- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
999-1000

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rangabes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

999

Rangabes

1000

betydelse för rangen. Rangförhållandena mellan de
olika ämbetena bestämdes i allmänhet af konungen
dels genom rangordningar, dels genom särskilda
förordningar och beslut. Den äldsta rangordningen,
som är dagtecknad 10 dec. 1672, upptog 9 klasser,
nämligen de förnämsta ämbetena från fältmarskalk
t. o. m. hofmarskalk. Därefter följde 1680 års
rangordning, som upptog 28 nummer med ryttmästare,
kaptener och assessorer i kollegierna i det
sista, samt 1714 års rangordning, som upptog
40 nummer. Enligt 1766 års af konungen gillade
riksdagsbeslut upphäfdes alla förordningar och
resolutioner om rang. Gustaf III återupplifvade ej
rangordningen. Det öfverensstämde med hans politik
att hålla frågan öppen, och i praktiken fäste han
stort afseende vid börden. Ehuru några bestämmelser
ej utfärdades därom, ansågos efter hans död de gamla
rangförhållandena åter ha inträdt, och .vid 1809 års
revolution och alltsedan togs för gif-vet, att 1714
års rangordning ännu var gällande. Enligt 1809 års
Regeringsform (§ 34) skulle statsministrarna inneha
rikets högsta värdigheter, statsråden ha generals
och justitieråden generallöjtnants rang. Numera
föreskrifver grundlagen endast, att rikets högsta
värdighet skall innehas af statsministern och
ministern för utrikes ärendena och den närmast
därintill af statsråden. Enligt Riksmarskalksämbetets
cirkulär af 23 nov. 1885 ang. rang och placering
taga statsministern, ministern för utrikes ärendena
och riksmarskalken rang och säte efter hvarandra
i nu nämnd ordning; efter dem tilldelas plats
under riksdag i Sverige åt kamrarnas talmän. Vid
af skedstagande bibehöllo ämbets- och tjänstemän
sin högsta innehafda ämbetstitel och rang, med
undantag af statsrådsledamöter, hvilka redan, enligt
k. resol. 10 jan. 1868, jämte sera-fimerriddare
tillagts värdighet näst efter statsrådets i tjänst
varande ledamöter; enligt k. resol. 3 nov. 1871
förlorade de emellertid af grundlagen för dem
stadgad rang och värdighet, då de upphörde att
vara ledamöter af statsrådet. På framställning
af riksdagen förordnade K. M:t 11 sept. 1909,
att allt hvad K. Mit föreskrifvit om rang eller
ämbetsvärdighet för ämbets- och tjänstemän skulle
upphöra att gälla. Genom hvad sålunda förordnats,
gjordes dock icke någon ändring i meddelade
bestämmelser rörande den vid krigsmakten anställda
personalens inbördes tjänsteställning. Grundlagens
bestämmelser ang. statsrådens rang äfvensom hofrangen
kvarstå oförändrade. Se S. Bergh, "Rangstriderna inom
adeln under 1600-talet" (i "Hist. tidskr.", 1896). -
1714 års rangordning innehöll jämväl bestämmelse om
kvinnors rang, som för hustru skulle följa mannens
tjänst, men för ogift kvinna rättas efter åldern. Vid
hofvet tjänstgörande damer intaga där plats efter
särskilda bestämmelser.

I svenska armén åtnjöto intill år 1870 officerarna vid
topografiska kåren, gardesregementena, lifregementets
kårer, artilleriet och fortifikationen - de vanligen
s. k. rangregementena - samt generalstabsofficerare,
då de tjänstgjorde som sådana, rang framför officerare
vid den öfriga armén på det sätt, att en officer vid
rangregementet tog befäl framför alla officerare inom
samma grad vid de truppdelar, som icke åtnjöto rang.

I Danmark finnas, enl. förordn. 14 okt. 1746 och

12 aug. 1808 samt senare bestämmelser, 9 rang-klasser,
hvar och en räknande ett stort antal nummer. De, som
inneha eller innehaft något af de till de 3 första
rangklasserna hörande ämbetena, betraktas jämte hustru
och barn i första led som adelns vederlikar. Afgående
ämbetsmän behålla sin rang. Rangskatten är ganska
stor, men erlägges ej för den med själfva ämbetet
förbundna rangen (lag af 26 mars 1870).

2. Mat., betecknar i algebran ett helt tal, som på
ett betydelsefullt sätt sammanhänger med egenskaperna
hos en irreduktibel algebraisk likhet af formen

G (x.y) = O,

i det att två sådana ekvationer endast i det
fall, att de ha samma rang genom ett rationellt
variabel-ombytö, kunna öfverföras i hvarandra. Rangen
har äfven en grundläggande betydelse för det sätt,
hvarpå den algebraiska likheten kan satisfieras
genom att sätta x och y lika med entydiga funktioner
af en hjälpvariabel. Likheter af rangen noll kunna
sålunda satisfieras genom att sätta x och y lika med
rationella funktioner af en hjälpvariabel. Är rangen
l, så måste man för samma ändamål tillgripa elliptiska
funktioner, och för likheter af högre rang automorf
funktion. Som exempel på en likhet af rangen noll
kan anföras

x2 + i/2 = l, hvilken satisfieras, om man sätter

Af rangen l är likheten

tf = 4^3 - gn - ft, hvilken satisfieras af

x - p(t) y = pf(t]

där p (t) är den af Weierstrass införda
elliptiska funktionen.

I funktionsteorien användes rangen som ett mått på
det sätt, hvarpå en hel transcendent funktion g (x)
växer med tilltagande x-värden. Sålunda växer en hel
funktion af rangen p ungefär som

(7^n , där gn(x) är en hel
rationell funktion af graden n.
2. I. F.

Rangabes [-vi’s]. 1. AlexandrosRizosR., nygrekisk
skald, vetenskapsman, patriot och politiker,
f. 1810 i Konstan-tinopel, d. 1892 i Aten, tillhörde
en ursprungligen fanariotisk släkt, hvaraf flera
medlemmar intagit framstående rum i den nygre-kiska
historien och litteraturen ; hans far var den som
historieskrifvare bekante J o a n-nes Rizos R. Sin
första uppfostran erhöll R. förnämligast i Odessa,
dit föräldrarna efter grekiska upprorets början
i Donaufurstendömena 1821 tagit sin tillflykt. I
München från 1825 utbildad till militär, inträdde
han som artilleriofficer i den bajerska och efter
1829 i den grekiska hären. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free