehåller
P. J. Bladhs dagbok) samt "A. G. Weissman von
Weissensteins dagbok" (1887). R. anlade en betydande
folkloristisk samling, innehållande folksånger,
sagor m. m. från det svenska Österbotten. M. G. S.

Ranco [ra’nkå], sjö i Chile. Se B u e n o.

Rancune [rakyn], fr., agg, groll.

Rand, sjöv. Ett märssegel säges "vara på
rand" 1. "ha löpt på rand" 1. "vara randadt",
då det nedfirats h. o. h. eller så, att rån
kommit ned till eselhufvudet, hvilket ofta
göres, då fartyget öfver-fallés af en häftig
by. Uttrycket kommer däraf, att märsarna på de
äldre fartygen voro så stora, att seglet vid
en sådan manöver blef liggande på rnärsranden.
R. N.*

Randa, Anton Ritter von, österrikisk rättslärd,
f. 8 juli 1834 i Bistritz i Böhmen, blef 1858 juris
doktor, 1860 docent, 1862 e. o. professor och 1868
ordinarie professor i österrikisk civilrätt, handels-
och växelrätt, allt vid universitetet i Prag; till
dess tjechiska afdelning, om hvars tillkomst han
inlade stor förtjänst, öfver-gick han vid dennas
utbrytning (se Prag, sp. 114). Han inträdde 1881 i
österrikiska herrehuset och i rikets högsta domstol
("reichsgericht") samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free